Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, kan komma att behöva sänka sin styrränta ytterligare drygt 100 punkter innan det vänder. Sannolikt kommer det inte att ta lika lång tid som vid tidigare långvariga börsnedgångar, då banken har blivit snabbare på att använda räntevapnet. I Europa ser det dystrare ut, då centralbanken inte ser till tillväxten utan bara till inflationen.

Under de senaste två längre börsnedgångarna i USA har Fed sänkt sin styrränta med 80 respektive 52 procent, mätt som procent på räntepunkterna, innan den långsiktiga börstrenden vänt upp. Om Fed måste vidta samma åtgärder denna gång betyder det att styrräntan ska sänkas till 2 - 1,75 procent, alltså ytterligare mellan 1 och 1,25 procentenheter innan börstrenden vänder. Det innebär en sänkning med ytterligare 30-40 procent.

Med största sannolikhet kommer det inte att ta lång tid innan det sker. En tydlig trend är att den amerikanska centralbanken har blivit snabbare med att använda sitt räntevapen mot ekonomin och börsen.

Under den långa börsnedgången, 21 månader, i början av 1980-talet dröjde det 8 månader från börstoppen till det att Fed började sänka styrräntan långsiktigt. Under tiden hade den amerikanska börsen fallit med cirka 10 procent. Under 13 månader sänkte Fed sedan räntan i sex steg, från 19 procent till 9 procent. Det motsvarar en sänkning med drygt 50 procent. Under perioden gick börsen i vågor men föll som mest med 20 procent, innan den långsiktiga vändningen kom i augusti 1982.

Börsnedgången 1990 varade bara i tre månader och under den perioden sänktes räntan en gång med 0,25 procentenheter. Tiden var så kort att det är svårt att dra några slutsatser av det som skedde med räntan och börsen.

På våren 2000 nådde börsen sin topp innan IT-krashen inleddes. Under 9,5 månader föll USA-börsen med cirka 16 procent innan Fed började sänka styrräntan. När de väl insåg den potentiella vidden av IT-krashen, i januari 2001, agerade centralbanken resolut. Under elva månader sänktes räntan från 6,5 procent till 1,75 procent vid elva tillfällen. Under tiden hade börsen som mest fallit med nära 30 procent. I december 2001 trodde de nog att de hade fått bukt med problemen, men börsnedgången hade bara tagit en paus, och fortsatte fram till mars 2003. Fram till dess hade Fed sänkt räntan till 1,25 procent. Det krävdes alltså att räntan sänktes med 80 procent innan trenden var bruten. Sedan sänkte Fed i och för sig räntan ytterligare 0,25 procentenheter men då hade börsen redan vänt upp.

Att Fed har blivit mer resolut i sitt agerande har också visat sig under den senaste börsnedgången. Från det att börsen stod som högst i juli förra året tog det bara två månader innan Fed sänkte sin styrränta från 5,25 till 4,75 procent. Som värst hade börsen då fallit med cirka 10 procent. Både börsen och styrräntan har sedan dess fortsatt ned. Fed har sänkt den vid ytterligare fyra tillfällen och idag ligger den på 3 procent. Sedan Fed började sänka räntan har USA-börserna fallit med cirka 15 procent som mest.

Hittills har Fed sänkt sin ränta med drygt 40 procent. Om det krävs en lika stor räntesänkning denna gång som genomsnittet av de två andra betyder det att Fed måste fortsätta sänka räntan till mellan 2 och 1,75 procent. När i tiden är svårare att säga, men troligtvis sker det under våren och sommaren.

I Europa ser det mörkare ut. Medan den amerikanska centralbanken både tar hänsyn till inflationen, ekonomin och börsutvecklingen så ska den europeiska centralbanken, ECB, bara ta hänsyn till inflationen. Det gör att den inte är lika flexibel som den amerikanska. Samma sak är det med den svenska Riksbanken.

Det tog 14 månader innan den Europeiska centralbanken började sänka sin styrränta efter IT-krashen, och 18 månader för Riksbanken. Sedan börsen toppade i somras, både i Sverige och i Europa, har inte någon av de båda centralbankerna agerat. Det är snarare så att de kommunicerar räntehöjningar framför räntesänkningar, vilket oroar aktieplacerarna. I Europa har priserna på aktier fallit med 20 procent och i Sverige med 30 procent.

Europa ligger senare i konjunkturen, därför är det delvis naturligt att Europa släpar efter tidsmässigt. Inflationssiffrorna ser sämre ut i Europa än i USA. Men centralbankernas olika mandat kan också bidra till att dra ut på börsnedgången i Europa.

När ECB började sänka sin styrränta efter IT-krashen tog det cirka 25 månader innan de var klara. Under den tiden hade börsen fallit med 45 procent som mest. I USA kom räntesänkningarna snabbare och varade kortare tid, cirka 21 månader. Under den tiden föll den amerikanska börsen med drygt 30 procent.

I Sverige började Riksbanken att på allvar sänka sin ränta först i november 2002, då börsen redan hade fallit med nästan 65 procent. Sedan sänkte Riksbanken räntan under sju månader vid fem tillfällen. Under den perioden slutade börsen på noll.

Det är svårt att dra några exakta slutsatser, det är många andra faktorer som spelar in. Men om historien upprepas lär vi får en längre och mer smärtsam börsnedgång i Europa än i USA.