Östeuropa är vår närmaste tillväxtmarknad och ligger svenska fondsparare varmt om hjärtat. Av PPM-kapitalet har vi cirka 13,5 miljarder placerat i Östeuropa. Den största delen, 70 procent, ligger i rena Rysslandsfonder.

Det kanske inte är så konstigt, då Ryssland utgör lejonparten, cirka 75 procent, av den Östeuropeiska aktiemarkanden. Det har dessutom varit rätt val i år. De rena Rysslandsfonderna har som grupp stigit med 130 procent, medan de breda Östeuropafonderna bara har gått upp 75 procent i snitt. Sämst har det gått för de Östeuropafonder som exkluderar Ryssland, i genomsnitt har de bara stigit med 32 procent i år.

Den ryska aktiemarknaden består till största delen, cirka 70 procent, av bolag som är verksamma inom olja, gas och energi. I år har priserna stigit kraftigt, till exempel har oljan gått upp från cirka 42 dollar per fat till drygt 70 dollar per fat. Det har dragit upp bolagens intjäning och likaledes börskurser.

De östeuropeiska börserna har också stigit i takt med att lågkonjunkturen har planat ut och investerare vädrar en konjunkturvändning. Det har lett till en ökat riskvilja, vilket gynnar tillväxtmarknader som Ryssland och Östeuropa.

Den ekonomiska aktiviteten i regionen har stigit sedan bottennivåerna i början av året. Polen har kommit långt i återhämtningen och där faller den inte längre, jämfört med ett år tidigare. I Ryssland och Tjeckien går det lite trögare och där ligger aktiviteten cirka 10 procent lägre jämfört med tolv månader tidigare. Det är dock betydligt bättre än när det var som sämst för ett år sedan, då var aktiviteten i Tjeckien mer än 20 procent lägre än året innan.

I takt med lågkonjunkturen har också inflationen fallit brant i regionen. I Ryssland har den kommit ned från cirka 15 procent till cirka 9 procent. I Tjeckien har det gått så långt att de till och med har deflation. Räntorna har också kommit ned en hel del, i Ryssland har de korta räntorna fallit från drygt 18 procent till dagens cirka 8 procent. I Polen har de fallit från drygt 6 procent till cirka 4 procent.

Intresset för Östeuropa har fått sig en törn i samband med Dubai-krisen och de ekonomiska problemen i Grekland. För att få bukt med problemen har Abu Dabi sträckt ut en hjälpande hand till Dubai, och i Grekland har regeringen lanserat ett sparpaket. Paketet var dock inte så kraftigt som kreditvärderingsinstituet, Moodys, hade önskat, och de har nu sänkt landets rating. Oroligheterna har lett till både höjda räntor och insikten om att finanskrisen kanske ändå inte är helt över ännu.

Trots kraftigt stigande börser under året har värderingarna inte gått över styr. För regionen som helhet ligger p/e-talen för årets vinster på 12, vilket faktiskt är lägre än innan krisen. På andra håll värderas årets vinster betydligt högre. För världen som helhet ligger de på drygt 18. Även om vi ser till hur aktiemarknaden värderar de förväntade vinsterna de kommande tolv månaderna är nivåerna inte fullt så ansträngda som i andra tillväxtregioner. För hela Östeuropa ligger p/e-talet på drygt 9, vilket är klart lägre än innan krisen då motsvarande p/e-tal låg på knappt 12.

Framöver kommer Östeuropa att dra fördel av återhämtningen i Europa som är en stor och viktig handelspartner för framför allt länderna i Centraleuropa. För Ryssland är råvarupriserna viktiga, men även den inhemska ekonomin växer och blir en allt viktigare och större del av ekonomin.

Börsutvecklingen styrs dock fortfarande till stor del av internationella investerare och deras riskvilja. Den senaste månaden har de blivit lite försiktigare till högriskmarknader som Östeuropa men riskaptiten kan återvända efter årsskiftet.

Vilken riktning börstrenden tar beror till stor del på bolagens årsrapporter som börjar presenteras i januari, och hur marknaden tar emot dem. Kommer de in i nivå med förväntningarna eller bättre kan vi få en fortsatt uppgång i aktiepriserna.

För dem som varit med under året och fått en bra avkastning och vill ta det säkra före det osäkra finns det goda anledningar att ta hem en del av vinsterna.