Inflödet  till världens största passiva fondförvaltare var stort under fjolåret. Det visar siffror från fondgiganterna Blackrock och Vanguard, som båda hade en tvåsiffrig tillväxt i kapitalinflöden. Detta i en bransch där tillväxten är låg. 

Den starka trenden i passiva investeringar påverkar hela industrin. Fler av de största aktiva förvaltarnas rapporter överskuggades av stora utflöden som skapar fortsatt prispress.

Enligt den amerikanska storbanken Bank of America Merrill Lynch uppskattas passivförvaltning, mätt som förvaltat kapital, vara större än aktivförvaltning år 2023 i USA. Idag är fördelningen 65 procent till aktiv förvaltnings fördel. Men andelen spås sjunka i en allt snabbare takt.

Det är en trend som vi även ser i Sverige.

Enligt Fondbolagens förening är trenden fortsatt stark för billiga indexfonder. Indexfonderna tog drygt 70 procent av nettoinflödet till aktiefonder i fjol.

Att trenden är stark är tydligt, indexfondernas andel har mer än fördubblats sedan 2010. Sedan 2010 har hela nettosparandet på 112 miljarder kronor till aktiefonder gått till indexfonder. Aktivt förvaltade fonder har under tidsperioden haft lika stora uttag som insättningar.

Indexfondernas andel av den samlade aktiefondförmögenheten är nu närmare 15 procent. Vi har lite längre väg att vandra till passiva investeringar blir lika stora som aktiv fondförvaltning - men trenden är detsamma.

Under flera år har majoriteten av aktiva fondförvaltare haft svårt att avkasta högre än index. Det är påtagligt i USA där knappt 15 procent av de aktiva fonderna avkastat bättre än S&P 500 index, som är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag  på de amerikanska börserna.

Det är uppenbart att svag avkastning av aktiva fondförvaltare driver på trenden mot billig och enkel passiv förvaltning. Idag går det att komma undan med 0,1 till 0,2 procent i årlig förvaltningsavgift för en investering i indexfond.  1 till 1,5 procent i avgift är vanligt för en aktiv fond.

Framväxten av börshandlade fonder, så kallade ETF:er, har sedan början på 1990-talet förändrat hela industrin. Den första ETF:en som lanserades följde det amerikanska indexet S&P 500, och gick under namnet SPY eller Spider. I dag är SPY världens störta fond på hela 2 000 miljarder kronor, och ett av det mest omsatta instrumenten på de amerikanska börserna.

En ETF följer utvecklingen på ett underliggande index som exempelvis svenska OMXS30. Den består av en korg av aktier. En börshandlad fond är som det låter noterad på en börs. Det innebär att den prissätts och handlas i realtid. Du köper en ETF på samma sätt som du köper en aktie i Ericsson eller Fingerprint.

Att ETF:er vinner i popularitet beror bland annat på handel i realtid, låga avgifter och stora valmöjligheter.

Ishares, som är världen största aktör inom börshandlade fonder, säger i en undersökning bland kunderna att en ETF ersätter rena aktier lika mycket som en aktivt förvaltad fond ersätts.

Ökad reglering av fondbranschen är en faktor som påverkar hela fondindustrin. Det nya Mifid II direktivet ökar regleringen kring rådgivning och ersättning. Det kommer att bli betydligt svårare att bedriva oberoende fondrådgivning. Den återbetalning som oberoende fondrådgivare tidigare fått genom så kallad kick-back alltså en del av fondens förvaltningsavgift kommer inte att vara möjlig längre.

Nu måste man ta betalt direkt från kunden vilket kommer att öka transparensen för vad rådgivning kostar. Frågan är hur många är beredda att betala för mycket för det? Man kan i alla fall gissa att det blir prispress.

I spåren på ökad reglering har automatiserad fondrådgivning, så kallad robotrådgivning, växt så det knakat i USA. Även de första svenska spelarna har sett dagens ljus. I USA har de varit väldigt framgångsrika de senaste åren och tagit en allt större del av rådgivningskakan.

Flera aktörer är snabbväxande oberoende fintech-bolag som Betterment och Wealthfront, alltså utmanare till den etablerade finansindustrin. Vid sidan om dem har även etablerade aktörer som fondförvaltaren Vanguard och internetbanken Charles Schwab tagit stora marknadsandelar. Även världens största fondförvaltare, BlackRock, har börjat erbjuder robotrådgivningsplattform.

Robotrådgivning använder uteslutande ETF:er och indexfonder i sina investeringsstrategier. Rådgivningsavgiften man betalar är förhållande liten. Tillsammans med låg förvaltningsavgift för ETF:er och indexfonder blir totalkostnaden betydligt lägre än för traditionella aktiva fonder.

Den starka trenden för robotrådgivning ser ut att fortsätta mycket tack vare en ny generation yngre investerare. Konsultbolaget BI Intelligence uppskattar att robotrådgivare kommer att hantera över 71 200 miljarder kronor i kapital år 2020.

Den unga generationen (framtidens investerare) tar nu över sparandet när den stora efterkrigsgenerationen börjar gå i pension. Efterkrigsgenerationen sparar inte lika mycket som tidigare utan konsumera istället.

Den unga generationen är uppväxt med dator, mobil och sociala medier. I deras vardag är onlinetjänster en självklarhet. De har inte så mycket kapital ännu, men de gillar robotrådgivning. I en brittisk undersökning var hela 85 procent var positiva till att investera med robotrådgivning.

Är nu allt nattsvart för den aktivt förvaltade fondindustrin?

Nej, men det kommer att bli tuffast för de fondförvaltare som är indexkramare. De förvaltare som är riktigt aktiva, vågar avvika från index och skapar bra avkastning kan ha en riktigt bra framtid framför sig.

Blackrock spår att aktiv och passiv förvaltning kommer att leva i symbios i framtiden.

De tror att rådgivare och investerare i allt högre grad kommer att bygga aktiva portföljer med hjälp av ETF:er/indexfonder tillsammans med bra aktivt förvaltade fonder.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.