När Riksbanken lämnade räntan oförändrad förra veckan öppnade direktionen samtidigt dörren för en sänkning i juni. Det talades om sämre konjunkturutsikter på grund av tullosäkerheter och en svagare arbetsmarknad.

Ulf Andersson, DNB Carnegie Sveriges chefsekonom, är av en annan uppfattning och manar till försiktighet.

"Jag är mer orolig för inflationen över tid än för tillväxten och aktiviteten i svensk ekonomi", säger han till Placera.

Andersson tycker inte att Riksbanken ska sänka räntan i år.

"Jag skulle vara försiktig med att blåsa faran över vad gäller inflationen och lätta på penningpolitiken. Vi har sett en del tydliga inflationsimpulser både i omvärlden och i Sverige som är varningssignaler. Det bör Riksbanken ta på allvar", säger han och fortsätter:

"Något som inte får hända är att vi tappar kontrollen över inflationen igen."

DNB Carnegies makroprognos

Matpriserna oroar

Inflationen i Sverige kom ner under förra året, men i början av 2025 ökade den igen. I februari låg KPIF på 2,9%.

"Delvis var det engångseffekter, men det finns också en bred inflationsuppgång. Bland annat ökar matpriserna mycket", säger Ulf Andersson.

Det senaste inflationsutfallet för april visade en dämpning och landade på 2,3%, men livsmedelsinflationen var fortsatt hög. 5,5% högre än samma månad föregående år.

Priset på kaffe och kakao rusade, men det beror främst på missväxt i andra delar av världen.

"Det är jättesvårt att veta var den typen av prisförändringar tar vägen framåt i tiden", säger Ulf Andersson.

Slut på fred, frihet och frihandel

Samtidigt har det skett ett strukturellt skifte i världsekonomin som gör att inflationsriskerna är på uppsidan, påtalar han. Från sent 90-tal och fram till pandemin utvecklades den globala ekonomin relativt friktionsfritt med en ökad frihandel, avreglering och digitalisering. Det bidrog till att inflationen pressades ned.

Men mycket har förändrats på kort tid.

"Nu är det inte fred, frihet och frihandel som avspeglas i världsekonomin. Istället är det geopolitiska intressen som leder till protektionism och mer ekonomisk nationalism. Man vill ta hem produktionen i ökad utsträckning och tvingas då att göra saker på ett lite dyrare sätt än man gjorde förut."

Det här gör att Andersson ser framför sig en högre inflation.

"Vi väntar oss en konjunkturuppgång i Sverige och Europa, till en början något dämpad. Vi tror dock inte att dämpningen som sker på grund av handelspolitiken blir nog stor för att trycka ner inflationen."

Samtidigt låter det som att det handlar om många yttre faktorer och kanske inte en överhettad ekonomi och prisspiral här hemma? 

"Sverige är en ganska liten ekonomi som är väldigt öppen mot omvärlden. Och det är svårt att avskärma oss från inflationsimpulser på den globala marknaden över tid", säger Ulf Andersson.

Mer i plånboken

Vad gäller de svenska hushållen och den ekonomiska utvecklingen ser han en klar förbättring fram över. Med lägre räntor och ett dämpat inflationstryck tror Andersson att hushållen kommer att ha större utrymme för att konsumera.

"Detaljhandeln har utvecklats väldigt starkt under flera månader, vilket brukar vara en rätt tydlig indikator på vart privatkonsumtionen är på väg."

Däremot tror han på försiktigare tongångar på bostadsmarknaden.

"Bostadsinvesteringarna kommer fortfarande att dröja. Det gäller större investeringar och näringslivet i stort. Det är en stor osäkerhet just nu om vilka förutsättningar som kommer att gälla."

Bilden är mixad, men sammantaget är han försiktigt positiv.

"Jag är inte jätteorolig för att svensk ekonomi inte ska återhämta sig. Det blir lite långsammare, men förutsättningar är goda. Men vi ska vara vaksamma på inflationen. Sedan ska vi givetvis vara ödmjuka inför de mycket stora osäkerheterna i omvärlden."