Tele2 (158 kr) är en telekomoperatör verksam i Sverige och Baltikum. Verksamheten genererar cirka 77% av intäkterna i Sverige och 23% i Baltikum. Bolaget erbjuder tjänster inom mobiltelefoni, fast bredband och digital-tv.

Koncernen har en årlig omsättning på 30 miljarder kronor och är den näst största telekomoperatören i Sverige, efter Telia.

Sedan Kinnevik sålde sitt innehav i Tele2 våren 2024 har det franska investmentbolaget Freya Investissement, kontrollerat av miljardären Xavier Niel, tagit plats som största ägare med 20% av aktierna och 27% av rösterna. Både Tele2:s VD Jean-Marc Harion och styrelseordförande Thomas Reynaud är verksamma inom Freya.

Stark avslutning på året

Igår 28 januari rapporterade bolaget siffror för fjärde kvartalet. Nettoomsättning landade på 8 miljarder kronor, vilket motsvarar en organisk tillväxt på 4% jämfört med samma period föregående år. För helåret var den organiska tillväxten 1,8%, samma nivå som för 2024.

Den mest imponerande siffran i rapporten är förmodligen ökningen av EbitdaaL med 13% under kvartalet. Räknat i Ebita är siffran 11%.

Marginalexpansionen är resultatet av det besparingsprogram som VD Jean Marc Harion inledde vid sitt tillträde, vilket innefattat en personalminskning med cirka 15% av den totala arbetsstyrkan. Mer om programmet finns att läsa här i vår förra Tele2-analys från fjolåret.

Finansiellt märktes också en viss omsvängning under året. Efter ett svagare 2024 lyckades Tele2 öka nettoresultatet varje kvartal 2025 jämfört med året innan. Exempelvis steg resultat per aktie i Q4 till 1,77 kr (från 1,40 kr året innan). Totalt för helåret landade vinsten per aktie runt 6,6 kr, upp från cirka 5,6 kr 2024.

Under de senaste fem åren har den genomsnittliga årliga tillväxten varit 2,4%. Ebita-marginalen har varit 25,5% under perioden.

Tornförsäljning i Baltikum

En viktig händelse för Tele2:s finansiella ställning under 2026 är den planerade separationen och försäljningen av torninfrastrukturen i Baltikum. I augusti 2025 ingick Tele2 ett avtal med GCI (Global Communications Infrastructure) om att skapa ett gemensamt bolag för de 2 700 mobilmasterna och tornen i Litauen, Lettland och Estland. Affären värderar tornbolaget till cirka 560 MEUR. Några intressanta nyckelpunkter kring affären är:

• Likviditetstillskott: Tele2 förväntas få cirka 440 MEUR (drygt 5 miljarder kr) i kontanter vid affärens slutförande, vilket planeras bli i början av 2026.
• Strategisk logistik: Tele2 behåller 50% ägande i det nya tornbolaget och tecknar ett 20-årigt avtal om att hyra tillbaka plats i tornen.
• Effekt: Genom att sälja den passiva infrastrukturen frigör Tele2 kapital som kan användas för att stärka balansräkningen eller delas ut till aktieägarna, samtidigt som man behåller full kontroll över den aktiva nätutrustningen (elektroniken och sändarna).

Affären är en förklaring till varför bolaget föreslår en så pass hög utdelning under 2026 relativt intjäningen. Vi ser det delvis som ett försök att renodla verksamheten mot tjänster och minska kapitalbindning.

Svagare guidning för 2026

I bokslutskommunikén gav Tele2 en prognos för 2026:

• Tjänsteintäkter från slutkund: “Låg ensiffrig” organisk tillväxt (det vill säga 1-3% ökning). Bolaget förväntar sig alltså fortsatt svag intäktstillväxt i linje med 2025 års 2%.
• Underliggande EbitdaaL: “Låg till medelhög ensiffrig” organisk tillväxt. Det indikerar kanske runt 3-5% ökning av EbitdaaL under 2026. Detta är betydligt lägre än de 11% Tele2 uppnådde 2025. Det speglar att de största kostnadsbesparingarna redan är gjorda.
• Investeringar (capex): Capex för 2026 guidas till 10-11% av omsättningen (exklusive spektrum och leasing). Det är i nivå med eller något under 2025, då capex/omsättning låg på 11%. Att investeringsandelen väntas sjunka något beror på att den tyngsta delen av 5G-utbyggnaden nu är avklarad. Det kan sannolikt ge förbättrat framtida kassaflöde.

Tele2:s guidning framstår som försiktig. Bolaget överträffade sin tidigare helårsguidning för 2025 (man siktade på minst 10% EbitdaaL-tillväxt och nådde 11%). Att EbitdaaL-tillväxten väntas bromsa in till låga ensiffriga tal beror på att 2025 års kostnadsprogram lyfte lönsamheten till en basnivå. Att upprepa tvåsiffrig resultatökning från den högre nivån blir svårt utan kraftigare intäktsökning. Överlag tror vi ändå den svaga guidningen för 2026 förklarar varför aktien föll drygt 4% på rapporten.

Kapitalallokering och utdelning

Tele2 har länge varit en stabil utdelningsaktie, Förslaget för 2026 markerar en ny nivå i bolagets vilja att belöna sina ägare. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 10,5 kr per aktie för räkenskapsåret 2025, vilket är en höjning med 65% från föregående år. Detta motsvarar totalt 7,3 miljarder kronor som ska betalas ut under 2026.

Utdelningen är anmärkningsvärt hög och motsvarar 118% av det fria kassaflödet från den löpande verksamheten under 2025. Att ett bolag delar ut mer än sitt årliga kassaflöde är normalt sett ett varningstecken, men i Tele2:s fall ser vi att det är motiverat av flera faktorer:

• Engångslikvid: Försäljningen av de baltiska tornen ger ett enormt kontanttillskott under början av 2026.
• Låg skuldsättning: Vid utgången av 2025 var skuldsättningen endast 2,1x EbitdaaL, vilket är under bolagets målintervall på 2,5x–3,0x.
• Minskade investeringsbehov: Den stora 5G-utbyggnaden i Sverige börjar bli klar, vilket gör att en mindre del av kassaflödet behöver återinvesteras i nätet framöver.

Bolagets målsättning är att dela ut 80% av det fria kassaflödet på sikt. Det är därför rimligt att utdelningen blir något lägre kommande år.

Så värderas telekombolagen

Telekombolagen värderas relativt likartat, med P/E-tal kring 15-19x och EV/Ebita runt 15-16x på 2027E. Tele2 sticker ändå ut på ett par punkter. Aktien har gått starkast senaste året, och bolaget värderas till högst P/E i gruppen, 19,3x. Utgår vi från en framåtblickande värdering på 15x finns en uppsida på drygt 20%. Här har vi utgått från bolagets guidning och estimaten från de 20 analytiker som följer Tele2.

Slutsats

Av att döma av den starka kursutvecklingen har Tele2 gjort mycket rätt det senaste året. Kostnadsbesparingarna har fått effekt, kassaflödet har stärkts och balansräkningen ser bra ut. Tornförsäljningen i Baltikum ger dessutom ett extra finansiellt handlingsutrymme och möjliggör den höga utdelningen på kort sikt. Samtidigt verkar det som att den enkla lönsamhetsresan är avklarad. Med en försiktig guidning för 2026, låg strukturell tillväxt och en värdering som ligger i linje med sektorsnittet finns begränsat utrymme för positiva överraskningar.

Aktien ger fortsatt en attraktiv direktavkastning och stabilitet för långsiktiga utdelningsinvesterare. Men givet att mycket av förbättringarna redan är inprisade och att utsikterna är måttliga ser vi inget tydligt köpläge. Vi landar i ett neutralt råd.