Jumia brukas ofta benämnas som ”Afrikas Amazon”. Bolaget grundades år 2012 och är idag kontinentens ledande plattform för e-handel där de, precis som Amazon, erbjuder både sina egna varor och varor från oberoende tredjepartssäljare.
Aktien har haft en tuff start på börsen efter anklagelser från blankarfirman Citron Research som hävdade att Jumia var en bluff. Det fick aktien att falla över 50 procent - endast en månad efter noteringen i april 2019.
Under hösten 2020 återhämtade sig aktien och steg med 87 procent bara i oktober. Anledningen var att samma blankarfirma gick ut med en analys där de rekommenderade att inte blanka Jumia. De ansåg att Covid-19 kommer driva behovet av e-handel och digitala betalningar på den afrikanska kontinenten framöver.
Aktien nådde därefter sitt all-time-high den 10:e februari 2021 på drygt 65 dollar per aktie, en utveckling från den låga nivån 3 dollar per aktie som aktien handlades för under de värsta Corona-månaderna. Men höjdpunkten i februari innebar en vändpunkt och aktien föll totalt 23 procent den månaden tillsammans med mycket annat inom tech, vilket är en konsekvens av bland annat en ökad oro för inflation och höjda räntor.
Jumia är i dagsläget verksamma inom följande afrikanska länder; Nigeria, Egypten, Marocko, Kenya, Elfenbenskusten, Sydafrika, Tunisien, Algeriet, Ghana, Senegal och Uganda.
Verksamheten består i huvudsak av tre områden; dels av själva marknadsplattformen där säljare och köpare möts, dels av en logistiktjänst som möjliggör transport och leverans av paket från säljare till konsumenter och dels av en betaltjänst som underlättar transaktioner mellan aktörer och användare på plattformen.
De produkter som säljs på marknadsplattformen är allt ifrån hemelektronik och smartphones till kläder och smink och mycket mer.
Logistiktjänsten har som syfte att vara kugghjulen i verksamheten. Den består av ett stort nätverk av hyrda lokaler, upphämtningsstationer för kunder, avlämningsställen för säljare och mer än 200 lokala leverantörer av logistiktjänster från tredje part.
Betalningstjänsten, Jumia Pay, syftar till att underlätta för användares onlinebetalningar på plattformen och har som avsikt att inkludera ytterligare finansiella tjänster i framtiden.
Utöver dessa tre kärnverksamheter erbjuder Jumia hemkörning av mat från restauranger. Detta affärsområde fick en ny vinkling under pandemiåret 2020 då Jumia även började erbjuda leverans av livsmedel och sanitetstillbehör med möjlighet till kontaktfri överlämning av de beställda varorna.
Bolaget tjänar pengar i huvudsak genom provisioner, som en förutbestämd andel av säljarnas försäljning på plattformen, samt logistikavgifter som säljarna betalar Jumia mot att få använda deras logistiknätverk för att få fram beställningen till kunden.
Sett till tre år bakåt har Jumia haft en stark tillväxt i både omsättning och rörelseresultat och analytiker tror på en fortsatt stark sådan framöver. Ser man till Ebitda-resultatet har bolaget redovisat stora förluster genom åren till följd av en hög kassaförbränning, vilket delvis förklaras av att man befinner sig tidigt i sin tillväxtfas. Däremot tror analytiker att det dröjer innan bolaget redovisar ett positivt Ebitda-resultat.
Det grundar sig bland annat i att 2020 har varit ett mycket tufft år för Jumia. I de första tre kvartalsrapporterna rapporterade de en försämrad försäljning och sämre resultat där förlusterna till och med översteg de totala intäkterna. Detta är synnerligen anmärkningsvärt med tanke på att andra e-handelsbolag snarare har gynnats av Covid-19.
Trots ett tufft år släppte bolaget i slutet av februari 2021 en något mer positiv fjärde kvartalsrapport som fick aktien att stiga initialt med cirka 7 procent. Bolaget redovisade bland annat en 12 procents ökning i bruttoresultat jämfört med motsvarande period året innan.
I rapporten framgår det även att bruttoförsäljningen ökade med 23 procent mot föregående kvartal, huvudsakligen drivet av Black Friday. Sett till motsvarande period föregående år minskade bruttoförsäljningen med 21 procent.
En del av denna minskning beror på Jumias transformation från att vara en detaljhandelsverksamhet, där Jumia säkerställer utbudet på plattformen genom att själv köpa in och sälja produkter till kunderna, till att vara en logistikverksamhet som endast tillhandahåller en detaljhandelsplattform där externa tredjepartssäljare och kunder möts. Denna transformation drogs igång i slutet av 2019.
Men en stor del av den minskade bruttoförsäljningen beror på det faktum att Coronakrisen snarare har slagit hårt mot Jumia än gynnat bolaget. Fyra av elva länder i Afrika som bolaget är verksamma inom, vilket motsvarar cirka 24 procent av Jumias adresserbara marknad, har haft total lockdowns under året och därmed försvårat logistiken för Jumia.
Just logistiken mellan länder är ett problemområde i sig och är en utmaning när det kommer till att skicka paket över den afrikanska kontinenten. Dessutom har man inte kommit lika långt vad gäller e-handel då det fortfarande är många som inte har den nödvändiga tekniken eller resurser som krävs för att handla online. Av totalt 1,2 miljarder människor är drygt 850 miljoner aktiva internetanvändare i Afrika.
Än så länge finns inga större konkurrenter till Jumia. Anledningen till att stora aktörer som exempelvis Alibaba och Amazon hittills har hållit sig borta från den afrikanska marknaden är, enligt VD Sacha Poignnonec, att det krävs mycket fokus, anpassning och stor passion för att driva en e-handelsplattform i Afrika. Poignnonec hävdar att de andra aktörerna, ur ett yttre perspektiv, förmodligen är upptagna med sina egna prioriteringar och att Afrika antagligen ligger långt ner i deras prioriteringslista i dagsläget.