Svensk ekonomi väntar på en konjunkturåterhämtning. Till Riksbankens stora förtret håller hushållen fortfarande hårt i plånböckerna. Detta visar SEB:s undersökning Sparkollen.
”En fortsatt hög beredskap, i form av sparande, stärker hushållens motståndskraft men riskerar också att försena den konjunkturåterhämtning som många väntar på”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Enligt undersökningen minskade månadssparandet med 600 kronor under sista kvartalet 2024, från 7087 till 6487 kronor. Pengarna fördelades på olika sätt: mest på sparkonton, följt av amortering, fonder, aktier, pensionssparande och annat. Men trots minskningen ligger sparandet fortfarande på höga nivåer. Detta kan tolkas att man ”ännu inte vågar räkna med goda tider och återgå till vanliga konsumtionsmönster”, menar Fernández.
Andelen som hade ett månadssparande, 85%, är samma som föregående kvartal.
Unga satsar på fonder
För de kommande sex månaderna planerar hushållen att öka sitt sparande, särskilt i fonder, på sparkonton och i aktier. Bland unga vuxna (18–29 år) är det nästan hälften som tänker spara mer, främst i fonder och på sparkonto.
Américo Fernández förklarar att den minskade sparandemängden kan vara ett tecken på att hushållen behöver omprioritera sina ekonomier, vilket kan tyda på att osäkerheten fortfarande är stor. Samtidigt tyder planerna att öka risktagandet på att hushållen har en mer positiv syn på framtiden.
”Det här kvartalet uppvisar hushållen ett något svårtolkat sparbeteende”.