Guldpriset har rusat cirka 900% sedan millennieskiftet. Det är betydligt bättre än det amerikanska aktieindexet S&P 500 och Stockholmsbörsen, som har stigit runt 300% respektive 200% under samma period.

Även i år har guldet trumfat aktiemarknaden med ett lyft på 27%, och över 30 nya prisrekord har slagits. Erik Norström på råvarufonden Centaur Commodity pekar ut centralbanksköp och räntesänkningar som de tydligaste förklaringarna till prisuppgången. Bakom köptrycket står länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. De ingår i det så kallade Brics-samarbetet vars syfte är att utmana västs ekonomiska dominans.

“De har valutor som nästan ingen litar på och ett sätt att motverka detta är att köpa mer guld till valutareserven. Samtidigt har räntor sänkts och eftersom guld kan betraktas som en väldigt säker statsobligation utan kupong, stiger då värdet”, säger Norström.

Goldman Sachs analytiker tror att centralbankerna kommer fortsätta att köpa guld i hög takt framöver. De pekar på att flera länder nu vill minska den geopolitiska risken, och diversifiera sina reserver bort från den amerikanska dollarn efter USA:s beslut att frysa ryska tillgångar.

Storbanker ser uppsida

Både Goldman Sachs och UBS har den senaste veckan publicerat analyser där de spår att den gula ädelmetallen ska upp ytterligare 10-14% nästa år.

“Växande rädsla för inflation och budgetrisker kan driva spekulativ handel och fondflöden. Samtidigt kan oro över USA:s skuldsättning leda till att centralbanker, särskilt de med stora innehav av amerikanska statsobligationer, köper mer guld”, skriver Goldman enligt Fortune.

AuAg Fonders grundare och VD Eric Strand spådde inför 2024 att guldet skulle upp 20%, en nivå som nu har passerats. När förvaltaren blickar mot 2025 ser han potential för ett nytt rekord på 3 300 dollar, vilket motsvarar en uppsida på 25%. Strand investerar själv främst i råvaror, guld och silver, och anser att alla bör äga någon form av ädelmetall för riskspridning.

“All objektiv ekonomisk forskning säger att man ska ha 5–10% guld i en portfölj för att den ska bli optimal. Det beror på att guldet inte rör sig som andra tillgångar, så det är ett bra komplement. Men med tanke på den situation vi har i världen i dag skulle jag lätt kunna dubbla den siffran och säga mellan 10 och 20%.”

“Mogen tjurmarknad”

Den situation han syftar på är de stora globala statsskulderna och USA:s växande budgetunderskott. Enligt Strand tyder inget på att skuldproblemet kommer lösas i närtid, vilket talar för att vi bara befinner oss “i början av en mogen tjurmarknad” för guldet.

“Vi lever på skulder och löser det genom att trycka nya pengar, vilket är vad som driver guldpriset. Om du fördubblar mängden pengar i ett system så halveras värdet per enhet. Och då fördubblas värdet av guld.”

Nästa år ser han en risk för att Trumps planerade skattesänkningar kan elda på budgetunderskottet, vilket skulle kunna driva upp guldpriset ytterligare. Trumps hot om tullar är en annan möjlig katalysator.

“Om Kina får 20% mer i tullar så vore det inte konstigt om Peking devalverar valutan med 20% för att behålla sin konkurrenskraft mot USA. Då kommer många kineser att försöka köpa guld innan det sker, och då stiger priserna”, säger Strand.

Fomo-tendenser

Alla är inte lika optimistiska efter att guldet rusat tvåsiffrigt två år i rad. Branschorganisationen World Gold Council skriver att det syns tydliga “fomo”-tendenser (fear of missing out) bland investerare och varnar för att guldet vid något tillfälle kan bli så dyrt så att efterfrågan dämpas.

Erik Norströms råvarufond Centaur Commodity ser också varningstecken och har underviktat guldet. I sin senaste månadsrapport skriver fonden att guldet är “extremt köpt” bland förvaltare, vilket historiskt ofta har följts av prisfall.