Att 2022 bjudit på den sämsta börsstarten på väldigt många år har knappast undgått någon. Samtidigt har obligationer och räntepapper haft en tuffare start och amerikanska statspapper har haft den sämsta halvårsavkastingen sedan 1865.

Letar du efter en mindre riskfyllt investering än en aktiefond och inte vill placera kapitalet på bankkontot, kan en blandfond vara ett alternativ.

Blandfonder har en mix av aktie- och ränteinvesteringar. Oftast har de mellan 50 till 70 procent i aktier och resterande andel i olika typer av räntebärande investeringar.

Kritikerna till blandfonder säger att du själv kan skapa en blandfond genom att köpa en aktiefond och kombinera den med en räntefond. Fördelen med att köpa en aktivt förvaltad blandfond är att förvaltaren med sin marknadsnärvaro ska parera med att öka räntorna i fonden när aktiemarknaden går dåligt och vice versa.

Statistik från Fondbolagens förening och Morningstar visar att blandfonderna klarar av sämre börsår betydligt bättre än aktiefonder. Visst tappar man avkastning vid riktigt starka börsår. Det är uppenbart att blandfonder erbjuder en lugnare resa både uppåt och nedåt.

Placera gillar sedan tidigare Sensor Sverige Select som är en ovanligt aktivt allokeringsförvaltad blandfond.

Sensor Sverige Select tillhör kategorin svenska aggressiva blandfonder. Det innebär att under normala förhållanden har fonden cirka hälften av kapitalet investerat på börsen. Fonden förvaltas sedan starten i november 2009 av Stefan Olofsson och Ulf Öster som till sin hjälp har Stefan Ahlfeldt.

Ulf Öster, Stefan Olofsson och Stefan Ahlfeldt

Förvaltarna har stora frihetsgrader och kan variera fondens exponering mot aktiemarknaden beroende på hur de ser på aktiemarknaden. De har lyckats bra under flera år med att variera risken över tiden, högre aktieexponering vid stark börs och vice versa vid svag börs.

Investeringsprocessen sker genom en så kallad top-down analys genom tre analyssteg.

Marknadsanalysen är första steget i processen, den gör bedömningen på hur finansmarknaden ser ut. Här ser man på flera viktiga faktorer: var i konjunkturuppgången vi är, hur centralbankerna agerar, börsföretagens vinstutveckling och dagens värderingar, och hur nettoflödet av kapital till aktiemarknaden ser ut. Man försöker helt enkelt förstå var finansmarknaden är på väg det närmaste halvåret. Detta ger aktieexponeringen, det vill säga andelen av fonden som ska vara investerade i aktier kontra räntor.

Utifrån makroläget bestämmer man vilka sektorer som drar fördel av det rådande ekonomiska läget. Vilka sektorer är starka nu och vilka är svaga. Utifrån den analysen bestämmer man vilka sektorer som fonden ska under- eller övervikta, eller helt undvikas. Man är inte rädd för att avvika mot index och flera sektorer som ingår i aktieindex saknas helt i fonden.

Den sista analysdelen väljer man vilka aktier som ska ingå i respektive sektor. Förvaltarna ser på flera viktiga faktorer när de väljer ut aktier till fonden. Värderingen ska vara rimlig och inte för hög och den ska ställas i förhållande till vinsttillväxten. Bolagets tillväxtmöjligheter ska vara tydliga. Investeringar görs gärna i bolag med en bra ledning och tydlig historik.

Investeringsprocessen mynnar ut i en koncentrerad portfölj mellan 15 och 20 aktieinnehav.

Räntebenet innehåller företagsobligationer och likvida medel i form av kassa. Ränteinvesteringarna utgörs av ett 30-tal olika företag med attraktiva obligationer med hänsyn till diversifiering, kreditrisk, likviditetsrisk och durationsmål.

De största ränteinnehaven väger runt 1 procent och de fem största ränteinnehaven väger knappt 5 procent, vilket ger en bra riskspridning.

De tio största aktieinnehaven utgör 43 procent. AstraZeneca är fondens största innehav på 7 procent följt av Swedish Match som är under uppköp.

Finanssektorn står för drygt 31 procent, vilket är en klar övervikt mot både index och kategorisnittet av blandfonder. Näst största sektor är dagligvaror och hälsovårdsbolag. Båda sektorerna är överviktade jämfört med index.

Sedan fondstart har aktieexponering i genomsnitt varit mellan 70 och 80 procent. Den varierar dock från dryga 50 procent som lägst, till nästan 100 procent aktieexponering beroende på rådande börsklimat. I nuläget är aktieexponeringen 49 procent, vilket är historiskt lågt.

De senaste tre åren har fonden stigit med knappt 27 procent, vilket placerar den i absoluta toppen i kategorin där snittavkastningen uppgår till 21 procent. Det är en riktigt bra prestation med tanke på att fonden har en lägre risknivå, mätt som standardavvikelse än genomsnittsfonden. Det ger en hög riskjusterad avkastning.

Sensor Sverige Select har belönats med fem stjärnor på tre års sikt av Morningstar. Det finns bara en sak som jag inte gillar med fonden och det är avgiften, som består av både en fast och en rörlig del.

Den fasta avgiften är 1,25 procent per år. Den rörliga avgiften utgår med 20 procent av fondens överavkastning mot fondens jämförelseindex som är 50 procent SIXRX + 50 procent OMRX T-bill. Den totala årliga avgiften i fjol landade på 1,27 procent, vilket är högre än kategorisnittet.

Placera tycker fonden Sensor Sverige Select är köpvärd trots den rörliga förvaltningsavgiften. Och ger fortsatt köprekommendation till Sensor Sverige Select. Och för den som inte vill hålla på med allokering mellan räntor och aktier är det ett klockrent köp.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud