I början av mars i år vände förväntningarna på finansmarknaderna. Det visar inte minst utvecklingen för Stockholmsbörsen. Det går också tydligt att se på utvecklingen för den svenska kronan. Börsen har stigit och den svenska kronan har stärkts, både mot den amerikanska dollarn och mot den europeiska euron.

Dock var det få som trodde att vändningen skulle ske i mars. Osäkerheten var stor och spararna letade med ljus och lykta efter attraktiva ränteplaceringar. Samtidigt hade den svenska kronan försvagats kraftigt till sin lägsta nivå på mycket länge.

Placera.nu skrev då en köprekommendation på två europeiska räntefonder, en lågriskfond och en högriskfond. Lågriskfonden var Nordea Corporate Bond som investerar i företagsobligationer utgivna av företag med hög kreditvärdighet, och högriskfonden var Fidelity European High Yield som investerar i företagsobligationer utgivna av företag med låg kreditvärdighet. Gemensamt för dem båda är att de valutasäkrar sina placeringar till svenska kronor, läs analysen här.

Vår köprekommendation har visat sig vara korrekt och kan man dra två intressanta slutsatser av utvecklingen för fonderna. Den ena är att hög risk har betalat sig.

Sedan rekommendationstillfället har Fidelity European High Yield stigit med knappt 45 procent. Samtidigt har lågriskalternativet, Nordea Corporate Bond, stigit med drygt 11 procent. Det har alltså varit betydligt förmånligare att våga sig på en investering i företagsobligationer utgivna av företag med låg kreditvärdighet. I takt med att konjunkturoron har lättat har högriskobligationerna stigit betydligt mer i värde än motsvarande med hög kreditvärdighet där bolagets existens inte har varit lika ifrågasatt, se tabellen.

En annan slutsats är att det har varit bästa att köra valutasäkrat, som analysens rubrik löd. Båda fondbolagen har samma fonder utan valutasäkring, vilket gör det lätt att jämföra värdet av valutasäkringen. Vi vet att den svenska kronan har stärkts med cirka 13 procent, men beroende på hur bra fondförvaltarna är att köpa sin valutasäkring blir effekten annorlunda för fonderna.

De senaste sex månaderna har Fidelitys osäkrade fond stigit med 24 procent meden den valutasäkrade har stigit med 39 procent. Valutasäkringen har alltså varit värd nästan 15 procentenheter. För Nordas fall har den inte varit lika mycket värd. Den osäkrade fonden har stigit med 0,2 procent och den valutasäkrade med drygt 7,5 procent, ett mervärde på nästan 7,5 procentenheter.

Fidelity har alltså varit bättre på att valutasäkra sig. Skillnaderna mellan fonderna har dock minskat den senaste tiden och värdet av valutasäkringen den senaste månaden skiljer bara 1 procentenhet.

Efter den senaste tidens kraftiga korrigeringar i både valutakursen och värdestegringarna för företagsobligationer i allmänhet och i högriskobligationer i synnerhet, är framtiden svårare att sia om.

I ett internationellt perspektiv är Sverige ett randland och betraktas som en högriskmarknad. Därför tog både den svenska börsen och valutan mycket stryk när konjunkturförväntningarna var som värst. Nu när det ser ljusare ut har också den svenska valutan stärkts, och det är mycket som talar för att den bör fortsätta att stärkas i takt med att konjunkturutsikterna förbättras. En eurokurs mellan 9 och 9,5 kronor har varit en historiskt stabil nivå. Därför finns det en potential mellan 5 och 10 procent att tjäna, men det kan ta tid innan vi kommer dit.

Det är viktigt att komma ihåg att det är utvecklingen för de underliggande obligationerna som har störst inverkan på fondernas avkastning. Och även de kommer att utvecklas positivt i takt med att konjunkturförväntningarna förbättras. Dock ska man inte ha förväntningar om att vare sig valutaeffekter eller obligationsvinster blir lika starka de kommande sex månaderna som de föregående.