Siffror från SCB och Handelns utredningsinstitut (HUI) visar att december blev en riktig rekordmånad för detaljhandeln. Försäljningen ökade med 6,3 procent i löpande priser och med 10,9 procent i fasta priser, korrigerat för antalet kalenderdagar. Det gör att december, som avslutar ett år med mycket stark försäljningsökning, blev den starkaste köpmånaden genom tiderna.

Det råder alltså ingen tvekan om att detaljhandeln befinner sig i en mycket stark högkonjunktur. Hushållen har god ekonomi och shoppandet har nått höjder både i tillväxt och omsättningsnivå som ingen svensk tidigare har skådat. Samtidigt går sparkvoten drastiskt ned, visar SCB: från 5,0 första kvartalet 2006 till 3,0 tredje kvartalet. Statistiken för fjärde kvartalet och helåret är ännu inte klar. Skuldkvoten ändrades inte så mycket under året. Den låg på 135 procent första kvartalet och 137 procent tredje kvartalet.

Det verkar alltså som om svenskarna sparar mindre och använder pengarna till konsumtion i stället. Men det har också kommit in ett nytt förhållningssätt till pengar och lån. Det anser i alla fall Magnus Kempe på omvärldsbevakaren Kairos Future.

"Det har blivit allt mer accepterat att låna för att konsumera. De flesta länder, i lite olika takt, följer USA:s exempel. Där har det länge varit accepterat att handla på kredit."

Inställningen att det är okej att shoppa även när plånboken är tom är inte bara en generationsfråga. Visserligen är det tydligt att generationen som är född efter 1980 gärna köper på kredit. Men ungefär samma inställning återfinns även hos äldre, den generation som föddes före 1953. Det är alltså snarare en fråga om tidsanda än om uppfostran.

"Människor belånar i allt högre utsträckning sina tillgångar för att finansiera sin livsstil. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av livet så länge det varar", förklarar Magnus Kempe.

Samtidig överöser samhället oss med information om att vi måste spara för pensionen och att det inte längre går att lita på de gamla trygghetssystemen. Varför biter inte argumenten?

"De som ligger bakom kampanjerna saknar kunskap om hur vanliga människor har det. En stor del av befolkningen har svårt att fördela inkomsten över en enda månad. Att tro att de ska klara av att fördela den över trettio år är naivt", säger Magnus Kempe.

Det faktum att många människor saknar sparande helt och hållet skapar också lätt en ond spiral. De kan inte plocka ut pengar för banken för att köpa en ny tvättmaskin eller semesterresa utan väljer i stället att låna. Det gör att utrymmet för sparande blir ännu lägre.

Magnus Kempe menar att många dessutom har en överdrivet positiv syn på sin egen förmåga. De tror att de kommer att lyckas tjäna bra med pengar, kanske till och med bli rika, senare i livet.

"De här personerna kan få det svårt senare när det visar sig att det inte var så lätt att förverkliga drömmarna."

Vad krävs för att bryta shoppingtrenden?

"Kriser i ekonomin

som på allvar gör folk oroliga kommer att påverka en del att öka sitt sparande. Men än så länge är möjligheten att få lån så stor att räntehöjningarna knappast räcker till för påverka."