Välj blandfond med omsorg

Blandfonder tillhör de mest sålda fondkategorierna de senaste åren. Men utbudet är som en påse Gott & Blandat, med både söta och sura fonder. För att underlätta fondvalen inleder Placera en serie analyser av de svenska blandfonderna.

placera-blandfonder.jpg

17 okt. 2013

Det går att hävda att blandfonder har blivit fondbranschens nya svarta. Intresset har aldrig varit så stort som de senaste åren. Kapitalet formligen flödar in. Sedan 2010 uppgår det totala nettosparandet i blandfonder till drygt 135 miljarder kronor. Det motsvarar knappt 85 procent av det totala svenska fondsparandet under åren.

I relativa tal var 2011 ett rekordår. Då uppgick nettosparandet (köp minus försäljningar) i blandfonderna till nästan 30 miljarder. Samtidigt uppgick det totala nettosparandet i fonder totalt till 16 miljarder kronor, vilket betyder att det var nettoförsäljningar på nära 14 miljarder i andra fondkategorier.

Hittills i år uppgår nettosparandet i blandfonder till drygt 35 miljarder, vilket motsvarare 60 procent av det totala nettosparandet.

Totalt har svenskarna idag 550 miljarder kronor i blandfonder. Det står för nästan 25 procent av den totala fondförmögenheten. Sedan 2010 har andelen stigit från 18 procent. Det ökade intresset för blandfonder kan i stor utsträckning tillskrivas de senaste årens skakiga börsutveckling, vilka har fått spararna att söka sig till fonder med lägre risk.

I rådande marknadsläge är blandfonderna lättsålda, och fondbolagen har inte legat på latsidan. De senaste tre åren har både seriösa och mindre seriösa svenska fondbolag startat 85 nya blandfonder. Totalt har vi idag ett utbud på knapp 180 svenska blandfonder i tre kategorier.

De vanligast förekommande fonderna finns i kategorin som investerar mest i aktier. Den kallas för Blandfond aggressiv SEK. Morningstars definition av kategorin är att minst 35 procent av fondens kapital ska vara investerat i aktier. I realiteten är ofta cirka 70 procent investerat i aktier.

Fonderna i kategorin jämför Morningstar med ett index som till 75 procent består av aktier. Antalet fonder på marknaden uppgår till knappt 95 stycken.

Den på pappret minst riskfyllda kategorin är Blandfond försiktig SEK. Den är också minst till antalet, 33 fonder finns på marknaden. Enligt Morningstar ska inte mer än 35 procent av fondens kapital investeras i aktier. Fonderna i kategorin jämför Morningstar med ett index som till 25 procent består av aktier.

De senaste årens riktiga snabbväxare är fonderna i kategorin Blandfond flexibel SEK. Av namnet framgår att de är flexiblare, vilket innebär att förvaltarnas har större frihetsgrader. De kan alltså hoppa mellan aktie- och räntemarknaden i högre utsträckning än fonder i de andra kategorierna.

De senaste tre åren har det startats 30 nya flexibla blandfonder, vilket innebär en ökning med nästan 140 procent. Idag finns det 52 fonder. Fonderna i kategorin jämför Morningstar med ett index som till 50 procent består av aktier.

På pappret borde också de flexibla blandfonderna vara de som har presterat bäst, framför allt med tanke på de senaste årens skakiga aktiemarknader. Att undvika aktiemarknaden under nedgångar och hoppa på i uppgångar ger en riktigt bra avkastning. På pappret.

Placera har gått på djupet med de cirka 95 blandfonderna som har funnits i minst tre år. Vi har analyserat avkastning, risk, avgifter och hur de investerat sedan 2007. Resultaten är delvis som väntat men en underkategori sticker ut, och det är de flexibla blandfonderna.

Men vi börjar med det väntade. De aggressiva blandfonderna som investerar mer i aktier har givit högre avkastning än de försiktiga blandfonderna. Den genomsnittliga årsavkastningen för 37 observationer, baserat på rullande 36 månader (tre år) sedan oktober 2007 uppgår till knappt 5 procent för de aggressiva blandfonderna som grupp. Motsvarande siffra för de försiktiga blandfonderna ligger på knappt 4 procent.

Även risken, alltså hur mycket avkastningen för fonderna svänger över tid, stämmer också överens med finansiell teori. Risken för de aggressiva fonderna uppgår i genomsnitt till 9,2 procent, medan risken i de försiktiga ligger på låga 4,2 procent.

Givet den ringa skillnaden i avkastningen och den relativt stora skillnaden i risk mellan de två kategorierna blir den riskjusterade avkastningen klart bättre för de försiktiga blandfonderna. Den riskjusterade kvoten för gruppen aggressiva blandfonder uppgår till 0,6 medan den för de försiktiga blandfonderna hamnar på drygt 1.

Sammantaget har de försiktiga blandfonderna givit en högre riskjusterad avkastning. Här hade Placera förväntat sig att den riskjusterade avkastningen skulle vara jämnare mellan kategorierna.

Nu till blandfondernas gökunge, de flexibla. Trots sina stora frihetsgrader har "flexfonderna" misslyckats som grupp. Den genomsnittliga avkastningen, beräknat på samma sätt som ovan, uppgår till 1,6 procent per år. Faktum är att avkastningen vid varje 36 månadersobservation har varit lägre än de andra kategorierna förutom vid en observation. Dessutom har de flexibla blandfonderna vid 11 tillfällen haft en negativ 36 månadersavkastning.

Samtidigt har risken varit klart högre än de andra två kategorierna, drygt 11 procent. Faktum är att risken i de flexfonderna har varit högre än båda andra kategorier genomgående sedan oktober 2007, 37 observationer, om 36 månader vardera.

Det var minst sagt oväntat, och med den osedvanligt dåliga kombinationen av låg avkastning och hög risk, beräknas den riskjusterade avkastningen till väldigt låga tal, 0,1 i genomsnitt. Här hade Placera förväntat sig en betydligt bättre relation mellan avkastning och risk. Det är ju tanken med flexibiliteten.

Det finns självklart flera anledningar till detta. En är de höga avgifterna. Flexfonderna har en årlig avgift på knappt 2 procent som grupp. Det är 30 procent högre än de aggressiva blandfonderna och 50 procent högre än de försiktiga blandfonderna. Avgifterna slår framför allt mot avkastningen och i mindre utsträckning mot risken.

Det gör däremot placeringarna. Den höga risken kommer av att värdet i fonderna har svängt mycket under åren. Svängningarna förklaras av att förvaltarna har gjort fel investeringar vid fel tillfällen. Det kan bero på att de har valt fel aktieexponering alternativt att de har valt fel tillgångsfördelning vid olika tillfällen. De kan ha köpt aktier innan aktiemarknaden gått ned, vilket de flesta vet är en förödande strategi.

Oavsett anledning till den låga avkastningen och höga risken kan vi konstatera att de flexibla blandfondsförvaltarna inte har lyckats förvalta den frihet som fondspararna har givit dem. Kort och gott har de som grupp varit sämre förvaltare än de andra. Även det finns det förklaringar till men exakt vad kommer Placera att reda ut i separat analys.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

OMX Stockholm 30

1 DAG %

−3,77%

Senast

2 385,16

1 mån
Loading market data...
Senaste aktieanalyserna på Placera
Senaste aktieanalyserna på Placera
Privatekonomi med Placeras expert
Karolina Palutko Macéus
Karolina Palutko Macéus skriver om allt som har med privatekonomi att göra och hur du kan få mer pengar i plånboken.
AFV
AFV
Är du kund hos Avanza? Just nu kan du få en unik rabatt på Affärsvärlden. Afv har 28 år i rad utsetts till Sveriges bästa affärsmagasin i en undersökning med börs-VD:ar, finanschefer, IR-chefer och aktieproffs.
Annons
Introduce
för börsens små- och medelstora företag.
Annons
Investtech
Här hittar du våra artiklar om teknisk analys i samarbete med Investtech.
Börsen idag
Börsen idag
Här hittar du våra artiklar om börsen idag.