Regeringens nya ekonomiska åtgärder börjar gälla idag. Sänkt matmoms och lättare bolån ska stärka hushållen, men ekonomer varnar för att reformerna kan driva upp både priser och skuldsättning.
Idag, 11:45
Idag är det den 1 april. Harald och Hervor har namnsdag, det markerar starten på årets andra kvartal och är dessutom dagen för eminenta aprilskämt.
Men i år är det även dagen då en rad nya regler träder i kraft i syfte att stärka svenskarnas plånböcker.
Momsen på mat sänks från 12% till 6%. Åtgärden är tillfällig och gäller fram till den 31 december 2027.
Sänkningen omfattar bland annat livsmedel i dagligvaruhandeln samt hämtmat som levereras av restauranger. I praktiken motsvarar det en prisminskning på cirka 5,36%, förutsatt att hela momssänkningen förs vidare till konsumenterna, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
Samtidigt finns det faktorer som riskerar att motverka effekten. Kriget i Mellanöstern har bidragit till stigande priser på bland annat diesel och konstgödsel, rapporterar Svenska Dagbladet.
"Riktningen är att det finns en stor risk att momssänkningen ändå kommer motverkas av prishöjningar. Men då är frågan: ungefär när i tiden?" säger Marcus Widén, makroekonom på SEB, till tidningen.
De sänkta matmomsen väntas kosta staten omkring 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter.
Utöver matmomsen träder även nya bolåneregler i kraft idag.
Bolånetaket höjs från 85% till 90%.
I praktiken innebär det att kravet på kontantinsats sänks från minst 15% till 10% av bostadens pris. Regeringen menar att förändringen ska göra det lättare för fler att ta sig in på bostadsmarknaden.
Samtidigt skärps reglerna för tilläggslån. Den maximala belåningsgraden för sådana lån sänks från 85% till 80% av bostadens marknadsvärde.
En så kallad "tröghetsregel" införs också, vilket innebär att omvärdering av bostaden bara får ske vart femte år. Syftet är att minska risken för överbelåning vid tillfälliga prisuppgångar.
Det skärpta amorteringskravet tas bort. Tidigare behövde hushåll med bolån som översteg 4,5 gånger årsinkomsten amortera ytterligare 1% per år. Det kravet försvinner nu, även om det faktiska amorteringskravet fortsatt beror på belåningsgraden.
De nya bolånereglerna har mött kritik från flera håll.
I Ekot riktar Karl Walentin, gästprofessor vid Uppsala universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet, invändningar mot förändringarna.
Han menar att reformen kan framstå som ett sätt att hjälpa hushåll med mindre kapital in på bostadsmarknaden, men att bilden är förenklad.
"När alla får utökade lånemöjligheter blir den främsta effekten att bostadspriserna ökar", säger han till Ekot.
Även Konjunkturinstitutet har tidigare varnat för att reglerna kan leda till ökad skuldsättning och stigande bostadspriser.
Regeringens nya ekonomiska åtgärder börjar gälla idag. Sänkt matmoms och lättare bolån ska stärka hushållen, men ekonomer varnar för att reformerna kan driva upp både priser och skuldsättning.
Idag, 11:45
Idag är det den 1 april. Harald och Hervor har namnsdag, det markerar starten på årets andra kvartal och är dessutom dagen för eminenta aprilskämt.
Men i år är det även dagen då en rad nya regler träder i kraft i syfte att stärka svenskarnas plånböcker.
Momsen på mat sänks från 12% till 6%. Åtgärden är tillfällig och gäller fram till den 31 december 2027.
Sänkningen omfattar bland annat livsmedel i dagligvaruhandeln samt hämtmat som levereras av restauranger. I praktiken motsvarar det en prisminskning på cirka 5,36%, förutsatt att hela momssänkningen förs vidare till konsumenterna, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
Samtidigt finns det faktorer som riskerar att motverka effekten. Kriget i Mellanöstern har bidragit till stigande priser på bland annat diesel och konstgödsel, rapporterar Svenska Dagbladet.
"Riktningen är att det finns en stor risk att momssänkningen ändå kommer motverkas av prishöjningar. Men då är frågan: ungefär när i tiden?" säger Marcus Widén, makroekonom på SEB, till tidningen.
De sänkta matmomsen väntas kosta staten omkring 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter.
Utöver matmomsen träder även nya bolåneregler i kraft idag.
Bolånetaket höjs från 85% till 90%.
I praktiken innebär det att kravet på kontantinsats sänks från minst 15% till 10% av bostadens pris. Regeringen menar att förändringen ska göra det lättare för fler att ta sig in på bostadsmarknaden.
Samtidigt skärps reglerna för tilläggslån. Den maximala belåningsgraden för sådana lån sänks från 85% till 80% av bostadens marknadsvärde.
En så kallad "tröghetsregel" införs också, vilket innebär att omvärdering av bostaden bara får ske vart femte år. Syftet är att minska risken för överbelåning vid tillfälliga prisuppgångar.
Det skärpta amorteringskravet tas bort. Tidigare behövde hushåll med bolån som översteg 4,5 gånger årsinkomsten amortera ytterligare 1% per år. Det kravet försvinner nu, även om det faktiska amorteringskravet fortsatt beror på belåningsgraden.
De nya bolånereglerna har mött kritik från flera håll.
I Ekot riktar Karl Walentin, gästprofessor vid Uppsala universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet, invändningar mot förändringarna.
Han menar att reformen kan framstå som ett sätt att hjälpa hushåll med mindre kapital in på bostadsmarknaden, men att bilden är förenklad.
"När alla får utökade lånemöjligheter blir den främsta effekten att bostadspriserna ökar", säger han till Ekot.
Även Konjunkturinstitutet har tidigare varnat för att reglerna kan leda till ökad skuldsättning och stigande bostadspriser.
Bolåneräntorna
Analys
ETF:er
Skönhetsbolagen
Bolåneräntorna
Analys
ETF:er
Skönhetsbolagen
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
2,51%
(13:37)
Boliden
Idag, 13:22
Saab och Boliden upp på grön börs
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 002,69
