2024 ska människan vara tillbaka på månen igen. Det blir ett litet genrep inför den stora resan till planeten mars som planeras ske under 2030-talet. Andra långfärdsresor i rymden är också på skisstadiet bland annat till mars månar.

Programmet som ska ta människan till månens sydpol går under namnet Artemis. Artemis är namnet på jaktens gudinna i den grekiska mytologin.

Den amerikanska rymdorganisationen NASA har en presidentorder att landsätta människor på mars 2033. Anledningen till att just år 2033 valts är att energi- och avståndsförhållandena då är som mest gynnsamma.

Även Kina arbetar på att landsätta människor på mars år 2033. Ryssland pratar om att landsätta människor på mars på 2040-talet.

Det pågår alltså ett nytt rymdrace i världen.

Samtidigt har flera mycket förmögna privatpersoner som Amazons Jeff Bezos, Virgin Galactixs Richard Branson och Teslas Elon Musk planer för rymdturism och att vara underleverantörer till NASA:s expeditioner.

Vilka aktier finns det då som kommer att dra nytta av rymdracet?

Den största spelaren är flygplansjätten Boeing. Det var Boeing som byggde Saturn V-raketerna som tog människan till månen på 1960-talet och det är Boeing som nu konstruerar den nya raketen Space Launch System (SLS).

Space Launch System kommer att bli den mest kraftfulla raket som hittills byggts och det är denna rakettyp som är tänkt att först ta människor tillbaka till månen igen och de första människorna till mars.

Projektet har försenats och nu är planen att raketen ska vara klar för tester 2022. Det är också Boeing som tillverkar Starlinerkapseln som tar astronauter till och från rymdstationen ISS.

Boeing bygger även andra typer av satelliter och det är Boeing som sköter driften av ISS för NASA:s räkning.

Trots stigande omsättning i rymd- och försvarsdelen som står för nära hälften av Boeings omsättning har aktien inte varit någon bra investering de senaste åren.

På tre år är Boeingaktien ner 40 procent.

Bakom den svaga utvecklingen ligger förutom pandemin även två katastrofala flygolyckor med flygplansmodellen 737-MAX. Olyckorna skedde på grund ett mjukvarufel.

Nu ser läget lite ljusare ut igen för bolaget. Elva av 22 analytiker som bevakar aktien sätter köp på bolaget. Den genomsnittliga riktkursen är 273 dollar. Det indikerar en uppsida på drygt 20 procent från nuvarande kurs.

En annan stor spelare både inom försvar- och rymdbranschen är Lockheed Martin.

Lockheed har en lång historia av att bygga satelliter. De var aktiva i Apolloprogrammet på 1960-talet.

Idag utvecklar Lockheed Orion som är själva rymdfarkosten som är tänkt att vara på SLS-raketen.

Företaget producerar också satelliter och testutrustning åt NASA. Man byggde till exempel delar till marsbilen Preseverance rover.

Lockheed har också lagt ett bud på raketmotortillverkaren Aerojet Rocketdyne. Aerojets motorer användes i Apolloprogrammet och kommer också att användas i Boeings SLS raket.

Det är inte säkert att Lockheed får tillåtelse att köpa upp bolaget. Anledningen är att de då skulle bli helt dominerande inom överljudsmotorer.  

Hittills i år har Lockheeds aktie gått ner med 2 procent.

Nio av 19 analytiker sätter köp på aktien. Riktkursen är 420 dollar. Det indikerar en uppsida på 20 procent.

En annan stor spelare i rymdindustrin är Northrop Grumman särskilt efter att de köpte rakettillverkaren Orbital ATK 2018.

Northrop tillverkar även satelliter och utvecklar James Webb teleskopet åt NASA. Det kommer att bli efterföljaren till Hubble teleskopet.

Northropaktien har hittills i år stigit 20 procent. Aktien bevakas av 17 analytiker. Elva av dessa sätter köp på aktien. Riktkursen är 404 dollar.

Europeiska Airbus har stort rymdfokus. Airbus är involverad i allt från satellittillverkning, navigation, uppskjutningsraketer, moduler i vilka människor ska kunna befinna sig och överleva i rymden och tillbehör till rymdfärder.

Airbus är liksom Boeing en jättekoncern och rymddelen står tillsammans med försvarsdelen för runt 20 procent av koncernens omsättning.

19 av 21 analytiker sätter köp på aktien. Riktkursen är 139 euro.

Andra mer eller mindra kända rymdaktier är raketuppskjutningsbolaget Astra Space som noterade i somras.

Momentus som sysslar med digitala lösningar för rymdindustrin noterades också i somras.

Ett annat rymdrelaterat bolag som noterades nyligen var Rocket Lab som tillverkar raketer och satelliter.

Den enda av de tre miljardärerna som hittills noterat sitt rymdbolag är Richard Branson med Virgin Galactic. Bolaget noterades i oktober 2019.

Målet med bolaget är att ta turister till rymden. I juli gjorde bolaget sin första flight och hann därmed med några dagar före rivalen och amazongrundaren Jeff Bezos.  

Virgin Galactic sysslar även med att ta fram ett kommersiellt överljudsplan. Man har skrivit kontrakt med Rolls Royce om detta.  

Virgin Galactic bevakas av elva analytiker. Av dessa sätter fem köp på aktien. Den genomsnittliga riktkursen är 31 dollar.

Ytterligare en rymdaktie är satellitbolaget Maxar. Maxar är främst kända för att tillverka optiska satelliter men är också kontraktstillverkare åt NASA. Maxar gör även robotsystem som ska användas i rymden.

Ett annat bolag som är kopplat till rymden är kommunikationsbolaget Iridium Communications. De erbjuder mobila satellitkommunikationstjänster. Satelliterna ger global täckning.

Bolaget grundades 2001 och huvudkontoret ligger i Virginia, USA.

Iridium bevakas av sju analytiker. Fyra av dessa sätter köp på aktien. Riktkursen är i genomsnitt på 42 dollar, vilket indikerar en uppsida på drygt 10 procent.

Elon Musks SpaceX som nyligen genomförde världens första renodlade resa till rymden utan någon pilot eller astronaut ombord värderas till runt 74 miljarder dollar på den privata marknaden. Musk har ännu så länge inte avslöjat några planer på att notera bolaget.

Bolaget har sedan 2012 arbetat med NASA. Man skickar både materiel och människor till rymstationen ISS.

En börsintroduktion som är mer trolig mer i närtid är Musks Starlink som sysslar med att skjuta upp satelliter så att det ska gå att komma åt rymdbaserat bredbandsinternet över hela jorden.

Det intressanta med rymdprogrammen och rymdforskningen är att de ger stort avtryck och kan verka som en katalysator för innovation.

Det främsta exemplet på det är när president John F Kennedy i maj 1961 avslöjade USA:s plan att skicka människor till månen och föra de tillbaka till jorden före decenniets slut.

Det målet satte igång en av historiens mest innovativa perioder. Nästan alla exempel på avancerad teknik idag kan spåra sina rötter på något sätt tillbaka till Apolloprogrammen.

En särskilt stor utmaning är att resa från jorden till planeten mars inte minst för att avståndet är så stort. En enkel resa till mars från jorden tar cirka nio månader enkel väg och avståndet är 54,6 miljoner kilometer.

Det hittills längsta avståndet från jorden som människan varit är 400,171 kilometer från jorden. Det rekordet sattes av Apollo 13 den 15:e april 1970.

Tanken med Apollo 13 var inte att sätta ett nytt rekord utan rekordet berodde på att farkosten var skadad efter en explosion och hade brist på energi.

För att rädda livet på astronauterna kom man då på idén att låta farkosten flyga runt månen och använda månens gravitation för att få tillräcklig kraft att komma tillbaka till jorden.

De flög då över den så kallade mörka sidan av månen, alltså den sidan av månen som är vänd bort från jorden, på en höjd av 254 kilometer ovanför månens yta.

Andra svåra utmaningar med en marsresa är hälsoförhållandena; att befinna sig i rymden under så lång tid innebär hälsorisker både i form av strålning och stillasittande. Även psykologiskt kommer en sådan resa att sätta högre press jämfört med kortare rymdturer.

Ytterligare ett problem är kostnaderna. En resa till mars uppskattas grovt sett kosta 500 miljarder dollar. Sannolikt är dock kostnaden betydligt högre.

Följ mig på gärna Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn,TwitterYouTube och på Soundcloud