Mars har varit en riktigt svängig månad på finansmarknaden. Det gäller visserligen på börsen men kanske framför allt på räntemarknaden. Månaden inleddes med relativt tuffa penningpolitiska signaler från både Federal Reserve och ECB och ränteförväntningarna skruvades upp rejält.
I USA väntades i inledningen av mars att styrräntan skulle toppas kring 5,6 procent. Vilket just då skulle innebära att den amerikanska räntan skulle komma att höjas med ytterligare en dryg procentenhet. Samtidigt började det krypa in en oro för att centralbankerna skulle komma att strama åt för hårt och på så sätt pressa ner ekonomierna i en recession.
Sedan kom den riktiga smällen när den amerikanska tech-banken Silicon Valley Bank (SVB), såg ut att hamna på obestånd när kunderna rusade för att ta ut sina pengar. Vilket i sin tur ledde till att SVB tvingades sälja sina ”säkra” tillgångar i form av amerikanska statsobligationer med stor förlust. Kollapsen för SVB fick till följdeffekt att den del av den amerikanska banksektorn som består av små- och medelstora banker började ifrågasättas.
Som lite lök på laxen hamnade även den schweiziska storbanken Credit Suisse på obestånd när saudiska storägare vägrade skjuta till nytt kapital.
Så tidvis såg det som att volatiliteten (MOVE) på räntemarknaden skulle kunna stiga till samma nivåer som den nådde i samband med höjden av finanskrisen hösten 2008.
Tack vare snabba insatser från myndigheterna i såväl USA som Schweiz kunde dessbättre en djupare finanskris undvikas. Även om det också bör poängteras att bankräddningarna - så här nära inpå den förra bankkrisen - långt ifrån fallit alla i smaken.
Effekten blev i alla fall att lugnet på räntemarknaden i stort sett återvände men med den STORA skillnaden att ränteförväntningarna nu hade justerats ner rejält. Visserligen höjde både Federal Reserve och ECB sina styrräntor, i samband med beskeden under senare delen av mars, men nu väntar sig marknaden att räntetoppen är nära. Eller till och med redan här.
Analytikerkåren väntar sig visserligen att både Federal Reserve och ECB höjer räntan en gång till, men ska vi tro prissättningen på räntemarknaden så väntar amerikanska räntesänkningar redan under tidig höst och att styrräntan, som nu ligger på 5,0 procent, ska ha sjunkit till 4,4 procent till årsskiftet.
Sjunkande ränteförväntningar och lägre marknadsräntor har satt ordentlig fart på många av världens börser. När även inflationstakten visar tecken på att dämpas rejält i de flesta västländer så fick uppgången dessutom lite extra fart. Så när ett turbulent mars kan summeras sjönk den svenska börsen med måttliga 0,5 procent medan S&P500 steg med 3,7 procent och genomsnittsbörsen i EMU-området också hankade sig över nollstrecket, om än med liten marginal.
Att dra slutsatsen att börsuppgången sedan mitten av mars i huvudsak är räntedriven är knappast någon överdrift. Dessutom i huvudsak driven att en bankkris som numera ska vara undanröjd. Så den fortsatta ränteresan blir viktig för analysen för vad som ska hända med riskaptit och börs framöver.
Tar vi exempelvis inflationen så är den sjunkande inflationstakten en sanning med viss modifikation. Kärninflationen, där effekten av volatila energi- och livsmedelspriser räknas av, har inte sjunkit på alls samma sätt som den breda inflationen (KPI). Kärninflationen i EMU-området fortsätter däremot att stiga medan den har stabiliserats på en hög nivå i USA.
I bägge fallen handlar det om en kärninflation som ligger mer än dubbelt så högt som deras respektive inflationsmål. Så visserligen skapar en sjunkande KPI-inflation ett visst manöverutrymme att ta det lugnare mer framtida räntehöjningar, men utrymmet borde ändå inte vara så stort att räntesänkningar också kan bli aktuella. Viktigt för börshumöret framöver blir att även kärninflationen börjar falla tillbaka.
Här tror vi på Placera att den amerikanska arbetsmarknaden blir en viktig nyckel. Federal Reserve lägger allt mer fokus på utvecklingen för den amerikanska arbetsmarknaden, och så länge den inte visar tydliga tecken på att svalna av så har vi svårt att tro att centralbankens företrädare är beredda att överge kampen mot inflationen. Ur ett mer generellt börsperspektiv, med den viktiga amerikanska börsen i fokus, blir exempelvis långfredagens amerikanska arbetsmarknadssiffror en viktigt pusselbit för vad man ska tro om börsutvecklingen i närtid.
En annan faktor är förstås den mer generella konjunkturutvecklingen. Här har det kommit en del positiva besked kring en återhämtning i tjänstesektorn efter covid-åren, medan det ser fortsatt surt ut för industrin. Vi på Placera skulle gärna sett att det var tvärtom med industrin som huvudsaklig motor för återhämtningen. Där vi inte idag men det ska samtidigt konstateras att en starkare tjänstesektor ändå bådar lite gott för den mer kortsiktiga konjunkturutvecklingen. Kanske kan det vara tillräckligt för att driva börsen ännu något högre.
Vi på Placera vill ändå lyfta fram att det blir svårt för marknaden att både ha en förhållandevis positiv syn på konjunkturen/arbetsmarknaden och hoppas på räntesänkningar redan i närtid. Även om vi också förstår den ideala börsbilden där lägre inflation leder till sjunkande räntor och i förlängningen till en bredare konjunkturåterhämtning. Det är bara att vi ännu inte riktigt törs dra den slutsatsen.
Det ska också sägas att konjunkturbilden för svensk ekonomi ser betydligt mörkare ut än i de flesta andra utvecklade ekonomier. Storbritannien kanske undantaget. Det kommer förstås att drabba en del inhemskt inriktade företag svårt, även om mycket nu borde vara prissatt i aktiekurserna.
En joker i leken är förstås också den rapportflod som väntar under april. Flertalet företag har varit imponerande duktiga på att hantera alla de utmaningar som de haft under de senaste tre åren. Nu återstår att se om de också klarat att parera den kraftiga penningpolitiska åtstramning som skett under det senaste året. Klarar företagen det kan även aprilbörsen landa på ett plus. Något som aprilbörsen för övrigt har en vana att göra.
Vi på Placera är dock ändå lite försiktigt inställda till den framtida börsresan. Den svenska börsen är trots allt redan upp med drygt 8 procent i år - trots vikande konjunktur och Riksbanken som laddar för nya räntehöjningar.