Softronic (22,4 kr) utvecklar, förvaltar och driver verksamhetssystem åt större organisationer i Sverige. Kunderna är privata företag (48% av omsättningen), intresseorganisationer (34%) och offentlig sektor (17%).

Många IT-konsulter har haft det tufft på börsen och Softronic är inget undantag. När räntorna steg och ekonomin bromsade in började kunderna skära bland konsulterna. Sedan 2024 har de börsnoterade IT-konsulterna i stort sett inte vuxit organiskt, och marginalerna har pressats.

Men under året har en ny utmaning tagit allt tydligare form. Det är agentisk AI. De flesta har vid det här laget testat ChatGPT, Claude eller Gemini och fått en känsla för vad tekniken kan göra. Möjligheterna kan kännas nästan obegränsade.

Att kod nu skrivs på en bråkdel av tiden är välkänt. Kunderna kommer därför inte att vilja betala lika mycket för samma leverans. Dessutom bygger stora delar av konsulternas affär på att kunden betalar per timme. Det väcker flera frågor. Hur ska konsulterna prissätta sina leveranser? Finns det tillräckligt stor efterfrågan för att leverera mer till ett lägre pris? Och hur enkelt kan Softronic anpassa kostnadskostymen?

Afv har sedan tidigare skrivit om hur AI kan påverka IT-konsulter, bl.a. Knowit. AI-agenter kan ta över arbetsuppgifter, vilket kan pressa volymerna och öka konkurrensen.

Produktivitetsökningen är redan betydande och lär öka i takt med att AI-modellerna blir både bättre och billigare. Samtidigt ökar också förbrukning i snabbt takt, men som delvis motverkas av att priset per token (rörliga kostnaden för AI-användning) också faller.

En av kärnfrågorna branschen står inför är vem som får ta del av produktivitetsökningen. Blir en konsult dubbelt så snabb men fortsätter att fakturera per timme, tillfaller vinsten kunden.

Behåller IT-konsulterna en del av produktivitetsvinsten kan marginalerna bli strukturellt högre.

Min frågeställning blir därför: Kan IT-konsulterna behålla sin roll och sin marginal när AI gör arbetet både enklare och billigare? Och hur står sig Softronic gentemot andra IT-konsulter i omställningen?

En prismodell i förändring

Den logiska vägen ut ur timfällan är att ta betalt för resultatet i stället för tiden (fastpris eller värdebaserad prissättning). Det ökar den potentiella uppsidan, men också nedsidan om ett projekt drar ut på tiden.

Samma diskussion förs i andra timbaserade branscher, som bland teknikkonsulter och jurister. Investmentbanker har länge kombinerat fasta arvoden med rörlig del/provision. Under 2025 tjänade många investmentbanker en bra bit över 20% rörelsemarginal.

Valet behöver dessutom inte vara antingen eller. Softronic kan debitera per timme men lova ett kostnadstak, eller ta ett fast pris för en del av uppdraget. Det som avgör är vad kunden betalar totalt jämfört med vad leveransen kostar Softronic.

På sikt borde det dock vara positivt om Softronic lyckas ställa om från att sälja timmar till att sälja lösningar. Att sälja en färdig lösning till ett fast pris suddar ut sambandet mellan antalet timmar och resultatet, vilket på sikt borde tillåta Softronic att ta högre marginaler.

Vi befinner oss tidigt i den AI-drivna omställningen och än så länge är fastprismodellen ganska sällsynt.

När modellen ändras – vem tar vinsten?

Knowit bekräftade för Afv i somras att effektiviseringsvinsterna delas med kunderna. 10% av deras intäkter kommer från fastprisavtal. Överlag verkar dock frågan något mer olöst, vilket Softronic är öppna med. I halvårsrapporten skrev bolaget att AI skapar utmaningar i hur leveranser ska paketeras och prissättas.

Historien ger oss ledtrådar. När arbete har automatiserats tidigare har kunden nästan alltid vunnit. Det som har avgjort hur det gick för leverantören är vem som tog in den nya tekniken. Där kunderna själva kunde använda den i väldigt stor utsträckning, som med maskinöversättning och resor som bokas online, förlorade leverantören. Där leverantören själv tog in tekniken och behöll ansvaret klarade den sig, som ingenjörsfirmorna med CAD eller juristen med dokumentgranskningsverktyg.

Översättning visar vilket arbete som är mest utsatt. Varje text är ett avgränsat uppdrag som är lätt att kontrollera och jämföra.

Stora delar av IT-konsulternas arbete består av kodning, test och dokumentation. Var för sig påminner de arbetsmomenten om översättning. När kundernas egna IT-avdelningar blir mer produktiva får de också mer kapacitet. Då kan de sköta mindre IT-projekt själva.

Att bygga och driva ett helt verksamhetssystem är något annat. Den som gör det måste förstå och ansvara för helheten, både vid leveransen och under många år framöver. Där kan konsulterna göra som ingenjörsfirmorna gjorde med CAD, dvs ta in AI i sina egna uppdrag, leverera snabbare och behålla ansvaret.

Molnets utveckling (Cloud) är ytterligare en ledtråd. Det är delvis samma bolag, Microsoft och Google, som nu levererar AI-tekniken. Slutsatsen från den utvecklingen är att IT-konsulterna riskerar att bli partner som betalar för plattformen. Enligt Softronic ökar kostnaderna för att använda AI redan "i mycket snabb takt".

Sammanfattningsvis tror vi att IT-konsulterna behöver ta in tekniken själva (vilket de redan gör), flytta uppåt i värdekedjan (sälja lösningar, mer rådgivning och helhetsansvar) och i större utsträckning ta betalt för resultatet i stället för timmarna. Här framstår Softronic som välpositionerat, men sin seniora personalstyrka, 40% andel drift och förvaltning (liknar mer helhetsåtaganden) och flertalet långa kundrelationer.

BILLIGARE KOD – FLER PROJEKT?

Blir utvecklingen billigare och snabbare, från kundens perspektiv, kan projekt som tidigare inte gick att räkna hem bli av. Den 29 augusti lanserade Softronic Tanon, som bolaget kallar en AI-driven mjukvarufabrik.

Bakom Tanon står Mattias Flock, som blev VD i maj 2025. Flock har 15 år i konsultbranschen, på bolag som Connecta, Acando och CGI. På CGI var han försäljningschef och senast affärsområdesansvarig.

Styrelsen gav Flock i uppdrag att lyfta tillväxten utan att tumma på lönsamheten. Hittills har han lyckats med det första. Omsättningen växer tvåsiffrigt, men rörelsemarginalen föll från 12% till 9% under 2025, dock delvis kopplat till omstruktureringskostnader och enstaka projekt som skrevs ned.

"Det verkligt intressanta är inte bara snabbare och billigare utveckling, utan att nya verksamhetsproblem kan lösas med mjukvara", sade Flock när Tanon lanserades.

Softronics kunder, som fackförbund, a-kassor och kommunala bolag, har sannolikt gott om gamla system som behöver bytas eller uppgraderas. Enligt bolaget ökar efterfrågan på AI-lösningar redan snabbt.

Billigare utveckling kan göra att fler projekt blir av. Frågan är om den större volymen väger upp de lägre priserna. Det är något tidigt att dra slutsatser, men de senaste kvartalen har visat tvåsiffrig organisk tillväxt.

Softronic en potentiell vinnare?

AI skapar stora produktivitetsvinster, men ofta krävs IT-expertis som kunderna saknar. Där skapas en möjlighet för Softronic. Det betyder dock inte att bolaget får det bättre.

Historien visar att kunden nästan alltid är vinnaren när tekniken gör arbetet effektivare. Leverantören klarar sig när den själv tar in tekniken, förlorarna är de som lämnar fältet åt nya aktörer.

Softronic har seniora konsulter och ungefär 40% av omsättningen kommer från löpande avtal för drift och förvaltning. Många kunder stannar i över 10 år. Det gör bolaget svårare att ersätta och ger det ett bra läge att själv ta in AI i leveransen. Den nyligen lanserade AI-drivna mjukvarufabriken Tanon visar att bolaget är på rätt väg.

Tror man inte att AI blir en konsultdräpare ser vi ett intressant ingångsläge. Kan AI dessutom ge strukturellt högre marginaler på sikt är uppsidan stor. Nettokassan, de löpande avtalen och låga värderingarna i sektorn ger samtidigt ett visst skydd om det går sämre. Vi landar i ett köpråd.