I förra veckan klubbade kinesiska myndigheter ett stimulanspaket på uppskattningsvis 1 300 miljarder kronor för att bygga tunnelbanor, motorvägar och andra infrastrukturprojekt. Beslutet kom efter ytterligare signaler om att den kinesiska ekonomin ännu inte bottnat ur på det sätt som ekonomer inom och utanför landet tidigare hade väntat sig.

Priset på flertalet basmetaller har därefter rört sig uppåt kraftigt på förväntningar att de kinesiska stimulansåtgärderna ska elda på efterfrågan. I dess kölvatten har också priset på järnmalm studsat upp från den tidigare kraftigt nedtryckta nivån.

Priset på basmetaller som zink, koppar och aluminium har stigit kraftigt senaste veckan på förväntningar om stigande kinesisk efterfrågan.

Trots veckans kraftiga uppgångar ligger dock flertalet basmetaller på väsentligt lägre nivåer nu jämfört med prisbilden för bara ett halvår sedan.

Bland de svenska gruvbolagen har ändå reaktionerna på senaste tidens prisuppgångar märkts i kurssättningen. Boliden, en betydande producent av koppar, har på en vecka stigit nära 10 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som börsens OMXSPI-index. Lundin Mining har stigit lika mycket senaste veckan.

Järnmalmsproducenten Dannemora Mineral har samtidigt stigit 20 procent. Men till bilden kring det bolaget hör att aktiekursen, innan den vände upp i förra veckan, hade mer än halverats på bara tre månader till följd av kapitalbehov och sänkt produktionsprognos.

Samtidigt har ädlare metaller stigit än mer, på delvis samma faktorer. Kombinationen av ett eventuellt tredje QE-program och hotet om att USA nedgraderas av kreditvärderingsinstitutet Moody's har bidragit till press på dollarn och ett uppsving för guld och silver.

Med guld och silver är det annorlunda jämfört med basmetallerna. Här startade prisuppgången redan i början på augusti när spekulationerna om ett tredje amerikanskt QE-program började växa sig starkare.

Priset på guld och silver har stigit med nära 23 respektive 9 procent sedan halvårsskiftet.

Enligt flera bedömare minskar aptiten på dollar bland många centralbanker, samtidigt som de redan är avogt inställda till euron, vilket bidrar till att de ökar sina innehav i guld. Sedan amerikanska Fed först använde sig av kvantitativa lättnader 2008 har priset på guld mer än fördubblats.

Den kraftigare

uppgången i silver förklaras med att silverpriset tappat kraftigare än guldet sedan förra årets toppnivåer. Därtill uppges priset påverkas mer av spekulativa/finansiella investerare än vad som gäller i guld.