I takt med att börsen och räntorna för statsobligationer har fallit har intresset för andra placeringsalternativ ökat kraftigt de senaste åren. I stor utsträckning har fondspararna hittat till företagsobligationsfonderna.

Det är räntefonder som investerar i långa och korta obligationer utgivna av företag. Man kan säga att spararna lånar ut sina pengar till olika företag, istället för till länder som ger ut statsobligationer. I dagens krisstämplade lågräntemiljö får man högre ränta hos företag än hos länder med välskötta finanser. Och nästan inga vanliga obligationsfonder vågar idag köpa högräntepapper av krisande Medelhavsländer.

Under september var åtta av de tio mest handlade fonderna hos Avanza och Nordnet, just företagsobligationsfonder.

Utbudet är stort och samtidigt svårnavigerat. Man förstår att marknaden är ung, den är snårig och kategoriseringen av fonderna känns slarvig, lite som aktiefonderna på slutet av 1990-talet. För att hitta alla olika företagsobligationsfonder hos Morningstar krävs ett digert arbete. Det visar sig nämligen att antalet företagsobligationsfonder är knappt 1 000 stycken spridda på cirka 25 olika fondkategorier. Men då är de uppdelade i en mängd andelsklasser, baserade både på valuta och på kundsegmentering.

Efter att placera.nu har rensat bland de olika andelsklasserna kommer vi ned till cirka 150 olika företagsobligationsfonder som är registrerade för den svenska marknaden. I tabellen har vi med cirka 35 som placera.nu bedömer riktar sig mot privatspararna. Med tanke på snårigheten kan vi mycket väl ha missat en och annan.

Inför valet av företagsobligationsfond finns det fyra delar som är viktiga att känna till: Kreditrisken, valutan, durationen och den geografiska inriktningen.

1. Kreditrisken sätts i grunden av kreditvärderingsbolagen, S&P, Moodys och Fitch som sätter betyg, eller rating som det kallas på företagen. De sätts utifrån företagens ekonomiska situation, hur stor risk det är att de inte kan betala räntorna och återbetala lånet. Det finns två huvudgrupper - investment grade och high yield, som i sin tur har en rad underratingar.

Bolag med god kreditvärdighet klassas som investment grade, och behöver inte betala lika hög ränta på sina lån, därför de anses ha lägre risk. Bolag med sämre kreditvärdighet klassas som high yield och har högre risk. När de lånar pengar av marknaden måste de betala högre ränta.

Generellt bör high yieldfonderna ge högre avkastning än investment grade-fonderna. Samtidigt är risken högre, varför värdet på fondandelarna tenderar att röra sig kraftigare, och risken att förlora pengar är större.

Hos Morningstar finns de flesta investment grade-fonderna i kategorien, ränte-, euro-obligationer, företag. Gemensamt för fonderna är att de oftast har med orden investment grade eller corporate i sina namn. Men det finns gott om undantag, till exempel finns Norron Premium och Catella Nordic Fixed Income i kategorin ränte-,  SEK-obligationer, långa.

De som är ute efter högriskvarianterna, high yield-fonderna, kan börja med att söka i kategorierna Ränte-, dollar-obligationer, högrisk eller ränte-, euro (eller europeiska) obligationer eller ränte-, globala obligationer, högrisk. Men även då faller många intressanta alternativ bort, till exempel Öhman High Yield som ligger i kategorien ränte-, övriga obligationer.

Här efterfrågar placera.nu en bättre och enklare kategorisering från Morningstars sida.

Placera.nu:s allmänna uppfattning är att lågriskfonderna sannolikt är bättre för majoriteten av fondspararna. Det grundar sig i att vi tror att de flesta söker sig till företagsobligationer som ett alternativ till de traditionella räntefonderna som man från början ser som ett lågriskalternativ till aktiefonder.

Dessutom har intresset för företagsobligationer, både från privatpersoner och från institutioner, vuxit kraftigt de senaste åren, vilket har tryckt ned räntorna ordentligt. Många talar om att det har byggts upp en obligationsbubbla som när den spricker kan ge kraftiga kursfall i just high yield-fonderna. Den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley var tidigare i veckan ute och varnade för high yield-obligationer av den anledningen.

2. Valutan är en annan viktig aspekt, det har inte minst eurokrisen visat. Räntan, som är en stor del av avkastningen, ligger på ganska låga nivåer, mellan 2 och 7 procent per år. Den kan lätt ätas upp eller öka med förändringar i växelkurser. Det märks tydligt i de fonder som investerar i obligationer som är utställda i euro eller dollar, och som inte valutasäkrar investeringarna i svenska kronor.

SEB Corporate Bond EUR har till exempel stigit med drygt 4 procent. Fonden är inte valutasäkrad, och svenska sparare har därför fått ta smällen när euron har tappat mot den svenska kronan. SEB har en valutasäkrad andelsklass i samma fond, SEB Corporate Bond SEK som har stigit med drygt 11 procent.

De flesta företagsobligationsfonderna från svenska fondbolag valutasäkrar sina utländska investeringar. De svenska bankerna och utländska fondbolag erbjuder ofta valutasäkrade fondandelsklasser.

Huruvida de är valutasäkrade eller inte framgår oftast av namnet, där de valutasäkrade inbegriper SEK, till exempel Fidelity European High Yld A-SEK, till skillnad från den osäkrade andelsklassen, Fidelity European High Yield F A Acc EUR. Det senaste året har den valutasäkrade andelsklassen stigit med drygt 20 procent, medan den i euro har gått upp drygt 8 procent.

Just dessa två Fidelityfonder fanns med bland de mest köpta på Avanza i september. Av handeln i de två fondklasserna stod SEK-klassen för 93 procent, medan euro-klassen stod för 7 procent.

Placera.nu:s grunduppfattning är att företagsobligationsfonder inte ska vara en valutainvestering. Till det finns det korta räntefonder som är bättre. Därför förespråkar vi fonder som är valutaskyddade i svenska kronor.

3. Den tredje viktiga faktorn är durationen, eller ränterisken som den också kallas. Den utgörs av hur långa obligationerna är som fonderna investerar i, hur många år det är kvar tills de förfaller och lånet återbetalas.

Ju längre obligationerna är, desto högre är durationen, och ränterisken. Den visar hur känslig fonden är för förändringar i räntan. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att värdet på fonden ändras med durationen multiplicerat med ränteförändringen. En fond som har en duration på 5 år faller i värde med 10 procent om den femåriga räntan stiger med 2 procentenheter. Stiger femårsräntan med 5 procentenheter faller fonden med 25 procent.

Nu har de flesta företagsobligationsfonderna en låg duration. Enligt Morningstar ligger den i genomsnitt på knappt 4 år, men den sträcker sig från 0,35 till drygt 7 år. För att hålla nere ränterisken investerar många fonder i företagsobligationer vars ränta är knuten till korta marknadsräntor med ett räntetillägg för den bolagsspecifika risken. Sådana värdepapper kallas för floating rate notes eller FRN. Räntan förändras då med den underliggande korta marknadsräntan.

Det rådande marknadsläget har tryckt ned räntorna till rekordlåga nivåer. Möjligheten att de fortsätter ned uppvägs av risken att de stiger framöver, självklart kan de gå sidledes ett bra tag innan vändningen uppåt kommer. Därför är uppsidan med hög duration mycket begränsad, varför placera.nu rekommenderar fonder med låg duration.

4. Den sista aspekten är fondens geografiska inriktning. I vissa fall framgår den av fondens namn och den kategori den tillhör, men långt ifrån alltid. Vilken inriktning man väljer är delvis en fråga om tycke och smak.

Men risken, och därmed räntan, skiljer sig beroende på var i världen bolaget är beläget. Även om kreditvärderingsbolagen arbetar globalt, har de geopolitiska riskerna splittrat marknaden. Bolagens upplåningskostnader påverkas i större utsträckning av landets ekonomiska situation nu än tidigare. När det kommer till tillväxtmarknader påverkas också kreditrisken av landets legala struktur och rättssystem.

Placera.nu:s generella uppfattning är att ju bredare placeringsmandat en fond har, desto bättre är förutsättningarna för riskspridning och avkastning. Men ett brett placeringsmandat måste också backas upp av en anpassad förvaltningsorganisation, annars är risken stor att förvaltningen blir indexnära.