Boomer-generationens tillgångar ska successivt föras vidare till nästa led. Den här generationens dominans över kapitalet är ovanligt stort ur ett ekonomiskt perspektiv och förmögenheten har byggt upp under en tid då det varit fördelaktigt att äga bostäder och aktier. I USA talar man om ”The Great Wealth Transfer”.

Även i Sverige väntar ett historiskt skifte, men samtidigt kommer arvet allt senare.

För många dröjer det tills mottagaren själv närmar sig pensionsålder.

"Barn får i dag ofta vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan arvet faller ut. Det kan bli väldigt sent i livet", säger juristen och skribenten Thomas Eriksson när han gästar Placerapodden.

Lagändringar genom åren

Genom åren har ett antal lagändringar påverkat när vi ärver.

År 1987 ändrades arvsordningen så att make eller maka går före gemensamma barn. Först när den efterlevande också går bort får barnen sitt arv – det som kallas efterarv.

Nästa stora förändring kom 2004, när arv- och gåvoskatten avskaffades. Syftet var bland annat att underlätta generationsskiften i familjeföretag och att stoppa omfattande skatteplanering. Något som Thomas Eriksson är positiv till även om det medfört en del förändringar.

"När skatten försvann, försvann också incitamentet att ge gåvor eller förskott på arv i livet. Tidigare fanns det ett skäl att planera. I dag tänker många i stället att det inte är någon brådska", säger Thomas Eriksson.

Resultatet har blivit att arvet i praktiken förskjutits ännu längre fram i tiden.

När kapitalet behövs som mest

Samtidigt är det i 30–40-årsåldern som behovet av kapital är som störst, påtalar han. Bostad, småbarnsår, karriärsatsning, företagande och buffert för att våga ta risk sammanfaller i just den perioden. Ändå är det den åldersgrupp som i dag har sämst finansiell hälsa, enligt en undersökning från Swedbank.

"Det är paradoxalt. Den generation som är i sin mest produktiva fas har minst ekonomiska marginaler", säger Thomas Eriksson.

Gruppen över 60 år har i stället den starkaste finansiella hälsan.

När kapitalet binds hos äldre generationer påverkas också ekonomins funktionssätt enligt Eriksson.

"Det riskerar att bli mindre entreprenörskap, färre karriärbyten och mindre risktagande. Det är negativt för produktiviteten i ekonomin", säger han.

Sverige sticker ut

Internationellt har Sverige en särställning. En stor del av hushållens nettotillgångar utgörs av finansiellt sparande: aktier, fonder och kapitalförsäkringar. Andelen är betydligt högre än i exempelvis Sydeuropa, där fastigheter dominerar.

"Det innebär att det är relativt enkelt att föra över kapital i Sverige jämfört med många andra länder. Ändå görs det sällan i praktiken", säger Thomas Eriksson.

Pensionen – den bortglömda brytpunkten

Trots detta saknas ofta en naturlig tidpunkt för samtal om överföringar. För Thomas Eriksson är pensionen den uppenbara brytpunkten.

"Då vet man ungefär vilka inkomster man kommer att ha resten av livet. Det är ett bra tillfälle att samla familjen och prata om behov, sparande och om det finns möjlighet till tidigare överföringar.

Lyssna på hela avsnittet i Placerapodden här och här.