December kom inte med något nytt ”tomterally” utan den svenska börsen backade och tappade 2,6 procent. I USA var det ännu lite dystrare och S&P500 backade med hela 5,6 procent och europeiska Stoxx600 med 3,3 procent.

Nedgångarna, som inleddes i mitten av månaden, är tätt sammanflätade med de penningpolitiska besked som Federal Reserve och ECB lämnade vid tidpunkten. Bägge centralbankerna valde att höja räntan och flaggade dessutom för att ytterligare räntehöjningar högst troligen skulle vara aktuella i inledningen av 2023. ECB:s besked var dessutom överraskande tufft, i och med att banken utlovade flera större räntehöjningar innan räntan, enligt dem, nått en åtstramande nivå.  

Federal Reserves räntebesked togs visserligen initialt emot med viss lättnad men när ECB:s besked var åt det hårdare hållet så var det nog många som även omtolkade de signaler som den amerikanska centralbanken levererade dagen innan. Något som bidrog till att även de långa amerikanska räntorna åter började röra sig uppåt.

Lite på samma sätt har det under december skett ett skifte i synen på den kinesiska Covid-strategin. När landet började lätta på restriktionerna togs det emot med stor lättnad på marknaden men när smittspridningen tog en rasande fart dämpades entusiasmen påtagligt. På sikt bör dock lättade restriktioner bidra till att tillväxten i Kina skjuter lite välbehövlig fart.

Lägg till detta en allt större osäkerhet kring utvecklingen för den globala ekonomin och det är inte helt överraskande att investerarmodet svek en bit in på månaden. Att centralbankerna riskerade att strama åt för hårt började också smyga sig fram som en ordentlig riskfaktor för ekonomin och börsen.

Samtidigt visar börsutvecklingen, inte bara i december utan även under stora delar av hösten, att investerarna gärna hugger till rejält när det väl kommer lite positiva nyheter. Något som kan vara viktigt att ha i åtanke nu när vi klivit in i ett nytt finansår och det fortfarande finns gott om kapital vid sidlinjen som bara väntar på en möjlighet att kliva in. Risken är förstås att det också kan bli en del tjuvstarter liknande de vi såg ett flertal av under 2022.

Två av dessa tjuvstarter uppkom i samband med att företagens kvartalsrapporter för det andra respektive tredje kvartalet rullades ut. Inte för att de egentligen kom så många positiva överraskningar utan snarare för att de negativa överraskningarna uteblev. Det gav signaler om att företagen lyckades hantera det senaste årets många utmaningar förhållandevis väl och kunde hålla uppe vinsterna. Det bidrog till att många investerare tryckte på köpknappen. Vi på Placera håller det inte som omöjligt att historien kan återupprepas i samband med att det fjärde kvartalets rapporter rullas ut om några veckor. Sen om företagens rapporter håller måttet för ett lite börsrally återstår förstås att se.

Konjunkturmässigt ser det dessvärre dystert ut och allt fler räknar med att den globala ekonomin ska gå in i en mild recession under 2023. De senaste makrosiffrorna pekar dessbättre i riktningen att det i alla fall inte blir värre än befarat. Snarare har chanserna för en mjuklandning ökat något under senare tid. Definitivt i USA men möjligen också i Europa. I det senare fallet hänger mycket på hur energipriserna utvecklas och här har vi sett stora prisfall under senare tid. Håller det i sig så blir ekonomivintern inte riktig så kärv som många har befarat.

Den stora osäkerheten kring hur hushållen väljer att agera kvarstår dock, och är det som kommer att påverka konjunkturbilden under inledningen av det nya året i allra högsta grad. Här ser vi på Placera en stor risk för negativa överraskningar som kan få investerarna att dra öronen åt sig. Att bostadsmarknaden sviker, inte bara i Sverige utan även i stora delar av övriga världen, talar för fortsatt försiktiga hushåll även om energipriserna fortsätter ner.

Sverige är för övrigt lite av ett specialfall då vi är landet i Europa som satsat allra minst på olika former av energistöd till hushåll och företag. Något som kan visa sig bli lätt förödande när elräkningarna ska betalas i inledningen av 2023. Effekten på aktiemarknaden torde ändå bli marginell.

Under januari kommer det också att ske en upptrappning inför de räntebesked som flera centralbanker kommer med i inledningen av februari. Federal Reserve kommer med sitt räntebesked den 1 februari och ECB den 2 februari medan Riksbankens besked dröjer till 9 februari. Alla centralbanker väntas leverera nya räntehöjningar. Storleken på dessa beror i hög grad på hur konjunktur- respektive inflationsbilden kommer att se ut i inledningen av året. I USA:s fall ska dessutom utvecklingen på arbetsmarknaden lyftas fram som en nyckelfaktor.

I USA har inflationstoppen numera passerats och fokus ligger nu på hur en överhettad arbetsmarknad utvecklas. Redan nu på fredag publiceras arbetsmarknadssiffrorna för december och hur dessa faller ut lär betyda en hel del för hur Federal Reserve kommer att resonera och därmed också ha stor effekt på börshumöret. En något svalare arbetsmarknad är lite av ett drömscenario och skulle sannolikt leda till ett lite börsrally. Blir det däremot fortsatt stark sysselsättningstillväxt och tryck uppåt på lönerna riskerar däremot besvikelsen att bli stor. Det här kan sätta tonen för hela januaribörsen.

ECB:s grundläggande problem är den i utgångsläget skyhöga inflationen och något annat än en räntehöjning med minst 0,50 procentenheter ska vi nog inte väntas oss. Det kommer dock knappast som en överraskning för marknaden och huvudfokus ligger på de signaler kring framtida räntesättning som ECB-chefen Christine Lagarde kommer att leverera. Här hoppas vi på lite mjukare tongångar än vid det förra penningpolitiska beskedet. Förhoppningsvis kan lägre energipriser bidra till detta.

Riksbanken är ett osäkert kort med en ny riksbankschef vid rodret. Börspåverkan av Riksbankens besked torde ändå bli marginellt i förhållande till vad de stora centralbanksdrakarna levererar.

Sammantaget ser vi på Placera ändå an det nya börsåret med viss tillförsikt. På kort sikt finns det ändå stor osäkerhet kring börsutvecklingen. Konjunkturen och inflationen talar emot börsen liksom centralbankernas åtstramningar. Geopolitiken är också ett fortsatt, lätt oöverskådligt, bekymmer. Rapportperioden blir förstås också avgörande.

Vi börjar dock nalkas ett slut på räntehöjningarna och vi tror att sjunkande inflation kommer att bidra till mjukare penningpolitiska signaler framöver. Frågan är dock om investerarna kommer att ta fasta på ett sådant scenario redan i januari.