I sin vårbudget satsar regeringen 1,6 miljarder på sänkt skatt på drivmedel samt 2,4 miljarder på elstöd, men bara för hushållen.

Samtidigt varnar näringslivet för att stigande energi- och bränslekostnader till följd av kriget i Iran riskerar att slå hårt mot svenska bolag.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) utesluter inte att utöka elstödet för att även gälla företag.

“Fortsätter det här är det klart att vi kommer behöva jobba med fler verktyg”, säger hon.

Betyder det att ni öppnar för att ge stödet till industrier och företag?

“Jag tycker inte att man ska utesluta någonting”, säger Svantesson.

Hushållen prioriteras

Regeringens prioritering är tydlig: att stärka hushållens köpkraft.

“Det handlar helt enkelt om att se till att hushållen får mer pengar i plånboken och vågar konsumera”, säger Elisabeth Svantesson.

Hushållen är nyckeln till att bryta lågkonjunkturen, menar finansministern. Därför har regeringen valt att utesluta företag från elstödet.

Kan låna mer

Under sin presentation pekade finansministern på att kriserna löst av varandra. Från pandemi, till krig och tullar. Konjunkturen var till slut på väg mot en ljusning, men nu är läget återigen mycket osäkert.

Samtidigt påtalar hon att Sverige är i ett bra finanspolitiskt utgångsläge med ett större handlingsutrymme än många andra länder.

“Våra statsfinanser är brutalt starka. I världsklass. Och det ger handlingsutrymme”, säger hon.

Både elstödet och den sänkta skatten på drivmedel finansieras genom lån.

Det betyder att vi kan låna oss ur det här?

“Ja. Framför allt att vi kan fortsätta anpassa politiken för att klara oss genom krisen”, säger finansministern.