Internationella valutafonden, IMF, spår att den japanska tillväxten minskar till 1,5 procent i år. Förra året uppgick den till knappt 2 procent. Den japanska ekonomin och börsen har påverkats negativt av den amerikanska sub-prime-krisen. Hittills i år har Nikkie 225 index fallit med nästan 12 procent.

USA är Japans största exportmarknad och står för drygt 20 procent av landets export, enligt Merrill Lynch. Dock har beroendet av USA minskat stadigt, då siffran var uppe på 30 procent 2001. Istället är det framför allt exporten till övriga Asien som har vuxit. För sex år sedan, 2001, utgjorde den japanska exporten till Asien drygt 40 procent, under förra årets elva första månader uppgick den till 48 procent.

Nu ska de siffrorna ses i ljuset av japanska bolags expansion i andra delar av Asien. Många japanska bolag sätter upp fabriker i andra asiatiska länder där tillverkningskostnaderna är lägre. Stora delar av den produktionen skeppas sedan vidare till USA. Samma sak gäller också för den japanska exporten till Europa. Den mer nyanserade bilden av det japanska beroendet av USA och Europa är alltså så att den direkta exporten minskar medan den indirekta ökar.

Samtidigt växer de asiatiska ekonomierna så en större mängd japanska varor exporteras till länder i regionen. Därför kan man säga att den japanska ekonomin har blivit mer global, vilket minskar landets känslighet för händelser i enskilda länder.

Likt många andra aktiemarknader har de japanska aktiekurserna pressats ned den senaste tiden av oro för den amerikanska konjunkturen och hur den kommer att påverka den globala ekonomin och japanska bolag. Den amerikanska investmentbanken, Merrill Lynch, tycker att kurserna har blivit för nedpressade, och att investerarna har förberett sig på en sämre konjunktur än vad investmentbanken tror.

Därför menar de att det finns hopp om en bättre börs, bland annat därför att de japanska bolagen har stärkt sina balansräkningar. Bolagen är inte lika belånade som tidigare. Belåningen har fallit sedan 1975 och är idag på samma nivå som på 1950-talet. På motsatt sätt har bolagens egna kapital i relation till det totala kapitalet vuxit sedan 1970-talet och uppgår idag till cirka 35 procent.

Hoppet ställs framför allt till de aktier som har fallit mest i värde. Banken menar dock att ett orosmoln finns kvar. Återköpen av aktier har inte har kommit igång som de borde. Tidigare har det varit en signal för stigande aktiekurser. En anledning kan vara att vinstförväntningarna väntas falla ytterligare, och att den japanska premiärministern nyligen uttalade att han inte ser några direkta behov av att stimulera ekonomin. Därför kan man förvänta sig att den japanska centralbanken, BoJ, behåller sin styrränta på 0,5procent även vid sitt nästa möte den 15 februari.