Förvaltaren Niklas Lundin har alltid velat investera i framtiden. Sedan 2023 ansvarar han för Handelsbankens fond Global digital.

"För mig har digitalisering alltid varit det mest spännande strukturella temat. Sen kan det vara mer eller mindre ute eller inne", säger han till Affärsvärlden.

Teknikintresset är tydligt. När jag lägger fram bandaren på bordet mellan oss vet förvaltaren direkt vad det är för modell.

Samtalet spänner över hur e-mail gjorde intåg när han började i finansbranschen till att han numer använder AI-verktyget NotebookLM för att höra sammanfattning av japanska nyheter i poddformat.

"När jag började med det här fick jag analyser och annat material fax en gång i veckan", säger Lundin.

Niklas Lundin är delvis uppvuxen i USA och kallar det en ynnest att ha fått vara med under perioder av tekniksprång. Hans bror bor kvar i techmeckat och levererar löpande inspiration till huvudkontoret på Blaiseholmen.

Lundins investeringsfilosofi är samma idag, som när han i slutet av 90-talet startade en av Sveriges första konceptfonder, Skandia Time Global.

"Redan då formades hela idén om digital transformation. Time stod för teknologi, information, media och entertainment (underhållning)."

"Allting har blivit billigare"

Det gör att Niklas Lundin inte gör stora förändringar i spåren av den tullutlösta börsturbulensen.

"Om jag tittar fyra eller fem år framåt så har min syn egentligen inte förändrats överhuvudtaget. Det är inget företagsspecifikt, förutom att allting har blivit billigare förstås."

Baserat på vart vi befinner oss i teknik-cykeln så har fonden dragit ner lite på digital infrastruktur och köpt mer mjukvarubolag.

"Sen har vi ökat även i de här lite mindre makrokänsliga bolagen som Spotify, Storytel och Netflix. Den typen av konsumentaktier håller uppe ganska bra för du stänger inte ner ditt konto."

Ska jag erkänna en sak? Jag har inget Spotify-konto.
"Jaha! Du är en av de få. Men om du har en tonårsdotter kan jag säga, det går inte att ta bort hennes Spotify-konto. Det är en ganska sticky produkt. Den tar man inte bort även om man skulle förlora jobbet. Dessutom är det inte så känsligt för tariffer heller, för det är mjukvara."

Lundin tittar lite mer på bolagens pricing power igen för att undvika bolag som behöver ta av egna marginalen. Och samtidigt:

"Det skapas ju möjligheter när det går ner så jäkla mycket."

Det fick honom att öka på i Microsoft när de initiala tullarna kom. Bolaget är numera fondens största innehav.

"Det är en staple som gått ganska dåligt senaste året, medan vi har dragit ner i Apple."

Förvaltaren lyfter exponeringen mot Kina och Vietnam samt det faktum att konkurrensen hårdnar som förklaring till att han gjort en Warren Buffett och minskat i telefonjätten.

"Kina börjar plocka fram smartphones med AI så man kan tänka sig att Apple kommer tappa ännu mer marknadsandelar där, samtidigt som de blir en syndabock i debatten. Dessutom är de lite dyrare relativt de andra techbolagen."

Niklas Lundin plockar fram en tabell med de stora amerikanska techbolagen.

"Se på de här kassaflödena. Och det är efter de har spenderat mellan 65 och 100 mdr USD på AI-infrastruktur. Amazon spenderar mer pengar än hela UK:s capex-budget tror jag. Det är enorma summor som man måste få avkastning på. Och det tror jag de kommer att få."

Snöbollseffekten

Lundin visar en graf, som han egentligen använt sen start. Flywheel effect, eller snöbollseffekten.

På AI-temat kan han investera i bättre infrastruktur, nya produkter och tjänster samt framtidens användare. Och de tre områdena bildar som ett evigt kretslopp.

Om vi går tillbaka till år 2000 och den kraschen - förlorarna som inte lyckades resa sig var bolagen med Power Points medan vinnarna var de som byggde infrastrukturen, till exempel de som byggde ut internet.

"Samma sak när den här kom", säger Lundin och håller upp sin iPhone.

"Den öppnade möjligheter, eller hur? Sen kom molnet, sen AI. Det här var spännande, det här var kul. Det skapar en efterfrågan och det är det steget vi går mot nu."

Efter att infrastrukturen byggts, behövs mjukvarubolag och olika applikationer när det ska användas.

"Ganska fort blir det trångt igen. Då går man tillbaka och det blir som en tillväxtvirvel nästan. Nu behöver vi ännu bättre bredband. Då kan vi göra ännu roligare grejer. Ännu snabbare."

Foto: Nvidia

Han investerar i "möjliggörare av digitalisering" som exempelvis Nvidia, Broadcom och TSMC. Samtidigt kommer tillväxttakten vara lägre framöver för den typen av bolag och förvaltaren ser snarare bolagen som förra årets vinnare.

Ett annat område förvaltaren tycker är spännande är "digitalisering av offentlig sektor". I portföljen finns bolag som Axon och  Tyler.

Med hjälp av AI så hanterar Axon material från amerikanska polisens kroppskameror.

"Nästa steg är att de kunnat använda den ostrukturerade datan till att skriva första utkastet av polisrapporterna. En polis ägnar ungefär 50-60% av sin tid åt att skriva rapporter. Så du kan tänka dig vilken hjälp det är."

Även Tyler Technology, som är "Microsoft Windows för offentlig sektor", finns bland innehaven. Bolaget kopplar samman data och processer och hjälper bland annat domstolar och polisväsendet. Något som följer rätt trend, enligt Lundin:

"Så det här är inte en teknikfond, det är en digitaliseringsfond."

På det temat gillar Lundin även byggbranschen och i fonden finns bland annat Autodesk och Bentley.

"De är en del av en digitaliserad bransch som har stora möjligheter att öka sin produktivitetsnivå enormt mycket. De har lite jobb att göra och det går att optimera."