Europeiska marknadsräntor

fortsatte att stiga i den inledande handeln på fredagen. Uppgången följer på fortsatta ränteuppgångar i USA och i Japan över natten.

Även om oljepriset

sjönk tillbaka något i USA på torsdagen var det höga priset fortsatt i centrum för räntemarknadens uppmärksamhet under natten. Terminsmarknaden har nu börjat prisa in en relativt hög sannolikhet, 33 procent, för att Federal Reserve kommer att börja höja styrräntan igen, med 25 punkter, redan i september.

USA förbereder sig

dessutom för Memorial Day Weekend, vilket brukar ses som starten för bilåkningssäsongen (Driving Season).

Amerikanska marknadsaktörer

hänvisade också till en artikel från Bill Gross, chef för Pimco som är en av världens största förvaltare av räntepapper. I artikeln, som publiceras på Pimcos webbplats, tar Bill Gross upp frågan om att USA underskattar den verkliga inflationen genom undermåliga metoder att beräkna konsumentpriserna, KPI. Med dessa förutsättningar anser Bill Gross att amerikanska statsobligationer inte är attraktiva eftersom den reala avkastningen blir kraftigt negativ.

Pimco föredrar istället

råvarubaserade tillgångar, liksom utländska aktier vars p/e-tal är bättre korrelerade med lokal KPI och obligationsräntor.

BRIC-liknande

utvecklingsländer är det "naturliga valet" för dollar som söker investeringstillfällen, enligt Pimco-chefen.

Diskussionen om Riksbankens

behov att höja räntan givet det höga oljepriset fortsätter på fredagen. Det kan dock vara värt att notera att de alternativscenarier som Riksbanken brukar presentera är helt modellstyrda, och de brukar inte vara mycket värda när det blir skarpt läge.

I den penningpolitiska

rapporten i juni 2007 skissade Riksbanken upp ett alternativscenario, som benämndes "överhettningsscenariot". I det scenariot skulle lönerna stiga mer, produktiviteten skulle vara lägre och efterfrågan starkare, och räntan skulle behöva höjas till drygt 5 procent i slutet av prognosperioden, att jämföra med omkring 4,4 procent i huvudscenariot.

Inför den påföljande

rapporten i oktober såg mycket av de negativa faktorerna i överhettningsscenariot ut att bli verklighet, men Riksbanken lät räntebanan förbli oförändrad jämfört med huvudscenariot i juni.

Anders Vredin, chef för

Riksbankens penningpolitiska avdelning, förklarade skillnaden med att direktionsledamöternas egna överväganden påverkar huvudscenariot, men inte alternativscenarierna som är helt modellstyrda.

I avvaktan på tydligare

besked från direktionsledamöterna finns det därmed knappast några skäl att prisa in en Riksbanksränta på 5,25 procent, men risken för att Riksbanken måste överge sitt åtagande om oförändrad ränta under hela prognosperioden har ökat i takt med det stigande oljepriset.

"Om inte oljepriset har

sjunkit tillbaka tydligt innan nästa penningpolitiska möte den 3 juli, (eller) att Riksbanken gör några andra överväganden i den motsatta riktningen, så ökar naturligtvis risken att man drar slutsatsen att räntan måste höjas igen (eller att ränteprognosen måste justeras upp) för att hålla nere risken att detta sätter sig i inflationsförväntningarna", skrev Michael Grahn, analytiker på Danske Markets, i ett kundbrev på torsdagskvällen.

Ytterligare räntehöjningar

skulle dock inte båda gott för tillväxtutsikterna.

"Därav har vi en situation

som kanske kan kallas 'mini-stagflation'", fortsätter Michael Grahn.