Indexfonder säljs inte, de köps. Fondbolagen marknadsför och säljer hellre någon av sina aktivt förvaltade fonder som kostar mer och ger högre intäkter. Kunderna i indexfonder är framför allt aktiva och engagerade sparare som inte tror att aktiv förvaltning ger högre avkastning, utan att alla fonder dras mot medel (index) på sikt. Därför väljer de indexfonder.

I Sverige finns det en hel del olika indexfonder. Vissa följer index på utländska marknader medan andra följer svenska aktieindex. Bland de svenska indexfonderna är det vanligast att följa OMXS30-index. Tidigare hette det rätt och slätt OMX-index, och följer utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Tillsammans har svenska sparare satsat omkring 8 miljarder kronor i de sju fonderna som följer just OMXS30-index. Det är mycket pengar, även om det bara motsvarar 0,5 procent av det totala fondsparandet.

Det finns få fondkategorier där det är enkelt att peka ut vinnarna från förlorarna. Det gäller egentligen bara svenska korta räntefonder och indexfonder som följer samma index. Bland svenska korta räntefonder är Simplicity Likviditet och AMF Pension de bästa, eventuellt också Skagen Krona.

Anledningen: De har lägst förvaltningsavgift. Förvaltarna har små frihetsgrader att skilja sig från andra och då kommer priset att vara avgörande för fondens avkastning. När det gäller indexfonder som följer samma index är priset också avgörande för avkastningen. Det finns inte så stort utrymme hos förvaltarna att skapa mervärde av stora mått.

Därför är det förvånande att de aktiva spararna som har valt en OMXS30-fond bara har gjort halva hemläxan och inte valt det billigaste alternativet - det som ger högst avkastning.

För att få rättvisa jämförelsesiffror har jag använt månadskurserna i stället dagskurserna. Det ger en mer korrekt bild, då fonderna värderar sina innehav vid olika tidpunkter på dagarna. Det gör att avkastningen kan slå rätt mycket på en dag, men vid månadsskiftena sker all värdering till börsens slutkurser.

Som tabellen visar är inte korrelationen mellan fondernas avkastning och avgifter 100-procentig. Det betyder att det finns ett visst mått av förvaltarskicklighet även när det gäller indexfonder. Medan förvaltarna hos Erik Penser väger upp för sin höga avgift verkar kollegerna på Moderna Fonder göra något helt annat än att förvalta indexfonder.

Tabellen toppas av den billigaste fonden, Avanza Zero. Och även om fonden bara har funnits i drygt ett år är jag relativt säker på att det blir svårt för konkurrenterna att slå en fond helt utan avgifter. Och det säger jag inte bara för att Avanza både äger Avanza Zero och Placera Nu, utan för att jag verkligen tror det.

Om alla indexsparare vara rationella och välja den billigaste fonden, skulle de slippa betala nästan 27 Mkr per år i förvaltningsavgifter. För de pengarna kan man göra roligare saker. Det kan finnas anledningar till varför spararna väljer dyra indexfonder. Ett kan vara att de samlat sitt sparande hos en enda bank för att få bättre ränta eller andra villkor. Men det argumentet håller inte då över 60 procent av indexfondsparandet sker i PPM. Och där finns det ingen bankkamrer som vet vilka fonder man väljer och man får inga rabatter på bolånen eller andra produkter.

I PPM är avgifterna lägre, och om vi bara tar hänsyn till spararna inom PPM, så betalar de drygt 17 Mkr per år i onödan bara för att de inte har gjort hela hemläxan.