Kursrusningen för vätgasaktierna har undgått få aktieintresserade. Powercells aktie har stigit med nästan 800 procent på tre år och bolaget har flerfaldigat sitt börsvärde till över 15 miljarder kr. Vid sidan av Powercell finns flera mindre kända bolag med verksamhet kopplat till användning av vätgas. Bland dem är Cell Impact och Metacon som stigit med 611 procent respektive 188 procent på ett år och har börsvärden på nästan 2 miljarder respektive nästan 1 miljard kr.
Cell Impact är, likt Powercell, noterat på First North och producerar avancerade flödesplattor och produktionsteknologi till tillverkare av bränsleceller. Metacon säljer små och stora energisystem för produktion av bland annat vätgas.
Powercell sticker ut bland de svenska vätgasaktierna genom att vara den mest mogna och som lockat flest nya ägare. I skrivande stund har aktien 20 487 ägare hos Avanza. Trots den starka kursutvecklingen föll aktien kraftigt i samband med börsraset i mars. Därefter har aktien, likt Cell Impact, fallit flera gånger under våren och har således visat tecken på stor volatilitet. Detta syntes tydligt förra veckan då både Powercell och Cell Impact backade rejält utan att några bolagsspecifika nyheter presenterats.
Även utländska vätgasaktier visar stor popularitet bland investerare. Ett exempel är Ballard Power Systems, kanadensiskt bolag, som tillverkar och säljer vätgasbränsleceller för en rad olika tillämpningar. Bolagets aktie har stigit med över 400 procent på tre år och har ett börsvärde på 32 miljarder kr.
Norska Nel är ett annat exempel. Bolaget är verksamma inom energisektorn med störst inriktning mot vätgas. Aktien har stigit med över 700 procent på tre år och bolaget har ett börsvärde på över 26 miljarder norska kr.
Bland de svenska bolagen har det däremot än så länge inte skett något större kommersiellt genombrott. År 2019 redovisade Powercell en omsättning på 67 Mkr och ett rörelseresultat på minus 80 Mkr. Cell Impact och Metacon redovisade en omsättning på 12 Mkr respektive 2 Mkr och ett rörelseresultat på minus 48 Mkr respektive minus 22 Mkr.
Diskussionerna kring de stora miljö- och hållbarhetsproblemen kretsar oftast kring behovet av fossilfria lösningar. Per Wassén, VD på Powercell, menar att detta inte räcker. “Ska vi klara av klimatutmaningen måste vi få till lösningar som är koldioxidfria och då går det inte att förbränna metanol, naturgas eller tallolja exempelvis”, förklarar han till Placera. Däremot kan vätgas som framställs som framställts av energi från förnyelsebara källor ge el som inte ger upphov till några som helst utsläpp av koldioxid.
Hur fungerar bränslecellsförbränning och på vilket sätt är det miljövänligt?
"När man tillför vätgas och syre till en bränslecell sker en elektrokemisk reaktion som ger el och 80-gradigt varmvatten – de enda utsläppen är rent vatten. Bränsleceller kan därmed kan ersätta förbränningsmotorer i en lång rad applikatiner över hela världen, på alla möjliga fronter. Det är det som gör bränslecellen så otroligt unik”, säger Per Wassén.
Han förklarar att vätgas kan tillverkas med hjälp av en process som heter elektrolys där man spjälkar vatten med hjälp av el.
“Här kommer den stora finessen. Förnyelsebara källor som vind och sol kan användas för att tillverka vätgas. När det exempelvis blåser väldigt mycket eller är väldigt soligt, och man inte behöver all den el som tillverkas, då kan man använda överskottet till att producera vätgas. Den här överskottsproduktionen är redan idag väldigt stor och kommer att öka i takt med att vi får en allt större andel förnyelsebara, och volatila energikällor som just vindkraftverk och solceller. Det här gör att vätgas kommer att bli det här århundradets stora energibärare”, säger Per Wassén.
Ur ett hållbarhetsperspektiv passar vätgasteknik väl in i dagens starka globala trend. Hur ser ni på denna trend långsiktigt?
“Den har tyvärr inte varit på agendan i Sverige men har varit på agendan under en längre tid både i Japan och Kina. Förra året lade även Australien fram en vätgasstrategi och Tyskland presenterade en så sent som i början av juni”, säger Per Wassén och menar att genomslaget snart kommer att komma med full kraft.
I tyskland är man, i likhet med Sverige, inne på elektrifiering och börjar med batterier. Men det är inte hållbart i längden. ”Batterierna kan, av flera skäl, inte användas när det går upp i stora volymer för då kollapsar näten för att ladda dessa batterier”, menar Per Wassén. För att tunga lastbilar ska drivas på el krävs 10 till 12 ton tunga batterier, vilket inte är möjligt. Dessutom tar det för lång tid att ladda dem.
"I samband med Corona-pandemin har det gjorts enorma statliga satsningar för att hålla igång ekonomin och stora delar av dessa har riktats mot förnyelsebara och hållbara teknologier. Tillsammans med satsningar som görs inom ramen för det som kallas “the European Green Deal” kommer det satsas otroligt mycket pengar på vätgastillverkning och bränsleceller, så det är en jättestark drivkraft framåt” säger Per Wassén.
Däremot ser man redan nu att både kineser och japaner har kommit längre. Toyota ligger främst och har börjat planera för en serieproduktion av 30 000 bilar med bränsleceller och kineserna har skrivit in i sin femårsplan att de år 2025 kommer vara en stor exportör av bränslecellsfordon.
Vad innebär den nya ägaren Bosch och ABB som samarbetspartner?
“Vad gäller fordonsindustrin bedömde vi att vi behöver en stark partner för att skala upp globalt. Därför gjorde vi en licensaffär med Bosch så att de får lov att tillverka en av våra bränslecellsstackar på global basis”, säger Per Wassén.
Licensavtalet som Powercell tecknade med Bosch i april förra året innebär att de får rättigheten att tillverka och sälja Powercells bränslecellsstack S3 till fordonssegmentet. Bosch produktion av PowerCell S3 ska, enligt vad bolaget själva kommunicerat, dra igång år 2022.
Med ABB befinner sig PowerCell endast i den första fasen, bolaget har undertecknat ett så kallat “memorandum of understanding”med ABB Power Grid. “Där har ABB ett antal delkomponenter som, tillsammans med vårt bränslecellsystem, innebär att vi tillsammans kan ta fram och erbjuda kunderna kompletta system för stationär kraftgenerering”, säger Per Wassén.
Precis samma läge har PowerCell med Siemens fast på den marina sidan. ”Med dem har vi också ett memorandum of understanding, men där handlar det om bränslecellsbaserade kraft- och drivsystem för marina applikationer. Där för vi diskussioner”, säger Per Wassén.
Hur ser framtidsutsikterna ut? Är samarbetena långsiktiga?
”Det är väldigt långsiktigt. Tillsammans med Bosch driver vi utvecklingsarbetet där vi utvecklar vår nästa generations bränslecellsstack S3 plus. Även Bosch ser det som ett långsiktigt sådant då de både gått in med en halv miljard och ägare för över 11 procent av Powercell”.
För Powercell är samarbete och partnerskap avgörande för att slå igenom globalt. Per Wassén förklarar att det är en styrka i och med att de besitter en teknologi som de med hjälp av parterna kan skala upp på global basis på ett helt annat sätt.
