Kliv på dollarhissen
Den amerikanska dollarn har stärkts med drygt 10 procent sedan i mitten av juni. Det finns en hel del faktorer som talar för en fortsatt dollarförstärkning. Därför kan en kort dollarfond kan vara intressant.
2 september, 2008
Den amerikanska dollarn har stärkts med drygt 10 procent sedan i mitten av juni. Det finns en hel del faktorer som talar för en fortsatt dollarförstärkning. Därför kan en kort dollarfond kan vara intressant.
2 september, 2008
Valutor är nyckfulla och att förutse deras utveckling är svårt. Men det går att tjäna pengar om det blir rätt. Sedan i slutet av 2005 har den amerikanska dollarn tappat i värde kraftigt. Då kostade en dollar över 8 kronor. Nu kostar den 6,5 kronor. Men i april i år kostade den bara 5,9 kronor, en minskning från toppen med över 25 procent.
För svenska fondsparare har den fallande dollarn inte varit bra. En lägre dollarkurs ger mindre värde när fondandelarna räknas om till svenska kronor. Det gäller framför allt USA-fonder, men även andra fonder som placerar i länder eller på marknader som prissätts i dollar, till exempel råvaror.
Men den senaste tiden har vindarna vänt. Dollarn har stärkts från som lägst cirka 5,9 kronor till idag 6,5 kronor, en uppgång med cirka 10 procent.
En anledning är det fallande oljepriset. Korrelationen mellan de två har varit påtaglig den senaste tiden. Det finns inget fundamentalt samband, utan det beror främst på att investerare har spekulerat i en fallande dollar och stigande oljepris. När sedan oljepriset har börjat falla har investerarna fått avveckla sina positioner vilket har förstärkt trenderna.
En mer fundamental anledning till den starkare dollarn är den fallande europeiska konjunkturen. USA ligger före i konjunkturcykeln och idag ser situationen klart sämre ut för Europa än för USA. Det trycker också ned den europeiska valutan i förhållande till, till exempel den amerikanska dollarn.
Det finns också förväntningar om att den europeiska centralbanken, och även den svenska, sänker sina styrräntor framöver. USA har redan sänkt sina räntor och där ligger förväntningarna snarare åt en höjning. Det gillar ränteplacerarna som söker sig till den markanden där räntan bedöms högst i förhållande till valutarisken. Just nu talar mycket för USA.
De som vill ta en position för att tjäna på en stigande dollar bör välja en kort räntefond där ränterisken är minst. Utbudet är snålt och på Avanza finns bara en och det är SEB Penningmarknadsfond USD. Det är också den enda fonden i kategorin från ett svenskt fondbolag. Avgiften ligger på relativt låga 0,5 procent per år. Det finns fonder från utländska fondbolag som har lägre avgift, men oftast är de förknippade med höga köpavgifter eller höga investeringsbelopp.
SEB Penningmarknadsfond USD placerar i obligationer och andra räntebärande värdepapper utgivna i USD, med en genomsnittlig återstående löptid på upp till ett år. Fonden kan dessutom placera i värdepapper utgivna i andra valutor, men endast om de är valutasäkrade i USD.
Den amerikanska dollarn har stärkts med drygt 10 procent sedan i mitten av juni. Det finns en hel del faktorer som talar för en fortsatt dollarförstärkning. Därför kan en kort dollarfond kan vara intressant.
2 september, 2008
Valutor är nyckfulla och att förutse deras utveckling är svårt. Men det går att tjäna pengar om det blir rätt. Sedan i slutet av 2005 har den amerikanska dollarn tappat i värde kraftigt. Då kostade en dollar över 8 kronor. Nu kostar den 6,5 kronor. Men i april i år kostade den bara 5,9 kronor, en minskning från toppen med över 25 procent.
För svenska fondsparare har den fallande dollarn inte varit bra. En lägre dollarkurs ger mindre värde när fondandelarna räknas om till svenska kronor. Det gäller framför allt USA-fonder, men även andra fonder som placerar i länder eller på marknader som prissätts i dollar, till exempel råvaror.
Men den senaste tiden har vindarna vänt. Dollarn har stärkts från som lägst cirka 5,9 kronor till idag 6,5 kronor, en uppgång med cirka 10 procent.
En anledning är det fallande oljepriset. Korrelationen mellan de två har varit påtaglig den senaste tiden. Det finns inget fundamentalt samband, utan det beror främst på att investerare har spekulerat i en fallande dollar och stigande oljepris. När sedan oljepriset har börjat falla har investerarna fått avveckla sina positioner vilket har förstärkt trenderna.
En mer fundamental anledning till den starkare dollarn är den fallande europeiska konjunkturen. USA ligger före i konjunkturcykeln och idag ser situationen klart sämre ut för Europa än för USA. Det trycker också ned den europeiska valutan i förhållande till, till exempel den amerikanska dollarn.
Det finns också förväntningar om att den europeiska centralbanken, och även den svenska, sänker sina styrräntor framöver. USA har redan sänkt sina räntor och där ligger förväntningarna snarare åt en höjning. Det gillar ränteplacerarna som söker sig till den markanden där räntan bedöms högst i förhållande till valutarisken. Just nu talar mycket för USA.
De som vill ta en position för att tjäna på en stigande dollar bör välja en kort räntefond där ränterisken är minst. Utbudet är snålt och på Avanza finns bara en och det är SEB Penningmarknadsfond USD. Det är också den enda fonden i kategorin från ett svenskt fondbolag. Avgiften ligger på relativt låga 0,5 procent per år. Det finns fonder från utländska fondbolag som har lägre avgift, men oftast är de förknippade med höga köpavgifter eller höga investeringsbelopp.
SEB Penningmarknadsfond USD placerar i obligationer och andra räntebärande värdepapper utgivna i USD, med en genomsnittlig återstående löptid på upp till ett år. Fonden kan dessutom placera i värdepapper utgivna i andra valutor, men endast om de är valutasäkrade i USD.
Handelskriget
Handelskriget
Stenbecks comeback
Swedbank Robur
Handelskriget
Stenbecks comeback
Swedbank Robur
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 287,24