Tecknen på en vändning i konjunkturen blir allt tydligare och från och med det fjärde kvartalet väntas den svenska tillväxten ta fart.
Det sade Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson vid en pressträff på onsdagen där han presenterade KI:s nya konjunkturprognos.
"Tecknen på en vändning i konjunkturen blir allt tydligare. Framför allt är det förtroendeindikatorer bland företag och hushåll som har stigit i både Sverige och de flesta andra OECD-länder", sade han.
Han sade att internationellt har tillväxten repat sig i USA och är nu stabilt på en svag uppåtgående trend. I euroområdet väntas tillväxten dippa ned under det tredje kvartalet innan den också successivt stiger till en bit över trend mot slutet av 2014, bland annat med stöd av en mindre stram finanspolitik.
Medan det ser ljusare ut i de utvecklade länderna ser det svagare ut i tillväxtländerna, men trots ökade risker väntas inga större bakslag, utan även tillväxtländerna spås växa snabbare framöver.
"I tillväxtekonomierna har det dykt upp fler farhågor, där har riskerna ökat för att det kan gå sämre", sade Jesper Hansson.
För svensk del stagnerade BNP under det andra kvartalet och även det tredje kvartalet väntas bli svagt, med en BNP-tillväxt på 0,3 procent. Från och med det fjärde kvartalet inleds en återhämtning med en "hyfsat stark" BNP-tillväxt.
Jesper Hansson konstaterade att förtroendet bland företag och hushåll, enligt KI:s konjunkturbarometer, nu har stigit till en mer normal nivå, vilket tyder på en bättre fart i svensk ekonomi framöver. Ett litet orosmoln är den svaga svenska exporten, som dock väntas stiga framöver.
KI bedömer att arbetslösheten toppat för den här gången och att arbetslösheten framöver kommer successivt att sjunka till jämvikt 2017. Ett ökat arbetskraftsutbud har fått arbetslösheten att stiga, trots ökad sysselsättning, men KI räknar nu med att ökningen av arbetskraften dämpas. Tillsammans med fortsatt stigande sysselsättningen talar det för sjunkande arbetslöshet.
Jesper Hansson sade vidare att det svenska pristrycket är lågt och att en lägre löneökningstakt bäddar för en låg inflation.
För att klara överskottsmålet krävs det kraftiga besparingar framöver, även om man kanske kan fundera på att se över målet nu när de demografiska motvindarna blir allt kraftigare.
"Det krävs rejäla åtstramningar 2015-2017 för att nå överskottsmålet", sade Jesper Hansson.
För att klara överskottsmålet bedömer KI att det konjunkturjusterade sparandet måste nå upp till 1,2 procent av potentiell BNP när ekonomin är i balans, vilket den enligt KI:s bedömningar är 2017.
För att nå ett sådant överskott 2017 krävs det aktiva åtgärder. Den automatiska budgetförstärkning som sker genom att skatteinkomsterna i stort sett följer BNP medan utgifterna inte gör det kommer inte att räcka. Sammantaget bedömer KI att det även med oförändrade regler, och alltså inga utgiftsreformer alls, skulle krävas aktiva budgetförstärkande åtgärder på 30 miljarder kronor 2015-2017.
Jesper Hansson menade dock att det är tveksamt att tro på ett sådant minskat offentligt åtagande som följer av oförändrade regler, där exempelvis transfereringar och statsbidragen till kommunerna är helt oförändrade. Visserligen konstaterar dock KI att det offentliga åtagande har minskat i viss grad de senaste tio åren.
För ett helt bibehållet offentligt åtagande på 2013 års nivå skulle det krävas skattehöjningar på 80 miljarder kronor de kommande åren fram till 2017. Jesper Hansson påpekade att inte heller detta kanske är helt realistiskt, utan att det troligen blir någon medelväg.
"Det kommer väl att bli en mix av strama utgiftsökningar och skattehöjningar", sade han.
Han påpekade att exempelvis en enhetlig moms på 25 procent skulle ge runt 45 miljarder kronor till statskassan och därtill finns möjliga förändringar att göra av fastighetsskatten och ränteavdragen.
"Det finns mycket att göra även om man inte vill dra tillbaka jobbskatteavdraget", sade han.
KI räknar i sin medelfristiga prognos med att regeringen i enlighet med vad som aviserats genomför ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2014. Under 2015 väntas de finanspolitiska åtgärderna summera till noll och sedan sker en åtstramning om 8 miljarder kronor 2016 och 22 miljarder kronor 2017.
Jesper Hansson påpekade att bedömningarna av det finanspolitiska utrymmet dels bygger på att överskottsmålet ska nås och dels på KI:s makrobild, som skiljer sig från den bedömning regeringen gör.
Regeringen ser själva ett större finanspolitiskt utrymme eftersom de har en mer positiv bedömning av svensk ekonomis funktionssätt, med en lägre jämviktsarbetslöshet.
"Regeringen är den bedömare som är mest optimistisk om den potentiella nivån på BNP", sade Jesper Hansson.
Han påpekade att dessa prognoser om den framtida potentialen för ekonomin är mycket svåra att göra och även att utvärdera.
"Det skulle i sig kunna vara ett argument för att vara försiktig", sade han.
Han tyckte vidare att det kan vara läge att se över själva överskottsmålet. Det tillkom bland annat för att möta de demografiska utmaningarna med en åldrande befolkning och när nu dessa utmaningar alltmer hämmar svensk ekonomi kan det vara läge att se över målet.
"Man kan fundera på en översyn av överskottsmålet. De demografiska utmaningarna har redan börjat synas", sade han.
