Först ut att rapportera av de stora bolagen var Investor som satte tonen för vad som komma skulle. Investors vd Börje Ekholm manade till försiktighet och att bolagen inte ska lyssna alltför mycket på kortsiktiga aktieägare som vill maximera utdelningarna. Och Investor visade vägen genom att sänka utdelningen från 4,75 kronor till 4 kronor.

Därefter kom Ericssons tidigarelagda bokslutsskräll på onsdagen där bolaget sänkte utdelningen mer än väntat trots att rapporten  i övrigt slog marknadens förväntningar med råge. Det kan tolkas som en indikation på att även bolag som hittills inte drabbats hårt verksamhetsmässigt av lågkonjunkturen kan välja att ta det säkra före det osäkra och behålla mer pengar i kassan.

Att sänka eller ställa in utdelningen nu är ett kostnadseffektivt sätt att stärka balansräkningen jämfört med att tvingas be marknaden och aktieägarna om ytterligare pengar i en nyemission om utvecklingen förvärras.

Nokias bokslut blev också ett exempel. Trots att Nokia både hade vinstvarnat och därefter guidat ned prognoserna ytterligare låg marknadens förväntningar på utdelningen ändå för högt.

Nästa vecka drar rapportsäsongen igång på riktigt. Att räkna med att fjolårets rekordutdelningar behålls är överlag för optimistiskt. Men en titt i sammanställningen intill visar att direktavkastningen för Stockholmsbörsens största bolag generellt förväntas bli mycket bra enligt analytikernas snittprognoser.

Och för aktieägarna kan det då bli en direktavkastning som ligger många procentenheter över den numera låga räntan. För trots osäkerheten finns det fortfarande några riktigt stabila utdelare för kupongjägarna där Astrazeneca och H&M är de mest uppenbara.

Mycket talar också för att bolag som Securitas, Teliasonera, Swedish Match, ABB och Skanska kommer leverera fina utdelningar även framöver. Men det lär också bli en hel del besvikelser. Listan innehåller ett antal bolag med mycket osäkra utsikter där prognoserna fortfarande ligger högt.

Att Swedbank ska ge en utdelning motsvarande en direktavkastning på 19 procent ter sig till exempel högst osannolikt. Utvecklingen i både Baltikum och övriga regioner samt Swedbankaktiens fortsatta ras på börsen är alla tecken som pekar åt samma håll. Nedåt och därmed är det inte säkert att den förra nyemissionen räcker för att täcka kapitalbehovet. I det scenariot är också den första och billigaste åtgärden att skära i utdelningen.

Investorchefen Börje Ekholms uttalande var också ett sätt att bana väg för de egna portföljbolagens utdelningssänkningar. Ericsson sänkte dagen efter, men framförallt är det SEB som är i fokus, även om bolag som Electrolux också kan behöva sänka utdelningen mer än vad prognoserna indikerar.

Det finns en uppenbar risk att SEB minskar eller helt slopar utdelningen med tanke på problemen i Baltikum. För i värsta fall kan det ändå bli en nyemission för att stärka primärkapitalrelationen och då är inte prognoser om cirka 12 procents direktavkastning för räkenskapsåret 2008 trovärdiga.

Lastbilstillverkarna är ett par andra uppenbara kandidater till att bomma utdelningsprognoserna. Vi räknar med att både Volvo och Scania kommer lämna lägre utdelningar än vad snittestimaten indikerar. Volvo har en riktigt svag balansräkning som behöver stärkas och även Scania behöver öka på i kassan med de tuffa tider som råder.

Det är dock inte givet att aktiekurserna pressas ytterligare för de bolag som delar ut under prognos. Investerarna har i många fall redan tagit höjd för att prognoserna ligger för högt. Man ska också komma ihåg att prognosuppdateringarna sker in i det sista och de kan därför justeras ned ytterligare inför boksluten.

Något som kan förändras den här gången är också att bolagen historiskt har kämpat för att hålla en hög och jämn utdelningshistorik vilket ska signalera stabilitet. Detta signalvärde kan dock ha minskat i nuvarande klimat. Kanske är det i själva verket så att marknaden kommer ta det som en positiv signal om bolagen är mer konservativa än väntat. En sak är i alla fall säker och det är att prognoserna ser väldigt osäkra ut.