Det var ingen brist på förhoppningar under andra hälften på 1990-talet och det var verkligen ingen brist på förhoppningsaktier på börsen. De som var börsintresserade på den tiden minns med skräckblandad förtjusning bolag som Autofill, Drax, internetkonsulterna Cell, Icon, Info Highway och Framfab samt teknikutrustare som Switchcore, Effnet, A Brand New World och Dynarc.

Aktier som småspararna kastade sig över och som var kastrullheta inte minst på aktiechatsidor som VCW.

"Strong buy eller good bye" - SvD december 1999

Inget av de nämnda bolagen är vid liv som egna börsbolag idag, men det finns undantag. Bolag som upplevde hajpen, aktieägareuforin och skyhöga värderingar och som sedan åkte ned i backen men ändå aldrig gav upp. Bolag vars kursgrafer visar en spetsig topp på förra sidan millennieskiftet och sedan ett sidledes streck men som fortfarande är noterade och inte minst – som går med stabil vinst idag.

De verkar i skuggan av den uppmärksamhet de en gång fick, vilket är lite oförtjänt med tanke på uthålligheten. På idrotts- och filmgalor delas det ut hederspriser för lång och trogen tjänst i branschen. På motsvarande sätt vill vi lyfta på hatten för en trio förhoppningsbolag som trotsade motvinden och som står pall ett kvarts sekel senare, men nu med svarta istället för röda siffror. Bra kämpat.

Sintercast

Börsvärde på toppen (maj 1996): 1,8 Mdr

Börsvärde idag: 0,7 Mdr

Omsättning 2023: 134 Mkr

Rörelseresultat 2023: 43 Mkr

”Rekordproduktion. Rekordomsättning. Rekordresultat.” Det är en mäktig rubrik som Sintercast har valt till bokslutsrapporten för 2023 som kom förra veckan och gudarna ska veta att det inte alltid har sett ut så. Britten Stewe Dawson som är vd vet det definitivt då han har haft rollen sedan år 2002 och dessförinnan var han teknisk direktör i 11 år.

Sintercast gick igenom ett 00-tal där i stort sett varje år bjöd på rörelseförluster men från år 2010 och framåt har rörelsemarginalen varit positiv varje år och aktieägarna har fått utdelning varje år. Även om bolaget har trefaldigat omsättningen sedan 2010 så är det ändå små summor man bollar med ska sägas. Helåret 2023 slutade med en årsomsättning på 134 miljoner kronor och ett rörelseresultat på 43 Mkr.

Det Sintercast levererar, med framgång numera, är processtyrningssystem för produktion av motorkomponenter i materialet kompaktgrafitjärn och man har idag 56 installationer hos välkända kunder i 13 länder. Omsättningen kommer huvudsakligen från återkommande intäkter i form av produktionsavgifter, förbrukningsmaterial och programvara i kundernas serieproduktion.

Tratonmotor med cylinderblock tillverkat i kompaktgrafitjärn

Det man levererade när aktien stod som högst under våren 1996 var däremot mest nyemissioner och hoppfulla kommentarer om ett snart genombrott för tekniken. En teknik som skulle göra att de stora fordonstillverkarna kunde gjuta motorblock som var lättare, segare och mer hållfasta.

Ett kontrakt från koreanska Hyundai om utvärdering av tekniken var det som med facit i hand fick förhoppningarna att nå sin absoluta topp i slutet av maj 1996 då aktien slog kursrekord och börsvärdet låg kring 1,8 miljarder kronor. Hoppet om de riktigt stora intäkterna falnade och aktien rasade, men tekniken och bolaget överlevde. Företag som Ford, Scania, SKF, Cat och Dongfeng är några av alla kunder idag.

Sintercast modell 2024 är förvisso betydligt mindre till storleken än vad drömscenariot förespeglade på 1990-talet, men bolaget är både lönsamt och utdelande.

Pricer

Börsvärde på toppen (feb 1997): 5,8 Mdr

Börsvärde idag: 1,6 Mdr

Omsättning 2023: 2681 Mkr

Rörelseresultat 2023: 15 Mkr

Prismärkningsbolaget Pricer hade minst sagt utmanande förväntningar att förhålla sig till i början av 1997. Omsättningen hade året före halverats till 17 miljoner kronor, medan förlusterna hade flerfaldigats till mer än 200 Mkr.

Samtidigt hade börsvärdet rusat till närmare 6 miljarder kronor i februari 1997 (som en jämförelse hade SKF ett börsvärde på 20 miljarder och H&M hade på ett år rusat från 17 till 44 miljarder). För att Pricerkalkylen skulle gå ihop var man tvungen att tro stenhårt på att Pricers digitala hyllmärkningssystem skulle bli en succé både i Sverige och utomlands. Dåvarande vd:n Erik Danielsson var optimist och såg framför sig en enorm marknad.

Delar av affärspressen var inne på samma spår medan andra delar såg småspararfavoriten som börsens största bubbla.

Dagens Industri 18 februari 1997

Ett och ett halvt år senare var 90 procent av börsvärdet raderat och värderingen hade uppenbarligen varit alldeles för hög. Produkterna och övergången till digitala prismärkningar var däremot ingen bubbla och Pricer hittade till slut sin plats i butikerna.

Idag finns systemet i över 25 000 butiker i mer än 70 länder och tillväxten har tagit fart de senaste åren. Fjolårets omsättning på 2,7 miljarder kronor kan jämföras med 1 miljard så sent som 2019 och målsättningen är att nå 4,5 miljarder år 2025. Lönsamheten är dock ganska klen och det kostar att gasa, vilket var en anledning till att Pricer tog in pengar i en offensiv nyemission ifjol.

Antalet aktieägare har visserligen krupit nedåt under årens lopp men aktien är fortfarande populär i småspararnas aktieportföljer med över 17 000 ägare som har blivit vana vid att kastas mellan hopp och förtvivlan. Nu står hoppet på nytt till ett stort tillväxtkliv, men den här gången backas åtminstone de ambitiösa planerna upp av en bevisad efterfrågan och en underliggande lönsamhet på ett helt annat sätt än under 1990-talshajpen.

Net Insight

Börsvärde på toppen (mars 2000): 4,7 Mdr

Börsvärde idag: 2,3 Mdr

Omsättning 2023: 559 Mkr

Rörelseresultat 2023: 71 Mkr

Den 6 mars år 2000 toppade Stockholmsbörsen och luften börjad pysa ut ur IT-bubblan. Ett av många bolag som också såg sin aktiekurs vända nedåt på just denna dag var Net Insight. Tillsammans med konkurrenten Dynarc var bolagets växlar för bredbandstrafik helt rätt i tiden, åtminstone enligt investerarna som kastade sig över deras aktie, liksom de gjorde med andra datakommunikationsbolag som Switchcore och Effnet.

Net Insight som hade startats av forskare från Ericsson börsnoterades sommaren 1999 och aktiekursen stack iväg med över 400 procent fram tills våren 2020, trots nästan obefintlig omsättning och stora förluster.

Sedan bar det av utför i rask takt, liksom för branschkollegornas aktier. Fortsatta förluster och minimala intäkter gjorde att fokus på bara några månader förflyttades från hur stor potentialen var i de olika bolagen till hur snabbt kassorna skulle gå upp i rök med dåvarande ”burn rate”. I Net Insights fall dök kursen med 80 procent från toppen i mars fram till årsskiftet samma år, för att sedan tappa lika mycket till under 2021.

Dagens Industri 22 augusti 2020

Men Net Insight tog sig igenom ökenvandringen ocherbjudandet idag består bland annat av 5G-synkroniseringslösningar för teleoperatörer samt olika lösningar för videoöverföring och molntjänster där tv- och produktionsbolag, tjänsteleverantörer och rättighetsägare är typiska kunder. Det kan exempelvis handla om livesändningar över internet från stora sport- eller musikevent där Net Insights produkter är en viktig länk i teknikkedjan som gör streamingen möjlig.

Både tillväxt- och lönsamhetsresan efter millennieskiftet har varit ryckig med perioder av framgång över flera år som sedan har förbytts i bromsad omsättning och förluster. De senaste två åren har dock varit starka med tillväxttal på 25 respektive 18 procent och rörelsemarginalen har legat stabilt strax under 13 procent.

Den kortsiktiga trenden är dessutom starkare än så med en ökad omsättningen med 30 procent i senaste kvartalet och en rörelsemarginal på 18 procent. Aktien har också belönat de uthålliga ägarna på sistone med en uppgång hittills i år på 20 procent och över 200 procent de senaste tre åren.

Skam den som ger sig.