Bolåneräntorna har mer än fördubblats, i många fall tredubblats, på ett år. Det svider självklart, särskilt som det i många hushåll är en av de största utgiftsposterna.

Extra dyrt blir det om man slår i taket för ränteavdragen. Taket ligger på 100 000 kronor (över det är avdraget 21 procent) och kan verka högt, men med en ränta på 5 procent når man det redan vid ett lån på 2 miljoner kronor. Det finns dock några tips och trix man kan ta till för att inte betala onödigt mycket.

Delat ränteavdrag är dubbelt ränteavdrag

Om ni är två som betalar på ett bolån finns utrymme att öka sina ränteavdrag. Men det gäller bara om båda är betalningsansvariga. Det kräver inget flyttande av pengar och kostar inte något. Det enda ni behöver göra är att deklarera hur ni delar upp lånet.

Ofta står exempelvis två makar som låntagare med hälften var, men detta kan justeras, så att den ena har 70 procent och den andra har 30 procent av räntekostnaderna, för att nyttja ränteavdraget så mycket som möjligt.

”Omfördelning kan man göra av två anledningar. Om den ena inte har tillräckligt hög inkomst, så att det inte finns tillräckligt med skatt att dra av, kan man dela upp lånet så att en större del deklareras av den andra med högre inkomst. Den andra anledningen är att fördela lånet så att båda kommer under taket på 100 000 kronor”, säger Jan Janowski, deklarationssamordnare på Skatteverket.

Jan Janowski

När väl Skatteverket öppnar e-tjänsten för inkomstdeklarationen kan man gå in och pröva sig fram vilken fördelning som ger minst skatt.

”Man kan också be banken dela upp lånet inför nästa år, så slipper man ändra i deklarationen framöver”, säger Jan Janowski.

”Det man ska tänka på är att båda måste göra ändringen i deklarationen.”

Exempel: Omfördela lånet för att maxa ränteavdraget

Conny och Camilla äger ett hus tillsammans. De har ett lån på 3 miljoner kronor med en ränta på 5 procent.

Eftersom Camilla är nystartad egenföretagare har hon betalat för lite skatt för att göra avdrag på 100 000 kronor. Hon går in på Skatteverkets hemsida och räknar ut att hon har utrymme att göra skatteavdrag på 50 000 kronor.

Om Conny och Camilla fördelar om räntekostnaderna så att Conny står för 100 000 kronor och Camilla 50 000 kronor kan de nyttja hela ränteavdraget (150 000 × 30 %). Den sammanlagda räntekostnaden blir då 105 000 kronor.

Om de valt att inte göra någonting skulle Conny få göra ett ränteavdrag på 75 000 kronor (30 % × 75 000 kr = 22 500) och Camilla får göra ränteavdrag på 50 000 kr (30 % × 50 000 kr = 15 000 kr). På räntekostnaden utöver det, alltså 25 000 kr, (75 000 – 50 000) blir det inget ränteavdrag alls. De går alltså miste om 7 500 kr i ränteavdrag om de inte omfördelar lånet. Sammanlagda räntekostnaden blir alltså 112 500 kr.

Om Conny själv deklarerar hela räntekostnaden på 150 000 kronor blir ränteavdraget 40 500 kr (100 000 × 30 % + 50 000 × 21 %) och räntekostnaden därmed 109 500 kr (150 000 – 40 500).

Undvik onödiga lån

Det kan låta som en självklarhet, men det är lätt att köra i gamla hjulspår och fortsätta samma beteende som man hade när det rådde noll- och minusränta.

Om det händer att du är sen med att betala kreditkortsfakturan eller brukar dela upp betalningen, om du har ett billån eller något annat privatlån, kommer det att knapra på ditt utrymme för att göra ränteavdrag på ditt bolån.

Dessutom kostar det massa pengar. Här finns alltså två vinster att göra; dels sänka räntekostnaden och dels minska andelen lån över ränteavdragstaket.

Det är läge att sätta sig ned och räkna på vad till exempel billånet eller andra privatlån kostar. Här gäller som vanligt att dyrast lån ska avbetalas först.

Exempel: Amortera för att sänka minska andelen lån över taket

Adam har en buffert på 100 000 kronor och en aktieportfölj på 500 000 kronor.

Han har också ett bolån på 4 000 000 miljoner kronor med 5 procents ränta och ett billån på 200 000 kronor med 7 procents ränta.

Om Adam behåller billånet blir räntekostnaden för 2023:

200 000 × 7 % = 14 000 kr

4 000 000 × 5 % = 200 000 kr, alltså sammanlagt 214 000 kronor

Han får dra av 30 % upp till 100 000 kronor, alltså 30 000 kronor, och 21 % av resten (114 000 × 21 %), vilket blir ytterligare nästan 24 000 kronor

Hans totala räntekostnad blir alltså (214 000 – 54 000) 160 000 kronor.

Om Adam säljer av en del av aktieportföljen och betalar av billånet blir räntekostnaden:

4 000 000 × 5 % = 200 000 kr

Han får dra av 30 % upp till 100 000 kronor, alltså 30 000 kronor, och 21 % av resten (100 000 × 21 %), vilket blir ytterligare 21 000 kronor

Hans totala räntekostnad blir alltså (200 000 – 51 000) 149 000 kronor.

Han sänker sin räntekostnad med 11 000 kronor och använder i stället pengarna som skulle gå till billånet till att återigen spara till sin aktieportfölj. Eftersom billånet kostade honom ca 4000 kronor (inklusive amortering) i månaden har han tjänat ihop de 200 000 kronorna efter knappt fyra år*.

*Räknat på den genomsnittliga börsutvecklingen sedan 1986. (Här skulle man kunna argumentera för att det är ekonomiskt rationellt att inte betala av ett lån på 7 procent med 30 procents ränteavdrag, eftersom börsen väntas ge mer, men osäkerheten kring avkastningen är förstås för stor för att det skulle vara klokt.)

Tänk på att ränteutgifter går att kvitta mot kapitalinkomster

Om du inte har lån som du kan betala av kan det finnas andra sätt. Du kan nämligen kvitta dina ränteutgifter mot kapitalinkomster.

Det betyder att om du har aktier eller fonder som du kan sälja med vinst, så kan du kvitta denna mot kostnaden för ditt lån.

Exempel: Billie passar på att realisera kapitalvinst

Billie fick ärva 10 000 kr i en Sverigefond när hon föddes 1990. Sedan dess har fonden stigit med 2 000 procent till 200 000 kronor och ligger på en vanlig depå. Eftersom Billie är föräldraledig klarar hon med nöd och näppe att betala 5 procent i ränta på sitt bolån på 2 miljoner kronor. Hon funderar därför på att sälja av en del av sina ärvda fonder för att ha som extra buffert och placera om pengarna som blir över på sitt ISK i stället.

Billie gör således en kapitalvinst på 160 000 kronor (Hon får använda schablonmetoden, vilket ger ett anskaffningsvärde på 20 procent av försäljningspriset, alltså 40 000 kr). Hon får kvitta det mot sina räntekostnader på 100 000 kr (2 000 000 × 5 %)

Eftersom Billie tror att räntan kommer att vara hög även nästa år planerar hon att sälja av resten (60 000 kr) då och även då undkomma skatt.

På detta sätt får Billie inget ränteavdrag alls, men hon betalar heller ingen vinstskatt, som annars skulle uppgått till 57 000 kronor, på sina fonder. Dessutom kan hon använda pengarna till sitt buffertsparande.

Se upp med glädjekalkyler

Det är lätt att räkna med ett 30-procentigt avdrag på räntan över hela brädet om man alltid gjort det. Taket på 100 000 kronor kan låta mycket, men motsvarar en räntekostnad i månaden på strax över 8 300 kr.

Tänk också på att du måste uppfylla alla villkor för att få göra avdrag. Till exempel kan du förstås inte göra avdrag på skatten om du inte betalar tillräckligt mycket skatt för få göra avdraget.

Är du osäker kan du gå in på Skatteverkets räknehjälp. Där kan du fylla i hur mycket du tror att du kommer tjäna och fylla i om du gör några andra avdrag, som till exempel rut och rot.

Exempel: Låginkomsttagare ökar sitt skatteutrymme

David är pensionär och bor i en villa. Han har ett bolån på 2 miljoner kronor och har svårt att få sin låga pension att räcka till både elräkningen och de höjda räntekostnaderna som nu uppgår till 100 000 kr.

Inte nog med det, han har räknat ut att han inte betalar tillräckligt mycket skatt för att få göra ränteavdrag på hela sin lånekostnad.

För att öka inkomsterna hyr han ut en del av sitt hem och sin sommarstuga och får på så sätt in 160 000 kronor i hyresintäkter. Efter dubbla schablonavdrag (ett för varje hus, 2 × 40 000 kr) har han en kapitalinkomst på 80 000 kr.

Den kvittar han sedan mot sina räntekostnader: 100 000 – 80 000 = 20 000 kronor i underskott av kapital. Han får således 6 000 kronor i ränteavdrag (20 000 × 30 %).

Eftersom David betalar mer än 6 000 kronor i skatt kan han göra avdraget.