Efterfrågan på kläder har mer än fördubblats mellan 2000 och 2018. De främsta anledningarna är den globalt ökade medelklassen, kortare modecykler, att det blivit vanligare att köpa fler klädesplagg samt att man använder ett plagg ett fåtal gånger innan det slängs.
Årligen slängs eller bränns därmed stora mängder kläder världen över och endast mindre än en procent återvinns. Branschen uppskattas stå för cirka 10 procent av världens totala koldioxidutsläpp och EU har beslutat om att alla medlemsländer ska från och med 2025 sortera textilier som ”farligt avfall från hushåll” och därmed sortera dem på samma sätt som vi idag sorterar burkar, glas, plast och liknande. Det är därför ingen tvekan om att klädindustrin är under hård press att ställa om till att bli mer hållbar.
Renewcells teknik gör det möjligt att återvinna kläder. Återvinningstekniken löser upp bomull och andra naturfibrer i ett nytt, biologiskt nedbrytbart råmaterial. Med denna kemiska process omvandlar bolaget således gamla bomulls- och viskoskläder till en dissolvingmassa som används för att tillverka nya plagg.
Processen att separera bomulls- och viskosfibrer (textilier) är väldigt komplex. Det är betydligt svårare än att separera träfibrer som normalt används idag för att göra viskosfibrer. Cellulosan till viskosfibrer kommer vanligtvis från gran eller andra träd men kan ha en mycket hög miljöpåverkan.
År 2008 lyckades Mikael Lindström och Gunnar Henriksson, två professorer vid KTH, knäcka koden i hur man separerar bomullsfibrer till dissolvingmassa varefter de år 2012 bildade Renewcell. År 2014 lyckades bolaget att producera världens första plagg skapat av återvunna kläder.
Bolagets affärsmodell går ut på att köpa in balar av gamla kläder som de sedan bryter ned till en dissolvingmassa gjord på 100 procent återvunnen textil och som de säljer till olika klädtillverkare som då i sin tur tillverkar kläder.
I dagsläget har Renewcell en fabrik i Kristinehamn som har kapacitet att producera cirka 5 000 ton dissolvingmassa per år men bolaget har planer på att bygga en ny fabrik på SCAs anläggning på Ortviken utanför Sundsvall. Den nya fabriken beräknas kunna producera ungefär 60 000 ton massa per år.
En viktig del i Renewcells verksamhet är just samarbeten med operatörer, såsom SCA, inom skogs- och massaindustrin. Anledningen är, enligt Patrik Lundström, att processen för att ta fram dissolvingmassan bygger på traditionell pappers- och massateknologi, så mycket av det som behövs finns redan på plats på SCAs anläggning.
Bolaget har sedan sin start haft H&M som en viktig samarbetspartner på olika sätt. Enligt ett uttalande av Pascal Brun, hållbarhetschef på H&M, innebär partnerskapet med Renewcell en viktig milstolpe för både H&M som enskilt bolag, men också för klädindustrin i stort. Av den anledningen har H&M varit med och stöttat från början i syfte att få Renewcells dissolvingmassa att produceras i stor skala.
År 2017 investerade H&M i bolaget för första gången och under året lanserade H&M en klädkollektion gjord på Renewcells dissolvingmassa som en del av partnerskapet. Lanseringen blev lyckad och ledde till att bolagen i september år 2020 ingick i ett femårigt avtal som innebär att H&M skalar upp användandet av Renewcells dissolvingmassa i flera av sina klädkollektioner framöver.
Förutom avtalet med H&M har Renewcell inlett samarbeten med bland annat Levis, som också under 2020 haft kläder tillverkade av Renewcells dissolvingmassa ute i försäljning, samt PVH och Kering, två bolag inom lyxsegmentet av varumärken.
Bolaget har dessutom tecknat avtal med kinesiska Tangshan Sanyou som är den fjärde största viskosproducenten i världen. Avtalet gäller för fem år framåt och motsvarar 40 000 ton massa per år. Det innebär att Renewcell redan har sålt två tredjedelar av deras totala kapacitet.
Bolaget upplever en hög efterfrågan bland klädtillverkare och har, enligt Patrik Lundström, fått över hundra förfrågningar av olika varumärken som har intressen av samarbeten. Av den anledningen är det viktigt att bolaget så snabbt som möjligt får produkten att produceras i stor skala.
Målet är att år 2026 uppnå en kapacitet på 250 000 ton massa per år. Det långsiktiga målet, med start från och med år 2030, är att uppnå en produktionsvolym på 360 000 ton massa per år samt uppnå en god lönsamhet. Enligt bolaget ska det ske genom nya anläggningar och en stark tillväxt.
Källa: Bolaget
Siffrorna ovan släpptes i samband med Q3-rapporten och visar resultatet för perioden januari till december för 2020 som jämförs mot samma period år 2019. Kolumnen längst till höger visar resultatet för helåret 2019. I dagsläget går bolaget inte med vinst vilket naturligt förklaras av att de är tidiga i tillväxtfasen. Ökade intäkter för perioden januari till september år 2020 jämfört med motsvarande period år 2019 förklaras av ökad försäljning inför kunders varumärkeslanseringar. De ökade kostnaderna beror på interna satsningar som bland annat avser nyrekryteringar samt kostnader för att göra verksamheten mer effektiv.
Bolaget börsnoterades i november och nyemissionen tecknades flera gånger om. Teckningskursen som sattes till 75 kr per aktie rusade 50 procent under samma dag och är sedan dess upp totalt 190 procent. Nyemissionen fyllde på bolagets kassa med 800 miljoner kronor före emissionskostnader.
