Titta på bilden nedan. Den visar börstopparna år 2000 och 2008. Är det toppen för denna gång vi såg vid det senaste årsskiftet? Nej, sannolikt inte.

Upproren i Nordafrika och katastrofen i Japan utlöste ett kraftigt börsfall i hela världen. Det är inte konstigt, eftersom förödelsen i Japan är omfattande och eftersom utveklingen i kärnkraftverket i Fukushima är oviss och fortfarande kräckinjagande.

Som en mäklare i New York uttryckte saken: "I sådana här orostider säljer man först och frågar vad som händer sedan". Den typen av psykologi dominerade på Stockholmsbörsen efter jordbävningen och den olyckliga kedjereaktionen som följde med tsunami och reaktorhaverier.

Men hur allvarliga är dessa händelser för Stockholmsbörsen egentligen? Frågan man kan ställa sig är om vi kring årsskiftet fick se toppen för den här konjunkturcykeln, att ekonomiska kedjeeffekter drar ned hela världskonjunkturen i en ny nedgång, med ihållande börsfall som följd?

Svaret är nej, världskonjunkturen är fortsatt i uppåtgående och vi har inte på långa vägar sett toppen än. Läs till exempel vad OECD skriver om världsekonomin: Återhämtningen börjar bli självgående och behöver snart inte stimuleras längre. Läs mer om det här.

Snarare skulle jag vilja likna den aktuella nedgången med börsfallen 1998 och 2006 som i själva verket blev språngbrädor för de följande uppgångarna som sedan ledde till it-bubblan år 2000, och bolånebubblan 2008.

1998 var det Rysslandskris och efterdyningar av Asienkrisen. Detta var finansiella kriser som först och främst påverkade Stockholmsbörsen genom ovannämnda psykologi och bara till en del av den konkreta faran att det skulle drabba svenska försäljningen för svenska börsbolag. Börsfallet 2006 var helt enkelt en kraftig rekyl nedåt efter tre års i stort sett obruten börsuppgång.

Det vi nu sett var en kombination: Börsen var i behov av en andhämtning efter en mycket stark utveckling i två år. En naturkatastrof blev det som utlöste fallet. Många investerare hade köpt på sig aktier i förväntan om en fortsättning uppåt. Och när majoriteten inte har några pengar att köpa för blir en nedgång förvärrad av att det finns för få placerare på köpsidan som kan fånga upp säljtrycket.

Vad som ytterligare talar för att vi inte är på väg ned från en konjunkturellt betingad börstopp är att, just det, konjunkturen helt enkelt har långt kvar till full återhämtning. Krispaketen snurrar fortfarande i USA och Europa med syftet att hjälpa ekonomierna uppåt.

Vid en klassisk börstopp ser vi vidlyftiga bolagsvärderingar i vissa branscher som blir övervärderade. Några sådana bubbeltendenser har vi inte sett till.

Jag är övertygad om att det vi sett är början på en ny stor uppgång och att kurvan på bilden kommer att stiga till en ny all time high. Vet vet, kanske mot nästa bubbla år 2013, vad nu det kan bli. Råvaror kanske? Guld? Ingen vet, eftersom det speciella med bubblor är att om de gick att förutse så skulle de inte finnas.

Det rationella för småspararen är att hänga med i en bubbelrusning så långt det går, medan myndigheterna inte gör sitt jobb om de inte försöker stävja bubblan.