På den svenska marknaden finns det drygt 1 400 aktiefonder inom kategorier som är väl definierade och jämförbara, och som har funnits i mer än fem år. De flesta påstår sig vara aktivt förvaltade och tar ut en avgift på cirka 1,5 procent i genomsnitt. Men långt ifrån alla är så aktiva som de säger.

Fonder som tar betalt för aktiv förvaltning men som ändå kryper kring index i sina placeringar brukar kallas för indexsmygare. Det är ett otyg som många fondsparare inte känner till. Ovetandes betalar spararna höga förvaltningsavgifter för något de inte får. De skulle lika gärna kunna placerat pengarna i billiga indexfonder istället.

En indexfond ska hålla sig väldigt nära index. Aktiv risk är ett bra mått som visar hur mycket avkastningen avviker från index. I teorin ska en indexfond ha en aktiv risk på 0 (noll), men i realiteten ligger det mellan 1 och 0.

Man kan alltid diskutera hur liten aktiv risk en fond ska ha för att inte klassas som indexsmygare. De aktiefonder som vi har undersökt, drygt 1 400, har i genomsnitt en aktiv risk på cirka 6,7, men det varierar mellan 0,14 och 31.

Placera.nu har letat efter de fonder som tar mest betalt för minst aktiv risk. På så sätt har vi hittat de värsta indexsmygarna. För att klara det har vi beräknat ett indexsmygar-index. Det är baserat på fondernas aktiva risk under både de senaste tre och fem åren i förhållande till MSCI:s index för respektive fondkategori. Sedan har vi satt den aktiva risken i relation till förvaltningsavgiften.

Ju lägre aktiv risk desto mer indexliknande förvaltning får spararna för sina pengar. Ju högre förvaltningsavgiften är i en sådan fond, desto mer indexsmygare är fonden och spararna betalar för något de inte får.

Ju högre indexvärde vi får fram, desto mindre får fondspararen vad man betalar för.

Vi har identifierat cirka 225 fonder med en aktiv risk under 4. Av dem har 150 en avgift som ligger över 1 procent. Indexsmygeri är ingen svensk företeelse, faktum är cirka 120 av de 150 värsta syndarna kommer från utländska bolag. Samtidigt ska sägas att det finns många fler utländska fonder än svenska på marknaden.

Bland de svenska bolagen är storbankerna och de stora försäkringsbolagen klart överrepresenterade, där finns 25 av de 31 indexsmygarna. Av storbankerna är Swedbank värsta syndaren med åtta indexsmygare, följt av SEB med sju och Handelsbanken fyra. Nordea, som har fått utstå mycket kritik den senaste tiden, har bara med en fond denna gång.

Som tabellen visar, återfinns inte någon av de jättestora bankfonderna som placera.nu har skrivit om tidigare (se artikeln här) och som vi många gånger klassar som indexsmygare. Det beror på att de fonderna har speciella inriktningar som är svårare att jämföra med både index och andra fonder.

Högst indexsmygar-index har Handelsbanken Indienfond. Avgiften är hög, drygt 2 procent samtidigt som den aktiva risken bara uppgår till 3 procent. Fondens indexsmygar-index uppgår till 1,95. Man kan alltså säga att 1,95 procent av avgiften går till att följa index.

Med ett indexsmygar-index på nästan 1,8 är Nordea Kina den näst största indexsmygaren. Fondens aktiva risk ligger på knappt 4 procent, vilket betyder att cirka 96 procent av avkastningen kommer från hur index utvecklas och inte från den aktiva förvaltningen. Det motsvarar nästan 1,8 procentenheter av förvaltningsarvodet på 1,86 procent.

På plats tre har vi även där en Kinafond, Swedbank Robur Kinafond. Indexvärdet uppgår till knappt 1,75.

Bland de fristående fondbolagen är Alfred Berg överrepresenterat. De har med fyra fonder. Värt att nämna är att Alfred Berg ägs av den franska storbanken BNP Paribas, som har många indexsmygare bland de utländska bolagen. Alfred Bergs största indexsmygare är den norska aktiefonden Alfred Berg Humanfond. Avgiften ligger på 1,6 procent, men den aktiva risken ligger på 3,6. Det ger den ett indexsmygar-index på knappt 1,75, samma som Swedbank Robur Kinafond.

Observera att vi här inte alls tittat fondernas avkastning, utan bara på fondernas tendens att avvika från index. En stor avvikelse kan ske både åt rätt och åt fel håll. Men vår utgångspunkt har varit att avvikelsen är nödvändig för chansen att få bättre avkastning än index.