Normalt finns det ett ganska starkt samband mellan förändringar i BNP och aktiviteten på arbetsmarknaden. När konjunkturen blir svagare ökar arbetslösheten och när den stärks minskar arbetslösheten, om än med en viss fördröjning.

Det här sambandet kan ha blivit svagare, konstaterar Riksbanken i en ekonomisk kommentar som finns publicerad på bankens webbplats.

"Ett tecken på att sambandet förändrats det senaste året är att det kraftiga BNP-fallet 2009 inte resulterade i att arbetslösheten steg som förväntat, givet tidigare historiska samband", skriver bankens ekonomer.

Det låter som en god nyhet men andra sidan av myntet är att vi när nu konjunkturen stärks riskerar att stå inför en lång period med så kallad jobblös tillväxt.

Riksbankens ekonomer skriver i slutsatserna att det i dagsläget "krävs en högre ekonomisk tillväxt för att förändra nivån på arbetslösheten" jämfört med tidigare konjunkturuppgångar.

I inledningen av en konjunkturnedgång är det vanliga att man drar ner på produktionen utan att antalet arbetade timmar förändras i motsvarande omfattning. Det innebär att företagens befintliga resurser utnyttjas mindre effektivt och produktivitetstillväxten sjunker.

Först i nästa fas av konjunkturnedgången anpassas antalet arbetade timmar. Det behöver emellertid inte innebära uppsägningar. Företagen kan välja att övervintra med befintlig personalstyrka och i stället genom till exempel ändrade skift minska antalet arbetstimmar.

En sådan period riskerar att följas av en period med jobblös tillväxt. När konjunkturen vänder kan företagen helt enkelt vänta längre än normalt med att anställa ny personal.

Det kan även finnas strukturella förändringar bakom jobblös tillväxt, som ny teknik.