För två veckor sedan varnade jag för en kortare börskorrigering. Den utlösande faktorn antog jag kunde vara de kraftiga nedgångarna på de kinesiska aktiemarknaderna. De föll som mest med 20 procent och riskerade att dra ned riskaptiten i övriga världen, läs mer här.

Det ser ut som om nedgången blev kortare än vad jag hade förväntat mig. Stockholmsbörsen föll med drygt 4 procent men har sedan vänt upp igen. Efter den senaste veckan ser det återigen ut som om optimisterna har övertaget.

Varför jag byter fot beror framför allt på den kinesiska triggern som skulle leda till nedgång inte fungerade, vilket jag tror beror på den statistik som har kommit och hur den har mottagits. I fredags kom siffror över den amerikanska arbetsmarknaden. De mottogs bättre än väntat med tanke på att siffrorna till stor del var dåliga.

Den svenska centralbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad, och antog att den kommer att ligga still under en lång tid framöver. Samma sak gjorde den europeiska centralbanken, ECB. Det betyder fortsatta låga räntor och en expansiv politik. Investerare som önskar någon avkastning än den låga riskfria räntan måste söka sig till andra tillgångar. Det gynnar aktier.

Det finns också en underliggande optimism bland medborgarna. Igår kom prognoser över sysselsättningen som väntas öka i Sverige under fjärde kvartalet. De mest optimistiska jobbprognoserna kommer från den offentliga sektorn och energisektorn. Svenskarna tror också på stigande huspriser. Även om många har blivit av med sina jobb så har den absoluta majoriteten av svenskarna fått betydligt bättre ekonomi med dagens låga räntor. Regeringen har också lanserat ytterligare skattesänkningar och bolånen har sänkts ytterligare. Det kommer att ge oss mer pengar i plånboken.

När siffror över den tyska industriproduktionen presenterades på tisdagen kom de in sämre än väntat. Börsen föll men repade sig kvickt. Det finns en underliggande optimism bland investerarna som har visat sig starkare än pessimisternas argument, och kraften i den får man inte underskatta.d

Pessimisterna hänvisar bland annat till 30-talsdepressionen och varnar för hur illa det kan gå. Men att jämföra dagens situation med 30-talet går inte. Då agerade länder protektionistiskt och slöt sig själva, idag är vi för frihandel och ingen regering tror att protektionism är en lösning. Då fanns det heller inga räddningspaket att tala om, det senaste året har stimulanspaketen avlöst varandra och uppgår till ofattbara belopp. De stöttar ekonomin globalt och leder till att konjunkturen vänder snabbare.

Risken med de stora stimulansåtgärderna är självklart att de driver upp inflationen på sikt. I veckan uttryckte USA:s tidigare riksbankchef, Alan Greenspan, oro för framtiden. Han menade att om inte regeringar drar tillbaka den här graden av expansion kommer vi att få problem med hög inflation. Det kan bli tal om tvåsiffrig inflation i USA, sade han.

Men kanske viktigare för dagens marknad är att Alan Greenspan förväntar sig att den globala inflationen, exklusive mat och energipriser, kommer att fortsätta att sjunka i år och in i nästa år. Det betyder fortsatt låga räntor, vilket ger stöd för aktier. Även om investerare och aktiemarknaden tittar framåt så lever de i nuet, och vad som kan inträffa om två till tre år styr inte lika mycket som den närmaste framtiden.

Ett annat hot mot börsen är bolagsvärderingarna som har stigit i takt med att börsen gått upp. Pessimisterna menar att de är för höga och måste komma ned, och att de ska ned genom att aktiekurserna faller. Optimisterna anser dels att värderingarna inte nödvändigtvis är för höga. Vinsterna kommer stiga, vilket motiverar dagens värderingar. Analytikerna som grupp var för sena med att revidera ned bolagens vinster innan lågkonjunkturen, och de är för sena med att revidera upp dem nu. Den senaste tiden har vi också sett uppgraderingar av vinstestimaten.

Med bakgrund av detta ökar vi risken i placeraportflöjen igen. Av kassan på cirka 440 000 kronor investerar vi 300 000 i aktiefonder. Vi fyller på i vissa, se tabell och adderar till portföljen.

Efter omfördelningen av kapitalet ligger drygt 70 procent i aktiefonder som jag betecknar som högriskfonder och drygt 15 procent i fonder med låg och medelhög risk. Kvar i kassan finns knappt 140 000 kronor, vilket motsvarar drygt 10 procent av portföljen.

För att se hela fondportföljen, klicka här.