Van Hoang är svensk och talar göteborgska. Han talar även tre kinesiska dialekter. Hans jobb är att vara en brygga mellan två världar: svenska företag, myndigheter och deras verksamheter i det exotiska Kina.

Han inleder med ett statement: Svenska företag investerar inte tillräckligt i Kina. Åtminstone inte tillräckligt för att vara riktigt konkurrenskraftiga.

Kinas snabba utveckling innebär både hot och möjligheter för svenska företag. Möjligheterna är att få avsättning på denna växande jättemarknad, medan hoten är att de kinesiska företagen är konkurrenskraftiga och har börjat hota flera svenska internationella företag på allvar. Det tydligaste exemplet är Ericsson, som har utsetts till global huvudkonkurrent av det kinesiska telenätverksföretaget Huawei.

Nu handlar det inte längre bara om att tillverka produkter med låg förädlingsgrad till låga priser. Kinesiska företag priskonkurrerar med västföretag allt högre upp i näringskedjan. Huawei är ett exempel där det råder priskonkurrens i en förhållandevis avancerad teknologisk sektor.

Enligt Van Hoang är förklaringen vad han kallar kostnadsinnovation. Det låter mystiskt, men är inte konstigare än att även högutbildad arbetskraft är billig i Kina. Det innebär att företag med forskning och utveckling i landet får ett kostnadsförsprång som är svårt att hämta in för de företag som bara har satsat på produktion i lågkostnadsländer.

Därför, anser Van Hoang, måste utländska företag inte bara sälja varor till Kina. Det räcker knappt ens att producera varorna på plats; man måste utveckla dem på plats. Flera stora svenska företag gör detta redan i dag, medicinteknikföretaget Elekta är ett sådant exempel, men det är långt ifrån alla som gör det.

Medan Asien utgör en tredjedel av den totala världsmarknaden så finns bara 3 procent av världens forskning och utveckling i denna världsdel, uppger Van Hoang. Receptet för att klara av den hotande draken är att besegra den med dess egna vapen. Alltså måste västföretag börja utveckla produkter i Kina i större omfattning, och dessutom ge de kinesiska dotterbolagen globalt ansvar för vissa produkter.

Men det gäller att agera nu. Lönerna börjar stiga i de industrialiserade delarna som finns på den kinesiska östkusten. Lågkostnadsverksamheten kommer med tiden att dra sig allt längre in i landet.

Ett annat hot för utländska företag i Kina är piratkopieringen. Den är så omfattande att den nämns tillsammans med miljöförstöring, korruption och inkomstklyftor som de främst hoten mot Kina i stort.

På SKF har Kina-vd Claes Pollnow ett eget recept:

"Man kan kopiera en produkt, men inte hur företaget leds och de värden ett företag står för. Vi uppskattas av både anställda och kunder för vår typ av humanistisk och delegerande ledning. Det skapar värden kring varumärket, och det är betydligt svårare att kopiera."