Sparbankernas egen fondförvaltare Indecap snor av de bästa. Det låter som en provokation – men är i praktiken kärnan i affärsmodellen. Sedan tio år tillbaka arbetar bolaget med att identifiera framgångsrika förvaltare och bygga egna portföljer baserat på deras bästa idéer.
Idag, 11:34
Indecap, som numera helt ägs av 32 Sparbanker, var tidigare en traditionell fond-i-fond-aktör. Men i stället för att investera i hela fonder har bolaget nu gått över till att plocka ut enskilda aktier ur utvalda förvaltares portföljer.
Skillnaden mot så kallade copycat-strategier är, enligt bolaget, att portföljerna inte kopieras rakt av. Innehaven viktas om, små positioner tas bort och riskerna styrs självständigt.
Men att hitta skickliga förvaltare är en sak. Att säkerställa att man inte bara fångar gårdagens vinnare är en annan.
För den nystartade Teknologifondens förvaltare Jörgen Olofsson är det processen, inte trenderna, som avgör. Nyckeln är en lång historik som gör det möjligt att analysera hur förvaltare agerat i olika marknadsmiljöer.
”Vi vill gärna att en förvaltare haft åtminstone 10 år med samma fond eller mandat. Med så pass lång tidshorisont kan vi titta på hur överavkastning skett. Det innebär att vi ibland missar talanger som har ’gåvan’ för förvaltning, men dessa väntar vi in”, säger Jörgen Olofsson.
Det är alltså inte bara avkastningen som granskas, utan hur den skapats. Analysen fokuserar bland annat på uthållighet och beteende under pressade marknadsförhållanden.
Ambitionen är inte att hitta en ensam stjärna.
”Vårt mål är att hitta några förvaltare som tillsammans blir ett bra lag och att förstå deras styrkor och svagheter. Det är helheten som ger styrkan.”
Men Indecap-modellen handlar inte bara om urval utan också om hur portföljen sätts samman.
”Över tid förväntar vi oss att bolagsvalen bidrar till 60% av överavkastningen medan våra 'value added' i portföljkonstruktionen står för resterande 40%”, säger han.
All typ av överavkastning är dock inte lika intressant.
”De som skapar värde genom mycket trading passar inte in i vår inspirationsförvaltning”, som Jörgen Olofsson kallar förvaltningsmodellen.
En naturlig fråga är vad som händer om flera inspiratörer samtidigt går in i en svag period.
”Vi försöker kombinera förvaltare med olika angreppssätt. Det minskar risken att alla påverkas av samma marknadsmiljö”, förklarar han.
Samtidigt följs förvaltarnas beteenden noggrant.
”Om en förvaltare plötsligt ökar omsättningen kraftigt, tappar självförtroendet eller närmar sig index kan det vara läge att inspireras av någon annan. Vi är inte sentimentala utan byter inspiratör”, säger Olofsson.
Vilka stjärnförvaltare som faktiskt står på listan vill Jörgen Olofsson däremot inte avslöja.
”Vi är transparenta med vår process, men exakt vilka förvaltare vi inspireras av håller vi för oss själva.”
Modellen har dock ställts inför utmaningar. Ett tydligt exempel är dominansen frånde amerikanska techjättarna MAG7.
”Vi underskattade uthålligheten i USA:s – och särskilt MAG 7:s – överavkastning i globalfonder", berättar Olofsson.
Det ledde till en viktig insikt om hur olika mandat fungerar, förklarar han.
”Globala förvaltare är generellt inte särskilt skickliga på region- och valutaallokering. Regionala förvaltare är ofta bättre på bolagsval inom sitt område.”
I dag hämtas inspiration därför regionalt medan den globala portföljen sätts internt.
”Vi låter oss inspireras av regionala förvaltare för bolagsvalen och väger sedan själva ihop delarna till vår globalportfölj.”
Den största risken ligger, enligt Olofsson, däremot inte i marknaden utan i organisationen. Att metodutvecklingen stannar av.
”Vår modell bygger på att vi kontinuerligt utvecklar vårt sätt att utvärdera förvaltare och anpassar oss till förändringar i marknaden.”
Avgiften för Teknologifonden är 1,1%. I en värld där ETF:er kostar 0,2–0,4 % är frågan om avgifter svår att undvika. Jörgen Olofsson anser att avgiften är relativt lågt satt för en aktiv teknologifond och argumenterar för att teknik är en sektor med hög koncentration och stora värderingsskillnader.
”En ETF ger effektiv marknadsexponering, men den tar inga aktiva beslut eller avviker från index. Den relevanta frågan är om vi över tid kan skapa meravkastning efter avgifter”, resonerar han.
De senaste månaderna har varit positiva för Teknologifonden, som bara varit i gång sedan i höstas. Fram till sista januari hade fonden klättrat 5,8% medan jämförelseindexet gått minus 6,4%. Sen dess har fonden fortsatt uppåt.
”Vår fond har fått en bra start. Vi har gynnats av att våra inspiratörer haft en försiktig inställning till SaaS-bolag.”
Försiktigheten har varit ett vinnande drag när mjukvarusektorn rasat till följd av ai-frossa. samtidigt har fonden ridit på vågen i andra änden av värdekedjan – där AI-infrastruktur varit ett bärande tema.
”Efterfrågan på processorer och minnen till AI-träningscenter har varit stark och där har vår value added förstärkt exponeringen.”
Men det som ser ut att ha börjat som en succé för teknikfonden, har inte visat sig fullt så framgångsrikt i Indecaps andra fonder som funnits betydligt längre.
Indecap Sverige har de senaste fem åren givit en årlig avkastning på 9,4%, vilket är sämre än jämförelseindex 10,3%. På tio år har fonden slagit index med 0,3 procentenheter årligen.
Globalfonden, Indecap Guide Global, har i stället årligen levererat 4 procentenheter sämre än index sett över 5 år. Men lyckats parera nedgången någon bättre än index det senaste året. Fonden placerar sig ändå på plats 43 av 568 i Morningstars kategori för globala storbolagsfonder över tio år.
Fond | Avkastning 1 år, % | Index, % | Årlig avkastning 3 år (index), % | Årlig avkastning 5 år (index), % | Årlig avkastning 10 år (index), % | Avgift |
Indecap Teknologi C | 5,8* | -6,4 | - | - | - | 1,1% |
Indecap Sverige C | 4,8** | 9,9 | 10,8 (12,3) | 9,4 (10,3) | 11,0 (10,7) | 1,1% |
Indecap Guide Global C | -3,8** | -4,3 | 8,1 (12,8) | 10,2 (14,2) | 12,4 (13,6) | 1,1% |
*Avkastning 2025-10-22 till 2026-01-31 | ||||||
**Avkastning per 31 jan 2026 |
Sparbankernas egen fondförvaltare Indecap snor av de bästa. Det låter som en provokation – men är i praktiken kärnan i affärsmodellen. Sedan tio år tillbaka arbetar bolaget med att identifiera framgångsrika förvaltare och bygga egna portföljer baserat på deras bästa idéer.
Idag, 11:34
Indecap, som numera helt ägs av 32 Sparbanker, var tidigare en traditionell fond-i-fond-aktör. Men i stället för att investera i hela fonder har bolaget nu gått över till att plocka ut enskilda aktier ur utvalda förvaltares portföljer.
Skillnaden mot så kallade copycat-strategier är, enligt bolaget, att portföljerna inte kopieras rakt av. Innehaven viktas om, små positioner tas bort och riskerna styrs självständigt.
Men att hitta skickliga förvaltare är en sak. Att säkerställa att man inte bara fångar gårdagens vinnare är en annan.
För den nystartade Teknologifondens förvaltare Jörgen Olofsson är det processen, inte trenderna, som avgör. Nyckeln är en lång historik som gör det möjligt att analysera hur förvaltare agerat i olika marknadsmiljöer.
”Vi vill gärna att en förvaltare haft åtminstone 10 år med samma fond eller mandat. Med så pass lång tidshorisont kan vi titta på hur överavkastning skett. Det innebär att vi ibland missar talanger som har ’gåvan’ för förvaltning, men dessa väntar vi in”, säger Jörgen Olofsson.
Det är alltså inte bara avkastningen som granskas, utan hur den skapats. Analysen fokuserar bland annat på uthållighet och beteende under pressade marknadsförhållanden.
Ambitionen är inte att hitta en ensam stjärna.
”Vårt mål är att hitta några förvaltare som tillsammans blir ett bra lag och att förstå deras styrkor och svagheter. Det är helheten som ger styrkan.”
Men Indecap-modellen handlar inte bara om urval utan också om hur portföljen sätts samman.
”Över tid förväntar vi oss att bolagsvalen bidrar till 60% av överavkastningen medan våra 'value added' i portföljkonstruktionen står för resterande 40%”, säger han.
All typ av överavkastning är dock inte lika intressant.
”De som skapar värde genom mycket trading passar inte in i vår inspirationsförvaltning”, som Jörgen Olofsson kallar förvaltningsmodellen.
En naturlig fråga är vad som händer om flera inspiratörer samtidigt går in i en svag period.
”Vi försöker kombinera förvaltare med olika angreppssätt. Det minskar risken att alla påverkas av samma marknadsmiljö”, förklarar han.
Samtidigt följs förvaltarnas beteenden noggrant.
”Om en förvaltare plötsligt ökar omsättningen kraftigt, tappar självförtroendet eller närmar sig index kan det vara läge att inspireras av någon annan. Vi är inte sentimentala utan byter inspiratör”, säger Olofsson.
Vilka stjärnförvaltare som faktiskt står på listan vill Jörgen Olofsson däremot inte avslöja.
”Vi är transparenta med vår process, men exakt vilka förvaltare vi inspireras av håller vi för oss själva.”
Modellen har dock ställts inför utmaningar. Ett tydligt exempel är dominansen frånde amerikanska techjättarna MAG7.
”Vi underskattade uthålligheten i USA:s – och särskilt MAG 7:s – överavkastning i globalfonder", berättar Olofsson.
Det ledde till en viktig insikt om hur olika mandat fungerar, förklarar han.
”Globala förvaltare är generellt inte särskilt skickliga på region- och valutaallokering. Regionala förvaltare är ofta bättre på bolagsval inom sitt område.”
I dag hämtas inspiration därför regionalt medan den globala portföljen sätts internt.
”Vi låter oss inspireras av regionala förvaltare för bolagsvalen och väger sedan själva ihop delarna till vår globalportfölj.”
Den största risken ligger, enligt Olofsson, däremot inte i marknaden utan i organisationen. Att metodutvecklingen stannar av.
”Vår modell bygger på att vi kontinuerligt utvecklar vårt sätt att utvärdera förvaltare och anpassar oss till förändringar i marknaden.”
Avgiften för Teknologifonden är 1,1%. I en värld där ETF:er kostar 0,2–0,4 % är frågan om avgifter svår att undvika. Jörgen Olofsson anser att avgiften är relativt lågt satt för en aktiv teknologifond och argumenterar för att teknik är en sektor med hög koncentration och stora värderingsskillnader.
”En ETF ger effektiv marknadsexponering, men den tar inga aktiva beslut eller avviker från index. Den relevanta frågan är om vi över tid kan skapa meravkastning efter avgifter”, resonerar han.
De senaste månaderna har varit positiva för Teknologifonden, som bara varit i gång sedan i höstas. Fram till sista januari hade fonden klättrat 5,8% medan jämförelseindexet gått minus 6,4%. Sen dess har fonden fortsatt uppåt.
”Vår fond har fått en bra start. Vi har gynnats av att våra inspiratörer haft en försiktig inställning till SaaS-bolag.”
Försiktigheten har varit ett vinnande drag när mjukvarusektorn rasat till följd av ai-frossa. samtidigt har fonden ridit på vågen i andra änden av värdekedjan – där AI-infrastruktur varit ett bärande tema.
”Efterfrågan på processorer och minnen till AI-träningscenter har varit stark och där har vår value added förstärkt exponeringen.”
Men det som ser ut att ha börjat som en succé för teknikfonden, har inte visat sig fullt så framgångsrikt i Indecaps andra fonder som funnits betydligt längre.
Indecap Sverige har de senaste fem åren givit en årlig avkastning på 9,4%, vilket är sämre än jämförelseindex 10,3%. På tio år har fonden slagit index med 0,3 procentenheter årligen.
Globalfonden, Indecap Guide Global, har i stället årligen levererat 4 procentenheter sämre än index sett över 5 år. Men lyckats parera nedgången någon bättre än index det senaste året. Fonden placerar sig ändå på plats 43 av 568 i Morningstars kategori för globala storbolagsfonder över tio år.
Fond | Avkastning 1 år, % | Index, % | Årlig avkastning 3 år (index), % | Årlig avkastning 5 år (index), % | Årlig avkastning 10 år (index), % | Avgift |
Indecap Teknologi C | 5,8* | -6,4 | - | - | - | 1,1% |
Indecap Sverige C | 4,8** | 9,9 | 10,8 (12,3) | 9,4 (10,3) | 11,0 (10,7) | 1,1% |
Indecap Guide Global C | -3,8** | -4,3 | 8,1 (12,8) | 10,2 (14,2) | 12,4 (13,6) | 1,1% |
*Avkastning 2025-10-22 till 2026-01-31 | ||||||
**Avkastning per 31 jan 2026 |
Analys
Börser
Analys
Börser
1 DAG %
Senast
EQT
Idag, 11:18
Investor fortsätter öka i EQT
Systemair
Idag, 10:18
Systemair faller på svag rapport
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 127,15
-992x558.webp&w=3840&q=75)
