Det svängde visserligen en del på börsen under april men när månaden summeras så landade den svenska börsen på en uppgång med lite knappt 3 procent. Med den noteringen placerar sig den svenska börsen ganska högt på topplistan över världens starkaste aktiemarknader under april.

I USA steg S&P500 med 1,6 procent och genomsnittsbörsen i EMU-området landade på en uppgång med 1,5 procent. Sett från årsskiftet är det dock fortfarande börserna i EMU-området som gått allra starkast.

Aprilbörsen sticker dessutom ut med låg volatilitet som den mäts i exempelvis VIX eller Vstoxx. Vilket får sägas vara ytterligare ett styrkebesked sett till de relativt skakiga förutsättningarna i form av en puttrande bankkris och centralbanker som fortsätter att strama åt.

Dessutom finns trots allt en underliggande oro för att den globala konjunkturen ska vika ner i takt med att de penningpolitiska åtstramningarna biter allt hårdare. Det har bland annat gett utslag i form av fortsatt låga långa räntor och det är väl något av en paradox i sammanhanget att räntenedgången tog fart i samband med kollapsen för Silicon Valley Bank och detta bidragit till ett rejält lyft för många teknikföretag. Den amerikanska Nasdaq-börsen är nu upp med lite drygt 20 procent sedan årsskiftet.

Rapportperioden har varit stark och vi fortsätter att imponeras av företagens förmåga att hantera alla utmaningar de ställs inför. Cirka 80 procent av de större företagen lyckades klå analytikernas förväntningar, både i USA och Sverige. Ett bidragande skäl är att det lättat betydligt kring leveransproblemen och komponentbristen. Något som gör att många företag nu kan beta av den orderstock som byggdes upp under Covid-åren.

Nu när rapportperioden närmar sig sitt slut är det åter dags att vända blicken mot makrofrågorna. Här är det lite blandad kompott framöver.

Till det positiva hör att konjunkturen klarat centralbankernas åtstramningar mycket bättre än många hade befarat. Det finns till och med små tecken på att den globala konjunkturen håller på att stärkas när även tillväxten i Kina tagit förnyad fart. Arbetsmarknaden är dessutom fortfarande påfallande starkt på bägge sidor om Atlanten och även inflationen betar sig sakta med säkert ner mot mer rimliga nivåer.

Men sedan tillkommer förstås en hel del surdegar att ta hänsyn till.

På kort sikt är det förstås centralbankspoltiken som är i fokus och nu i veckan kommer två tunga besked när både Federal Reserve och ECB lämnar sina färska penningpolitiska beslut. Bägge centralbankerna väntas visserligen höja räntan med på marknaden spekuleras det rätt vilt kring att räntetoppen nu närmar sig och att det kan vankas räntesänkningar redan under hösten. I alla fall i USA.

Än så länge har det inte kommit några sådana signaler från centralbankerna sida utan en fortsatt obekvämt hög (kärn)inflation gör att bankerna håller foten på bromspedalen. Det finns därför en påfallande risk för att investerarna kommer att bli besvikna över det besked som Fed-chefen Jerome Powell levererar på onsdagskvällen och ECB-chefen Christine Lagarde på torsdag eftermiddag. Men blir det mjuka besked kan det förstås utlösa ett litet börsrally.

En faktor som talar för ett lite mjukare penningpolitiskt besked är att affärsbankernas kreditvillkor, enligt färska rapporter, stramats åt i spåren på bankkriserna. Det gör en del av åtstramningsjobbet åt centralbankerna samtidigt som ytterligare räntehöjningar riskerar att förvärra turbulensen i banksektorn. Det är förstås i grunden ingen positiv nyhet att det är risken för en förvärrad bankkris som i så fall håller tillbaka centralbankerna, men det skulle samtidigt spä på förväntningarna om att räntetoppen i det närmaste är passerad. Så lite osäkert hur marknaden kommer att reagera och reaktionen kommer till stor del bero på hur de bägge centralbankscheferna lägger ut texten på de efterföljande presskonferenserna.

Men hur än centralbankerna kommer att agera så kommer en fortsatt turbulens i banksektorn och risken för ytterligare bankkrascher troligen hålla investerare nervösa under lång tid framöver.    

En annan faktor som kommer att spela roll för investerarhumöret under den närmaste månaden är frågan om den amerikanska statens skuldtak. Enligt finansminister Yellen riskerar USA att börja fallera på en del av sina finansiella åtagande redan i inledning av juni om inte skuldtaket höjs innan dess. Nu brukar visserligen skuldtaksfrågan oftast lösas innan läget bir riktigt akut men de inledande diskussionerna mellan det republikanskt styrda representanthuset och presidentens administration lutar åt att det här blir en riktig nagelbitare för marknaden under återstoden av maj. Är skuldfrågan inte löst när 1 juni börjar närma sig är risken stor att många investerare börjar dra öronen åt sig.

Så vi på Placera är lite nervösa inför hur majbörsen kommer att utvecklas och befarar att det kan bli en hel del turbulens under månaden. Samtidigt kan mycket lösa sig redan i närtid när centralbankerna förhoppningsvis levererar välbalanserade penningpolitiska beslut som faller marknaden i smaken.

När det gäller den globala recessionsrisken så kan det konstateras att vi fortsätter att sparka den burken framför oss. Inflationsplågade hushåll har hittills inte kastat in handduken helt och nu börjar det dessutom lätta lite på inflationssidan. Och om/när Kina återvänder som motor så finns förstås vissa förhoppningar om att en global recessionen ska kunna undvikas även framöver.

Däremot är vi mer tveksamma kring svensk ekonomi som fortsätter att utvecklas åt fel håll. Går dessutom Riksbanken fram med nya räntehöjningar så lär läget förvärras ytterligare. Det kommer förstå att påverka en hel del inhemskt orienterade företag.

Sedan kan vi förstås inte låta bli att konstatera att vi nu går in i en period som historiskt sett varit åt det svagare hållet på börsen. Uttrycket ”sell in May and stay away” är inte helt taget ur luften. Det återstår att se om det gäller även den här gången.