Föga förvånande beskriver Warren Buffett i sitt anförande på Berkshire Hathaways stämma börsen som en spelhall. Gamestop, RobinHood och redditrörelsen till exempel har vänt upp och ned på mycket, som om det inte fanns nog med spekulanter på börsen som det är. Stämman, ibland kallad ”kapitalisternas Woodstock” var delvis en repetition i klassisk Buffettologi där värde, värde och åter värde lyfts fram, kanske på bekostnad av nya idéer.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 20 den 16 maj

Läs mer om Börsveckan.

Bland annat har hans och Charlie Mungers hån mot bitcoin rönt viss uppmärksamhet från bland annat Elon Musk och denna aversion mot lite djärvare investeringar är väl den enda möjliga kritiken man kan ha mot Berkshire Hathaway. Men vem vill ha nytt, när man kan få en avkastning som är dubbelt upp mot index? Dessutom finns ett mod i att gå mot strömmen.

När jag läser om stämman slås jag just av att det i mitt tycke är ganska djärva investeringar, i alla fall utifrån hur världen ser ut idag. Och just det tror jag är en bra lärdom, långsiktighet handlar ju om att blicka långt framåt, vilket nästan definitionsmässigt är motsatsen mot trendföljande. Formellt definieras trend som utvecklingsriktning eller tendens, och det indikerar långsiktighet. Men trender har i alla fall för mig ytterligare en innebörd: övergående, ungefär som en modetrend som ganska snart byts ut mot en annan.

Ibland försöker man skilja dessa två tolkningar av ”trend” på börsen med att benämna de mer grundläggande och förmodat uthålliga trender som ”strukturella trender” ofta med någon demografisk bakgrund såsom åldrande befolkning, behov av rent vatten, energi, osv. Men om vi håller oss till den mer kortsiktiga tolkningen av trend så är Warren Buffett uppenbarligen inte intresserad av vad som är hett just nu. 

Efter ett år utan nya investeringar tog det rejält med fart för Berkshire Hathaway i mars i år då bolaget investerat nära en tredjedel av sin enorma kassa som var 150 miljarder dollar i början av Q1. Och investeringarna har pumpats in i försäkringsbolag (som redan är en tung pjäs i portföljen), olja (Occidental Petroleum), Chevron (energi) samt HP. 

Om vi börjar med försäkring så ser det mesta ganska illa ut nu. Räntorna är på väg upp vilket pressar värdet på deras obligationsinnehav, inflationen slår mot premieutbetalningar osv. Och att investera i olja och gas när hela världen skriker efter fossilfritt känns ju också extremt otidsenligt. 

Men Berkshire Hathaways grundprincip är att investera i undervärderade aktier, och det är ju sällan som ”heta” branscher är undervärderade, snarare tvärtom. Och det kanske är där som Buffetts filosofi tar avstånd från det trendriktiga, som må vara hett men sällan billigt. I det perspektivet känns det helt naturligt att gå motvalls, och det gör Berkshire Hathaways lite mer intressant. Värde är inte alls tråkigt i deras tappning, det är tvärtom ganska djärva ”bet” mot det rådande sentimentet. Utöver en sund investeringsfilosofi krävs det råg i ryggen att gå emot rådande konsensus.

Undervärderat i Warren Buffetts ögon handlar uppenbarligen om mer än låga värderingsmultiplar. Det är svårt att argumentera för att extremt genomlysta och stora bolag som Coca Cola skulle vara direkt felprissatta, utifrån nuläge. Men han ser uppenbarligen längre än de flesta av oss. En av mina favoritklichéer är att ”man överskattar styrkan i förändring på kort sikt och underskattar den på lång sikt”.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 20 den 16 maj

Läs mer om Börsveckan.

Med andra ord, när ett nytt fenomen dyker upp så är det lätt att tro att det ska bli en ögonblicklig succé. Inom hälsovård ser jag det ofta. Ett bolag får marknadsgodkännande för en produkt och genast skenar estimaten. Om det sedan går trögt så faller kursen, men över tid, genom åren så är det en del bolag som lyckats upprätthålla en om inte uppseendeväckande så i alla fall hygglig tillväxt. Och ett bolag som kan växa bra i 20 år är alltid bättre än ett som växer som en raket i tre och sedan får pyspunka. 

Tricket är att kunna identifiera den där långsiktigt uthålliga vinstförmågan och där har Warren Buffett onekligen lyckats. Han fångar ränta på ränta-effekten, fast på börsen.