Nu när räntan är rekordlåg, och aktiemarknaden inte lockar, är det många investerare som söker avkastning utanför de traditionella marknaderna. Fondbolagen är ganska snabba med att lansera nya fonder som hoppas ska möta efterfrågan. Dit hör bland annat räntefonder som investerar i räntebärande värdepapper utgivna av företag, och inte av staten.

I och för sig är företagsobligationer inte något nytt. I Europa och USA har det funnits företagsobligationer väldigt länge och marknaden för dem är jättestor. Dock har marknaden i Sverige inte varit så stor. Men den växer, speciellt nu när börsbolagen behöver pengar. När aktieemissioner är svåra att göra så går företagen istället via räntemarknaden för att få tillgång till kapital.

På den svenska fondmarknaden finns det en uppsjö av fonder som investerar i företagsobligationer, framför allt internationellt. Förra året steg de väldigt mycket i ett svenskt perspektiv. Den främsta anledningen vara att den svenska kronan försvagades i förhållande till både euron och den amerikanska dollar, vilket gjorde att avkastningen i svenska kronor blev god.

De kraftiga valutasvängningarna har också gjort att några fondbolag lanserar fonder som är valutasäkrade i svenska kronor. Dit hör Fidelity som i dagarna lanserar sin Fidelity European High Yield. Tidigare har Nordea också en valutasäkrad företagsobligationsfond, Nordea Corporate Bond Fund. Valutasäkringen gör att fonderna är oberoende av kronans växelkurs. En förmodad framtida stärkning av den nedkörda svenska kronan kommer här alltså inte äta upp avkastningen.

Även om båda fonderna är valutasäkrade till svenska kronor skiljer de sig åt markant när det gäller risk.

Fidelity är en högriskfond, medan Nordeas har lägre risk. På marknaden för företagsobligationer bestäms risken framför allt av vilket kreditbetyg bolagen som tar upp lån har hos olika så kallade ratinginstitut. Ju lägre rating, desto högre ränta måste de betala för att marknaden ska vara villiga att ge dem lån.

Hög ränta på pappret ger en högre förväntad avkastning. Men det finns en annan sida av myntet, och det är att risken för att bolaget inte kan betala sina lån bedöms som större. Om de inte kan betala sina lån och kanske går i konkurrs får långivarna och fonden varken ränta eller återbetalning och inte heller någon avkastning.

Diagrammet nedan visar tydligt skillnaderna mellan riskerna. Fidelitys fond är en High Yield-fond och investerar i obligationer med låg eller ingen rating alls, det mörkare fältet till höger. Räntan är betydligt högre än för obligationer med bättre rating, det ljusare fältet till vänster. Det är också i sådana som Nordea investera i.

Den framtida avkastningen för Fidelitys fond styrs i större utsträckning av hur det går för företaget. Går det bra kommer räntan att kunna betalas plus att värdet på obligationerna kommer att stiga. Chansen finns alltså både till bra räntor och till kursvinster i obligationerna. Men risken är högre, och det kan inte uteslutas att en del av investeringarna kommer att ge noll i avkastning.

Även om avgifterna skiljer en del, Nordea Corporate Bond Fund kostar 0,6 procent per år, medan Fidelity High Yield kostar 1 procent i förvaltningsavgift, så är det ingen vägledning när det kommer till att välja. De bör ses som två olika produkter.

Placera.nu rekommenderar att placera i båda. Det fungerar för de flesta, minsta investering i Fidelity är tusen kronor och man kommer undan med en hundring i Nordea. En sådan placering ger en bra mix och riskspridning. Att båda fonderna är valutasäkrade bör vara positivt när det vänder då den svenska kronan bedöms stärkas.