För första gången på över ett år kostar en dollar tio kronor. Bara den senaste månaden har dollarn stigit drygt 5%, och sedan årets botten i januari är uppgången närmare 14%.

Dollarns uppgång ger medvind för vissa börsbolag och motvind för andra. Håller uppgången i sig kan effekten bli störst för bolag med stor försäljning i slutet av året.

Vem som vinner på uppgången avgör valutan för bolagets intäkter, kostnader och tillgångar.

Exportbolagen

Exportbolagen, med verkstadsjättarna i spetsen, lyfts ofta fram som vinnare när dollarn stiger. Volvo, Sandvik, Atlas Copco och SKF säljer alla över 90% av sina produkter utanför Sverige, men redovisar i kronor.

Hur mycket de tjänar på det beror på i vilken valuta kostnaderna finns. Ligger kostnaderna i kronor blir varje såld dollar fler kronor, och marginalen stiger. Finns även kostnaderna i dollar motverkar det effekten på marginalen, även om intäkter och vinst kan bli större räknat i kronor.

Valutasäkringar påverkar dock. De kan både dämpa och fördröja effekten på resultatet.

Hur bolagen i tabellen hanterar valutan skiljer sig. Atlas Copco, Epiroc och Trelleborg säkrar normalt inte sina löpande valutaflöden. Alfa Laval, SKF, Volvo och Sandvik säkrar däremot delar av dem, bland annat med terminer.

Dyrare inköp för handeln

På förlorarsidan finns bolag med stora inköp i dollar, bland annat inom detaljhandeln. Många handlare köper sina varor från tillverkare i Asien, och inköpen görs ofta i dollar. Varorna säljs sedan i kronor i Sverige.

När dollarn stiger blir inköpen dyrare. Höjs inte priserna i butiken krymper marginalen.

Detaljhandeln har det senaste året dragit nytta av en svagare dollar, vilket i flera fall har sänkt inköpspriserna.

Butikskedjan Clas Ohlson lyfte i sin senaste kvartalsrapport att en starkare bruttomarginal under kvartalet bland annat förklarades av fördelaktigare inköpsvalutor. Bolaget beskriver även dollarn som "vår viktigaste inköpsvaluta".

Fjärde kvartalet är säsongsmässigt starkt för handeln, med Black Friday och julhandeln. Ofta görs dock inköpen en tid i förväg, vilket minskar effekten av stigande inköpsvalutor under kvartalet.

Foto: Adam Ihse / TT

Även valutasäkringar kan fördröja effekten. Med terminer kan bolag låsa växelkursen för framtida inköp i förväg. Clas Ohlson har hittills gjort det för hälften av sina valutaflöden.

Bolaget har dock meddelat att det slutar säkra med terminer. De sista kontrakten löper ut senast i april nästa år.

Dollar för spelbolagen

Även i andra branscher finns det flera svenska börsbolag med mer än hälften av sin försäljning i USA. Var verksamheten och kostnaderna finns skiljer sig dock mycket.

För att kvala in på listan krävs ett börsvärde på minst 1 mdr kr och 500 Mkr i omsättning. Hög USA-försäljning tyder ofta på stor dollarexponering, men behöver inte göra det.

Högst upp på listan ligger spelbolagen Coffee Stain och Paradox, med 86% respektive 85% av försäljningen i USA. Spelen säljs över hela världen, men främst via amerikanska plattformar som Steam.

Utvecklingen för bolagen sker främst i Sverige, där sju av tio anställda på Paradox och tre av fyra på Coffee Stain arbetar i Sverige.

Hälsa på export

Bland bolagen högt upp på listan finns också flera inom hälsa. Medicinteknikbolaget Bonesupport ligger på tredje plats och säljer 83% i USA. Knappt hälften av de anställda finns i Sverige.

Tätt därefter följer Dynavox, som gör kommunikationshjälpmedel och har tre fjärdedelar av sin försäljning i USA. Bolaget har nyligen valt att samla hela sin produktutveckling i Stockholm, något som slutfördes i november 2025. Därmed ligger nu en större del av kostnaderna i kronor.

Djurhälsobolaget Swedencare, med 70% av försäljningen i USA, har gått åt andra hållet. Bolaget har köpt upp amerikanska bolag. I dag arbetar sex av tio anställda i USA.