CTT Systems: Spänn fast säkerhetsbältet – vi kör

Det har varit rejäl turbulens för aktieägarna i CTT senaste året. Aktien är ned 40% enbart i år. CTT är en rejäl förlorare på en svagare dollar och marginalerna har pressats. Det gäller att spänna fast säkerhetsbältet och våga lyfta blicken.

Ctt Analys P
En av CTT Systems kunder är Jet2.com.

Idag, 15:09

CTT Systems
Börskurs: 121,00 kr
Antal aktier: 12,5 m
Börsvärde: 1 516 Mkr
Nettoskuld: 9 Mkr
VD: Henrik Höjer
Ordförande: Tomas Torlöf

CTT Systems (121 kr) utvecklar och säljer system för kontroll av luftfuktighet i flygplan. Bolagets lösningar förhindrar uppkomst av kondensation mellan kabinen och flygplanets ytterskal samt höjer luftfuktigheten inne i kabinen för ökad komfort. Kort och gott ger det miljövänligare flygningar samt hälsosammare kabinklimat.

På kundlistan finns stora flygplansleverantörer som Airbus och Boeing. Totalt har CTT fler än 60 flygbolag som kunder. Förbrukningsvaror från eftermarknaden stod för 63% av omsättningen 2025.

Fakta

Fondbolag dominerar ägarlistan

Investeraren tillika ordförande i CTT Tomas Torlöf är största ägare med 14%. I övrigt domineras ägarlistan av diverse fonder. SEB Investment Management är näst största ägare med 9,8% följt av Odin Fonder med 8,7%.

CTT utför själva slutmontering och test av produkter och system vid bolagets anläggning i Nyköping. Koncernen har cirka 85 anställda.

Henrik Höjer är VD sedan april 2022 och var tidigare affärsområdeschef för schweiziska RUAG Simulation & Training. Höjer äger aktier för 1,4 Mkr.

Affärsvärldens huvudscenario
2025
2026E
2027E
2028E
Omsättning
264
331
413
516
 - Tillväxt
-11,9%
+25,0%
+25,0%
+25,0%
Rörelseresultat
48
69
107
155
 - Rörelsemarginal
18,0%
21,0%
26,0%
30,0%
Resultat efter skatt
39
69
107
155
Vinst per aktie
3,08
5,50
8,60
12,40
Utdelning per aktie
2,40
3,50
5,00
7,00
Direktavkastning
2,0%
2,9%
4,1%
5,8%
Avkastning på eget kapital
14%
23%
30%
35%
Kapitalbindning
70%
68%
65%
65%
Nettoskuld/Ebit
0,2x
-0,3x
-0,4x
-0,4x
P/E
39,3x
22,0x
14,1x
9,8x
EV/Ebit
32,1x
22,0x
14,2x
9,8x
EV/Sales
5,8x
4,6x
3,7x
3,0x

Alla flygplan har mer eller mindre problem med fukt. Vid långflygningar blir luften i planet väldigt torr. Det beror på att flygplanen tar in luft utifrån som inte innehåller något vatten. Låg luftfuktighet leder i sin tur till komfortproblem för passagerarna i kabinen i form av irriterade slemhinnor i näsa och hals, vilket också ökar risken för sjukdomsspridning. CTT säljer två olika system.

  • Befuktare - högre komfort. En högre luftfuktighet kan bidra till bättre vila och sömn samt minskad jetlag. Upplevelsen ombord på planet blir kort och gott behagligare. En del flygbolag som utrustat sina plan med befuktare lyfter fram god sömnkvalitet på planen i sin marknadsföring. Luftbefuktarna ökar komforten för passagerarna, men är mer ”nice to have” snarare än ”need to have”.
  • Avfuktare - lägre förbrukning och ökad livslängd. Det andra problemet är att ytterskalet på flygplanet blir väldigt kallt. Flygplanets skrov är runt 35 minusgrader. Det leder till att det bildas kondens mellan kabinen och insidan av ytterskalet på planet. Ett medelstort passagerarplan ökar sin vikt med 200 – 300 kg. CTT:s avfuktare Zonal Drying minimerar kondensationsproblemen. Vilket ger lägre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, färre elfel och ökad livslängd för isoleringsmaterialet. CTT är ensamma om att erbjuda produkter för aktiv fuktreglering. Historiskt har flygplan endast varit utrustade med passiva system som leder bort kondensvatten när planen står på marken.
CTT tillväxt
Total tillväxt
Organisk
2025
-12%
-5%
2024
-3%
-2%
2023
28%
23%
2022
59%
36%
2021
-25%
-19%
2020
-43%
-43%

Innan pandemin (2016-2019) ökade CTT försäljningen med knappt 16% per år i snitt. När pandemin bröt ut år 2020 så ställdes som bekant många flyg in på grund av restriktioner. År 2020 föll omsättningen för CTT med 43% till cirka 200 Mkr (351) och 2021 var tappet ytterligare 25% till drygt 150 Mkr.

Återhämtningen var stark både 2022 (+59%) och 2023 (+28%). 2024 sjönk omsättningen 3% och 2025 var tappet 12% (-5% i lokala valutor).

Fakta

Stort dollarberoende

CTT är ett av börsens mest valutaberoende bolag. I princip all försäljning sker i USD (CTT använder ingen terminssäkring av valutor) medan bolaget har en hel del kostnader i SEK. Försvagningen av den amerikanska dollarn har påverkat CTT:s lönsamhet kraftigt negativt under 2025. Placeras uppskattning är att dollarförsvagningen står för drygt 50% av marginaltappet

Höga lagernivåer

Under inledningen av 2025 påverkades CTT:s eftermarknadsförsäljning negativt (-50% i Q1 25) på grund av höga lagernivåer hos bolagets distributörer. Intäkterna från eftermarknaden utvecklades bättre i både Q2 (-14%) och Q3 (0%).

Eftermarknadsintäkterna spås växa stabilt över tid i takt med antalet produkter i drift och populationens ålder. Under 2024 ökade den installerade basen av luftfuktare med 5-10%.

Fakta

Slopar guidning

Tidigare har CTT kommunicerat en guidning avseende omsättning för det kommande kvartalet i samband med varje kvartalsrapport.

Vid Q3-rapporten i höstas gavs ingen guidning inför det fjärde kvartalet då det varit ovanligt stora valutakursrörelser (USD/SEK), kortare ledtider från order till leverans och förändrat köpbeteende hos distributörerna. Det har inneburit att det blivit svårare att förutsäga omsättningen i det korta perspektivet.

Eftermarknadsintäkterna var svaga i fjärde kvartalet på grund av höga lagernivåer hos distributörerna. På helårsbasis 2025 sjönk eftermarknadsintäkterna med 29% (i SEK) motsvarande 67 Mkr till 167 Mkr (233).

År 2024 var dock ett starkt år avseende eftermarknaden medan 2025 blev desto svagare. Intäkter från reservdelar sjönk 20 Mkr och därutöver fanns en negativ lagerpåverkan när distributörerna ökade lagren under 2024 och minskade dem under 2025.

Bortsett från lagereffekteten i distributionsleden ökade försäljningsvolymerna till slutkunderna (flygbolagen) vilket är det väsentliga. CTT:s intäkter hade varit 32 Mkr högre under 2025 bortsett från lagereffekten.

Vid ingången av 2026 var lagernivåerna i distributörsledet bättre balanserade. Installerade basen av luftfuktare hos Airbus A350 och Boeing 787 ökade med 10% under 2025. Allt annat lika innebär det högre intäkter (i USD) under 2026 jämfört med 2025. Eftermarknadsintäkterna är en bit högre idag jämfört med innan pandemin.

Omsättningen för CTT på koncernnivå föll som sagt 12% (-36 Mkr totalt sett) under 2025. 20 Mkr beror dock på negativa valutakurseffekter och det organiska tappet var -5%. Glädjande var dock att volymerna ökade till slutkunderna inom OEM, Private jet, Retrofit och Eftermarknad (reservdelar borträknat).

Fakta

CTT olika intäkter

  • OEM är när CTT:s system säljs och installeras direkt i nya flygplan via flygplanstillverkare som Airbus och Boeing.
  • Retrofit är efterinstallation i redan levererade flygplan, ofta som en uppgradering för flygbolag.
  • Private jet - försäljning till privatplan. Kunderna prioriterar oftare komfort och premiumfunktioner snarare än lägsta inköpspris. Det ger snabbare beslutsprocesser och kortare säljcykler jämfört med kommersiellt flyg.
  • Eftermarknad är löpande intäkter från reservdelar, service och underhåll kopplat till installerade system.

Tillväxtpotential inom OEM

Noterbart är att OEM-intäkterna fortsatt är på en rätt blygsam nivå (53 Mkr) idag jämfört med innan pandemin. År 2019 omsatte OEM-segmentet 167 Mkr jämförelsevis. I takt med ökad produktion från Airbus och Boeing borde OEM-intäkterna öka en hel del kommande år. Givet att Airbus och Boeing når sina produktionsmål räknar CTT med att den installerade basen av luftfuktare ska växa över 20% årligen. Det kommer alltså även driva eftermarknaden.

Innan pandemin (2017-2019) hade CTT en rörelsemarginal på cirka 28% i snitt och under pandemin (2020-2021) var marginalen 18-19%. CTT har inga uttalade finansiella mål avseende tillväxt eller rörelsemarginal.

Under 2022-2024 stod eftermarknaden för nästan 80% av intäkterna och rörelsemarginalen expanderade till hela 37-38% för CTT. Försäljningsmixen kommer dock troligen ändras på sikt med högre andel OEM. Innan pandemin stod intäkterna från eftermarknaden (förbrukningsvaror) för runt 40% av försäljningen.

Ledningen i CTT uppger att leveransplanerna från Airbus och Boeing "indikerar väsentligt högre tillväxttakt i antalet OEM-leveranser jämfört med 2025".

Prognoser och värdering

Under Q1 2026 spår CTT en högre omsättning (kvartal till kvartal, i dollar), drivet av viss återhämtning i eftermarknaden samt fler OEM-leveranser. Bolaget ger dock ingen specifik guidning avseende omsättning.

Utsikterna för helåret 2026 pekar på "väsentligt högre volymer till OEM och en förbättring av eftermarknadsaffären". För 2026 räknar vi med 25% tillväxt, drivet av just OEM- och eftermarknadsaffären. Kommande år penslar vi också in 25% tillväxt då OEM fortsätter växa och den installerade basen av system genererar mer förbrukningsvaror.

Marginalmässigt skissar vi på 21% i år och 30% i slutet av prognoshorisonten. CTT har genomfört en del kostnadsbesparingar som väntas få genomslag under årets första halvår. Ledningens ambition är att volymtillväxt och kostnadskontroll ska driva marginalen "uppåt till 25 % eller bättre".

Använder vi en multipel på 14x rörelsevinsten finns 50% uppsida på radarn. Risken är att volymtillväxten inte blir så god och att valuta och andra faktorer pressar lönsamheten (pessimistiskt scenario).

Bolag
Avkastning 1 år %
P/E 2027E
EV/Ebit 2027E
EV/Sales 2027E
Ebit-marginal 2027E %
Årlig tillväxt 2026E-2027E %
CTT Systems
-43%
14,1x
14,2x
3,2x
28,9%
35,3%
Airbus
17%
20,2x
15,5x
1,7x
10,7%
12,2%
Boeing
34%
48,9x
27,4x
1,9x
7,0%
11,4%
Safran
28%
25,1x
18,6x
3,3x
17,8%
10,8%
CellaVision
-19%
18,6x
14,4x
4,0x
27,6%
10,3%
Evolution
-23%
9,2x
7,7x
4,5x
58,2%
5,4%
Mips
-43%
20,7x
15,7x
7,2x
46,1%
39,6%
Paxman
-31%
12,0x
7,9x
1,6x
20,0%
38,8%
Genomsnitt
-10%
21,1x
15,2x
3,4x
27,0%
20,5%
Källa: Factset
 
 
 
 
 
 

CTT har en stark marknadsposition inom kontroll av luftfuktighet för flygplan. Affärsmodellen är attraktivt med stor andel återkommande intäkter med hög marginal. Tillväxtmöjligheterna är goda inom både OEM och eftermarknaden men även Retrofit (av kabinbefuktning) och inom private jet.

2025 blev ett utmanande år för CTT. Försvagningen av den amerikanska dollarn är en bov i dramat som pressat omsättningen men framför allt marginalerna.

Fakta

Så agerar insiders

Senaste året har insynspersoner köpt aktier för 2 Mkr. VD Henrik Höjer köpte aktier för knappt 0,4 Mkr i maj ifjol (kurs 211 kr). Tidigare VD, numera ledamot Torbjörn Johansson har köpt aktier för 0,6 Mkr (vid tre olika tillfällen på kurser mellan 119-191 kr). Inga försäljningar finns registrerade.

Valutaeffekter kommer påverka en del kortsiktigt. Långsiktigt har CTT flera trender i ryggen då bolagets system både förbättrar komforten och minskar bränslekostnader och slitage på planen.

Uppsidan i huvudscenariot är fin. Historiskt har CTT-aktien värderats högt. Aktien har halverats senaste året och handlas till de lägsta nivåerna sedan pandemin. Investerare som inte räds tillfällig turbulens och vågar lyfta blicken kan överväga en post. Rådet blir köp.

Tio största ägare i CTT
Värde (Mkr)
Andel
Tomas Torlöf
215
14,2%
SEB Funds
149
9,8%
ODIN
132
8,7%
Handelsbanken Fonder
78
5,1%
Nya Jorame Holding AB
70
4,6%
If Skadeförsäkring AB
62
4,1%
Andra AP-fonden
56
3,7%
Danske Invest
54
3,5%
Deka Investments
33
2,2%
Nordnet Pensionsförsäkring
31
2,0%
Största insiders utanför topp tio
Värde (Mkr)
Andel
Torbjörn Johansson
2,3
0,2%
Henrik Höjer
1,4
0,1%
Peter Landquist
1,0
0,1%
Ola Häggfeldt
0,9
0,1%
Markus Berg
0,4
0,0%
Källa: Holdings
Totalt insynsägande: 
14,6%

CTT Systems

Senast

125,40

1 dag %

−2,03%

1 dag

1 mån

1 år

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån