Grunden till börsoron ligger i den amerikanska bolånekrisen, sub-prime-krisen. Den har sedan spritt sig till andra delar av den amerikanska ekonomin och utanför landets gränser. Rädslan ligger i den försvagade amerikanska konjunkturen, och hur stor dess negativa inverkan kommer att bli globalt. Hittills i år har världens börser, mätt som MSCI Världsindex fallit med över 12 procent.

Trots allt tal om decoupling - att tillväxtmarknaderna kan stå på egna ben och inte påverkas så mycket av vad som händer i USA - har de inte lyckats stå emot, utan fallit kraftigare än de utvecklade länderna. Tesen om decoupling ser ut att ha kommit på skam.

Värst drabbade är de kinesiska bolagen som är noterade på börsen i Hongkong. Hittills i år har de fallit med över 26 procent. I måndags föll de med över 7 procent och natten till idag fortsatte fallet och de backade ytterligare nästan 12 procent. I Indien och i Brasilien har kurserna fallit med cirka 20 procent i år. Ryssland har inte haft det fullt lika tufft och kurserna har bara fallit med 15 procent i år.

Riktigt turbulent var det i Indien natten till idag, tisdag, då kursrörelserna var så stora att börsen tvingades att stänga handeln i en timme. Som mest hade kurserna fallit med nästan 13 procent. Efter börsstoppet återhämtades en del av fallet och börsen slutade på minus 5,3 procent.

Anledningarna till att tillväxtmarknaderna faller så mycket är många. Dels har kurserna drivits upp kraftigt av både utländska och inhemska investerare. Det är mer eller mindre konsensus att den kinesiska aktiemarknaden är en bubbla, framför allt driven av inhemska kineser som spekulerar på aktiemarknaden. Huruvida de andra ländernas börser är bubblor är mer omtvistat, men det är allmänt vedertaget att det som har stigit mycket tenderar att falla mycket.

Även om tillväxtmarknaderna gynnas av inhemska faktorer som växande befolkning och ökad köpkraft är en investering här i mångt och mycket en investering i global tillväxt. När nu den amerikanska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur, eventuellt till och med en recession, ökar oron för hur det kommer att slå mot övriga världen och mot tillväxtländernas export. Även om mycket av det som produceras i tillväxtländerna går till den inhemska marknaden är de starkt beroende av exporten till väst.

Den kinesiska tillväxten är fortsatt god, analytiker tror på en tillväxt på 10,5 procent i år. Men prognosen pekar på en lägre tillväxt än i fjol då ekonomin växte med 11,5 procent. Blir det så är det första gången på sju år som ekonomin växer mindre än föregående år. Inflationen börjar också spöka. För att minska överhettningen har den kinesiska centralbanken beordrat de som lånar ut pengar att sätta av större reserver. Det är den elfte gången på 13 månader som centralbanken ökar reservkraven.

Oron för den globala tillväxten och konjunkturen märks också genom att bolagen i sektorerna material, energi och finans har tagit mest stryk, medan bolag som är inriktade på konsumentvaror har klarat sig relativt bättre, mätt i amerikanska dollar till och med den 21 januari.

I Brasilien och i Kina har sektorn olja och gas backat med över 25 respektive 20 procent sedan årsskiftet. I Indien har IT-bolagen backat med 20 procent. Konsumentvaror i Kina är upp hela 35 procent, i Indien ned 12 procent, i Brasilien upp 3,6 procent och i Ryssland har sektorn stigit med 0,5 procent.

Den amerikanska sub-prime-krisen slår också hårt mot finanssektorn i tillväxtländerna. I Brasilien är sektorn ned nästan 17 procent och i Kina drygt 15 procent. I Kina kan den också ha skördat ytterligare ett offer.

Bank of China Ltd börsstoppades både i Hongkong och Shanghai efter det att bolaget ska tillkännage ett ¿viktigt meddelande¿ senare. Innan börsstoppet föll aktien med nära 9 procent på Hongkongbörsen. Bank of China är den asiatiska bank som har störst exponering mot sub-prime-tillgångar. Enligt den franska banken, BNP Paribas, kan Bank of China komma att tvingas till nedskrivningar på nästan 5 miljarder amerikanska dollar. Världens tredje största bank, HSBC Holdings Plc, föll också med över 8 procent, och Australiens näst största investmentbank, Babcock & Brown föll nära 20 procent.

Trots att många banker har lyft fram och skrivit av många många miljarder dollar i dåliga placeringar kan det mycket väl bli sämre innan det blir bättre. För att få ett slut på den finansiella oron krävs att alla dåliga investeringar som gömmer sig hos olika banker och andra finansbolag kommer upp till ytan. Det kan dröja ända in på andra kvartalet, och till dess kan oron fortsätta.