Fonden Lannebo Global har nära 60% exponering mot USA och första frågan till förvaltaren Ylwa Häggström är vilken sida av skiljelinjen hon ställer sig på: Fortsatt uppåt för tech i USA 2026, eller ska man fly en bristande bubbla?

Men hon klipper av direkt:

"Vi har ingen syn på geografier utan är bäst på att dyka ner i bolag. Fonden speglar helt enkelt att USA står för drygt hälften av världsekonomin."

Så var det med det. Här ligger tyngdpunken på bolagsanalys.

Häggström är del av ett team på Lannebo som förvaltar fyra fonder (se faktaruta). I Lannebo Global dominerar kända tech-namn som Alphabet, Microsoft och Amazon, men teamets fokus ligger på allt från mindre och medelstora bolag till stora bolag, i allt väsentligt utanför Sverige.

Kanske framför allt i de mindre segmenten finns pärlor att hitta, tror hon.

"Det finns förbisedda sektorer, som gått svagt av goda skäl, men som kanske nått botten nu", säger Lannebos förvaltare.

Förvaltar-portföljen

Ylwa Häggström förvaltar fyra fonder tillsammans med Philip Boman, Pär Löfving, Andreas Blomqvist och Anna Eliason.

70-80 bolag finns i de breda globalfonderna, medan Öhman Global Growth och Lannebo Europa Småbolag har omkring 40-50 innehav vardera. De omsätts på ungefär två till tre år, men med mycket varierande transaktionsaktivitet, beroende på marknaderna.

Hon ser mycket som väger i den positiva vågskålen inför 2026, bland annat offensiva finansiella stimulanser i USA, Kina, Japan och Sverige.

"En ganska stor del av världen fräser på", som hon uttrycker det.

Räntesänkningar är inte helt givna nästa år, men hon gissar ändå att om vi skulle prata om ett år så kommer nivån att vara lägre internationellt. Kanske kan man hoppas på fred i Ukraina också, med möjligheter till återuppbyggnad.

Men främst är det gladare konsumenter som inger hopp.

"Delar av aktiemarknaden som gått riktigt risigt skulle kunna se spännande ut när vinsterna slutar falla. Till exempel inom kemiindustrin, som ingen velat peta i på länge", säger Häggström, vars expertis är utility-bolag och basindustri.

Utbombat sökes

Hon tror att infrastruktur-sektorn kan fortsätta ha medvind något år till, av alla satsningar. Men värderingarna börjar bli höga.

"Det man vill hitta är några utbombade bolag, om man får säga så."

Alltså bolag, industrigrupper och undersektorer som gått uselt, men som visar konkreta tecken på att vinsterna slutat falla.

"Jag missar hellre den första delen av uppgången än sträcker fram handen när kniven fortfarande faller", säger Häggström.

Hon har varit analytiker och förvaltare i 30 år och hunnit se månget vasst föremål passera förbi. Inte minst aktier som faller efter falska starter, där de först stigit 30% "på ingenting".

Sånt hakar hon inte på, men under hösten har hon gjort ett par försök att ge sig in i utbombade bolag.

"Det har inte funkat hittills", medger hon rakt upp och ner.

Ett exempel är amerikanska kemibolaget Celanese, som var lågt värderat och fallit flera gånger på samma nyhet.

"När de kom med en bra rapport – eller, de går jättedåligt, men inte så dåligt som man trott – så steg de 14% och man tänkte 'nu kanske det händer'. Men efter 2 veckor var de tillbaka nere igen. Det finns ingen ork i marknaden", säger hon.

Men än hon ligger kvar. Litet staying power måste man våga ha för att kunna ta hem vändningen.

Metall spännande för 100% sedan

På hennes expertisområde basindustri har det varit dystert länge, förutom subsektorn metaller som "gått helt sjukt". Lundin Mining har varit en fantastisk position för Lannebo, säger Häggström, som ser läge att diversifiera sig.

"Lundin är inte precis lika spännande som det var för 100% sedan. Jag har ingen brådska att lämna metaller helt, eftersom temat fortsätter. Men man kan gott sälja litet och kika på en breddning", säger hon.

Kika på något annat inom basindustrin? 

"Jag tycker fortfarande det känns himla negativt. Vi har bland annat varit inne i, men sedan lämnat, en del paketeringsbolag. De går ännu sämre än man trodde."

Hon målar upp en ogynnsam strukturell dynamik. Bolag lämnar olönsamma segment med benen på ryggen, vilket frigör kapital som investeras i profitabla segment – bara för att undergräva dem med överkapacitet.

Kemisektorn faller också i den fällan, tycker Häggström, och ser det som ett tungt argument att vara försiktig. Särskilt när det handlar om standardiserade produkter, där kostnadskonkurrens är allt.

"Även inom skogsindustrin investerar bolag för att ta ut kostnader. Det är rationellt för det enskilda bolaget, men gör det värre för hela branschen. Det är svårt det där. Någon gång blir det rally i skogen. Men det är svårt att se just nu hur de ska avkasta tillräckligt på sitt kapital", säger Lannebos förvaltare.

Hälsosektorn

En bränd bit jord bredvid basindustrierna är hälsovårdssektorn.

"Den har haft det jäkligt kämpigt. Trumps nyckfulla utspel i kombo med Robert Kennedy har varit tungt, men nu har det kommit ett par uppgörelser och det råder mindre osäkerhet framöver", säger hon.

Vändpunkten kan vara nådd och hon har satsat på medicinteknikbolaget Dexcom, som gör kontinuerliga glukos-mätare för diabetiker.

En livsförbättrande produkt hon själv sett användas, av barn hon tränar i pingis på fritiden, är redan en framgångssaga men har mer att ge:

"Det är en duopolliknande marknad där de inte måste ha ihjäl varandra. Dexcom var högt värderat men strulade till det i mitten av 2024 med operationella hickups och dålig kommunikation. Nu tycker jag det är lågt värderat givet att de har 20% vinsttillväxt per år, med openetrerade marknader att erövra", säger Häggström.

De handlas förvisso på P/E 27 idag, men det behövs ingen multipel-expansion framöver, menar hon. Det räcker att vinsterna växer.

Väska i var mans hand

Kopplat till konsumenter på grön kvist till våren, lyfter Ylwa Häggström Samsonite som en intressant aktie. Den är noterad i Hongkong och har 3-4 mdr USD i börsvärde. Inför tullkrisen gick väskbolaget "superdåligt" och återhämtade sig inte mycket trots att marknaden i stort repade sig. Idag handlas Samsonite på runt P/E 12, och kursen ligger -10% i år.

"Ingen människa bryr sig om det här bolaget, verkar det som. Trots att folk fortsätter att använda resväskor - och ännu mer om resandet ökar. Företaget har starka varumärken och om konjunktur-uppsvinget kommer, så är P/E12 rätt billigt", säger Häggström.

Hon köpte själv en väska i Japan nyligen, efter att hon shoppat på sig fler prylar än planerat under semestern.

Det klassiskt desperata köpet?

"Ja precis! Och då väljer man det man känner igen, inte något lokalt man inte har en aning om", säger hon, som slog till på en Tumi.

Inom konsumentsektorn i övrigt vill hon inte nämna några specifika bolagsnamn, men tycker att sportkläder är ett intressant segment.

"Många har haft det kämpigt där, men i en bättre konjunktur tror jag vissa bolag har förutsättningar att studsa", säger hon.

Välstädade småbolag

Hur står det till med uppsvinget för småbolag, som alla väntat på?

"Jag har haft fel så här långt, men nu tror jag det kommer", säger hon. "Dessutom har det faktiskt gått ok i år, relativt allt annat."

Främst är det 15% motvind i valutan som svidit. Kron-rallyt har "käkat upp" en del av avkastningen för svenska investerare med utländska innehav.

En starkare underliggande ekonomi 2026 kan förändra bilden. Lannebos förvaltare ser framför sig ett år som inte bara drivs av investeringar i datacenter.

"Det finns mängder av bolag att titta på som har sina affärer i ordning, redo för medvind i efterfrågan. Relativt sin egen historik är de väldigt billiga", säger hon.

Vissa småbolag har dessutom exponering mot områden som redan går starkt. I februari köpte Lannebo en position i Sterling Infrastructure, ett amerikanskt bolag som gör markarbeten inför datacenterbyggnader och fabriker. Ett väl tajmat köp i dippen när Deep Seek fick allt AI-relaterat i Västvärlden att falla.

Kan inte vinna varje pingismatch

Kronkurs eller ej så slår ni inte index varje år. Vad är egentligen värdet av dyra, förvaltade fonder?

"Det man säkert vet är att en passiv fond alltid ger något lägre än det index man följer", säger hon och syftar på att förvisso låga avgifter ändå dras av på index.

"Men en viktigare fråga är: vilket index? Det är också ett val. Det spelar jättestor roll för avkastningen."

Häggström listar en uppsjö av möjliga passiva fonder, från de som fokuserar på tillväxtmarknader till specifika sektorer och råvaror.

"En inkrementell krona i en passiv fond investerar alltid i det som redan gått bra. Det tilltalar mig inte intellektuellt. Men jag kan lika litet utlova vinst varje gång i aktier, som att jag skulle vinna alla pingismatcher jag går in i", säger Häggström.

Hon tränar inte bara unga förmågor utan spelar mycket själv och utbrister "Gud vad kul!" när hon skymtar ett pingisbord i bakgrunden på Placeras kontor.

Vi kommer in på andra bollsporter och tennislegenden Roger Federers bevingade ord att man inte behöver vinna alla bollar utan bara 51% för att bli mästare. Det gäller även fondförvaltning.

Men litet skjuts av den allmänna konjunkturen kan alla önska sig. Ylwa Häggström gick ut Handelshögskolan i Stockholm 1993, då stämningen inte heller var så munter, efter den stora bankkrisen.

"Visst kan man längta efter en högkonjunktur. 1995,-96...fram till Asien-krisen var allt positivt och alla så glada. De vore ju inte så dumt för 2026", säger hon.