En kraftfull idé med risk för stötar

Krönika Vill du köpa aktier i ett bolag där ledningen från tid till annan kan tjäna multum privat om börskursen faller? Antagligen inte.

First North får snart ett nytt miljardbolag vid namn EOS som investerar ägarnas pengar i den ryska kraftsektorn. I dag är detta en hopplöst efterbliven bransch både tekniskt, regelmässigt och ur marknadssynpunkt.

Sektorn domineras helt av det börsnoterade holdingbolaget UES som är majoritetsägare i det ryska kraftnätet, 40 federala kraftstationer och 72 regionala kraftbolag. Ryska staten äger 52 procent av UES men mängder av institutioner är också ägare eftersom aktien är likvid, anses undervärderad och ger exponering mot en viktig bransch.

Mycket kommer dock att ändras genom en rad reformer som ska vara fullt genomförda i början av 2011. Förutom regelverk och prissättning ska UES brytas upp i dussintals mer fokuserade kraftbolag inom distribution, produktion med mera, som vart och ett ska drivas som separata börsbolag.

En utbredd åsikt är att detta kommer vara mycket bra för branschens effektivitet och lönsamhet men att många av dagens aktieägare i UES får svårt att hålla reda på dessa otaliga avknoppningar.

Därför bildades EOS, som nu ska till First North med hjälp av HQ Bank och i viss mån Avanza. EOS är ett slags holdingbolag eller riskkapitalfond för ryska krafttillgångar. En rad kända och okända institutioner och ägare har nappat på möjligheten att få en professionell förvaltning av de aktier som kommer träda i UES ställe. Ägarna har därför apporterat in UES-aktier, andra ryska kraftaktier samt kontanter i EOS.

De tre grundarna är en aktiemäklare (Sven Thorngren), en kraftanalytiker (Lauri Sillantaka) och en styrelseledamot i UES (Seppo Remes). Tillsammans har de djupa kunskaper om ryska aktier och kraftbolag.

Får grundarna rätt i sin optimistiska syn på den ryska kraftsektorn så kommer UES avknoppningar värderas upp rejält under kommande år. I dag värderas UES krafttillgångar till en tredjedel av motsvarande på andra tillväxtmarknader.

En rimlig gissning är dock att det kommer att bli en mycket skumpig väg fram, inte minst med tanke på den politiska risken i Ryssland. Den volatiliteten kan mycket väl bli extra lönsam för grundarna, som tar betalt på fyra olika sätt:

  • Lön och arvoden.
  • All mellanskillnad mellan faktiska förvaltningskostnader och 2 procent per år av substansen.
  • 5 procent av substansvärdeutvecklingen fram till 2013.
  • 5 procent av börsvärdets ökning åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Om börsvärdet minskar något år så påverkar det inte grundarnas ersättning året efter.

Det är den sista punkten som är problematisk. Grundarna tjänar alltså mer pengar om kursen rusar ett år, rasar nästa och sen rusar igen än om kursutvecklingen tickar jämnt uppåt, allt annat lika.

Det är en sjuk incitamentsstruktur. Vore det inte för detta skulle EOS kännas som ett riktigt spännande bolag där även privatsparare får tillgång till ett riskkapitalliknande upplägg på en intressant marknad.

På tal om olika sorters fonder och förra veckans krönika om hedgefondernas nackdelar var det intressant att se att inga mindre än Brummer & Partners nu vidgar vyerna.

Med hjälp av fondräven Peter Van Berlekom ska Brummer dra igång fonder enligt den trendiga 130/30-modellen. Den går ut på att om fondkapitalet är 100 så blankar man aktier för 30 vilket ger ett "lånat" kapital på 30 utöver de första 100. Allt detta investeras i aktier vilket ger en exponering på 130 procent ägda aktier, 30 procent blankade aktier och en nettoexponering på 100 procent av förvaltat kapital.

Det här är alltså ett slags fondernas tulipanaros som både är fullinvesterad och arbetar med blankningar.

Man får dock inte förledas att tro att risken är samma som för vanliga aktiefonder bara för att nettoexponeringen mot aktier är lika.

I 130/30-strategin har man ju tagit 130+30=160 procent så stora positioner. Och ingen ska komma och påstå att det här med blankningar är enkelt. Exempelvis kunde man i Financial Times den 23 maj läsa att blankningsfokuserade hedgefonder i USA gick back i snitt 7,52 procent under årets första fyra månader. Eftersom S&P 500-indexet samtidigt steg 4,5 procent så blir slutsatsen att blankarna gjorde konststycket att pricka in aktier som steg mer än index. Inte så lyckat.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -