Resultatet av rundringningen är att min väninna gör klokt i att ut de pengar hon behöver till familjens långresa nästa år, men låta resten vara kvar. Men jag tycker också att hon, som är en rätt riskvillig och aktiv person, kan ta och titta på några alternativa tillväxtmarknader.

Min bedömning grundar sig på att det ser fortsatt ljust ut för Rysslands ekonomi, men det börjar dyka upp orosmoln. Oljepriset sjunker och under oktober stod den ryska börsen nästan stilla. På lång sikt, däremot, bedöms potentialen fortfarande vara mycket stor.

Förvaltarna av Rysslandsfonder är, inte helt förvånande, mer positiva än förvaltare som kan välja mellan flera olika tillväxtmarknader. En stor institutionell placerare som placerar på tillväxtmarknader berättade att han nyligen valt att gå från att vara överviktad i Ryssland till neutral. Det var tydligt att han mycket hellre pratade om andra länder. Den stora osäkerheten handlar om oljan.

Priset på olja har sjunkit under hösten. Bedömare förväntar sig att det fortsätter ner ytterligare en tid och sedan stannar på en lägre nivå under ett par år. Det slår mot den ryska ekonomin. Men samtidigt, påpekar en erfaren förvaltare, minskar Rysslands oljeberoende i takt med att oljepengarna investeras i den övriga ekonomin.

Men det finns en rad faktorer som talar för Rysslandsfonder. Antalet nyintroduktioner är just nu mycket stort på den ryska börsen, vilket uppges skapa köplägen. Under våren var många av introduktionerna högt värderade, men höstens nykomlingar verkar ligga på en mer realistisk nivå. Behovet att nytt kapital har också dämpat den tidigare mycket kraftiga efterfrågan på de redan noterade bolagens aktier.

I veckan släpptes nyheten att det, i princip, är klart att Ryssland kommer att beviljas medlemskap i WTO. Det är en stor och positiv nyhet för den ryska ekonomin men på kort sikt förväntar sig inte förvaltarna någon effekt på marknaden.

Alla svenska Rysslandsfonder har stora innehav i gas- och oljebolaget Gazprom. Det statligt kontrollerade bolaget som numera, utan några restriktioner, är öppet för utländska investerare har gått mycket bra. Men det innebär samtidigt att fonderna riskerar att gå sämre än j'ämförelseindex. Det låter märkligt, men förklaringen är att Gazprom, som är Ryssland största bolag, väger så tungt i index att svenska fonder, som normalt inte få ha enskilda innehav större än 10 procent, tvingas gå underviktade. Men det har ingen betydelse för spararna, som ändå kan glädja sig åt en bra avkastning.

De förvaltare jag har talat med har en mycket stark tro på Gazproms potential, både på kort och på lång sikt. Men det finns problem, exempelvis den svaga ledningen och det låga inhemska gaspriset. Andra bedömare varnar för konsekvenserna av att bolaget inte alltid har aktieägarevärdet i fokus.  

En vanlig fråga när det gäller tillväxtmarknader är vad som händer när den amerikanska efterfrågan minskar. I Rysslands fall bedöms inte det vara något större problem. Efterfrågan på olja bedöms fortsätta ligga på en hög nivå, både från amerikanskt håll men kanske framförallt från andra tillväxtländer som till exempel Kina.

Ryssland har dessutom en kraftigt växande inhemsk efterfrågan, på det mesta.