I fjol överlämnades en utredning om amorteringskrav och bolånetak till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Utredningen föreslog att bolånetaket höjs från 85% till 90%. Ett nytt skuldkvotstak föreslogs också, som skulle begränsa hushållens lån i förhållande till hushållets bruttoinkomst. Då skulle hushållen få låna upp till 550% av bruttoinkomsten, men med en viss flexibilitet: Vid nyutlåning skulle kreditgivaren kunna höja skuldkvoten med 10%. Idag ligger den på 450%.

Nu ger riksbankschef Erik Thedéen en känga åt några av förslagen, under finansutskottets öppna utfrågning på tisdagsmorgonen.

Han säger att amorteringskravet och bolånetaket har värnat om hushållens motståndskraft och motverkar "osund konkurrens" om bolånekunderna.

"Jag anser att hushållen är mer motståndskraftiga med amorteringskrav och bolånetak än de skulle varit utan och att lätta upp kreditreglerna för mycket riskerar att vända denna utveckling. Risken finns att utredningens förslag kan driva upp bostadspriserna, öka hushållens skuldsättning och göra hushållen mer sårbara för störningar", säger centralbankschefen.

Fortsättningsvis konstateras att stora och snabbt växande skulder kan öka risken för finansiella kriser och förstärkta konjunkturnedgångar.

Men Erik Thedéen är inte den första riksbankstoppen som kritiserar utredningens förslag. I förra veckan var vice riksbankschef Aino Bunge öppet skeptisk mot dem.

"Att göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna", sade Bunge då.

Nu betonar riksbankschef Thedéen också att makrotillsynsåtgärderna bör vara långsiktiga och hålla över tid. För även om de senaste årens åtgärder har haft avsedd effekt på hushållens risktagande så kan de också ha haft negativa sidoeffekter.

Och han pekar på ett hinder: Idag saknas tillräckligt detaljerad data, över hushållens tillgångar och skulder, för  att kunna analysera eventuella kostnader. Därför är det viktigt att tillämpa en försiktighetsprincip, enligt Thedéen.

Sammanfattningsvis tycker han inte att det är långsiktigt hållbart att rikta mer lånefinansierad köpkraft mot en bostadsmarknad som präglas av flera utbudsproblem. Målet borde enligt honom vara att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad.

"Det som krävs är en bred översyn av bostads- och skattepolitiken som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Att bara göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna på bostadsmarknaden", avslutade Thedéen.

Först när regeringen remitterat utredningens förslag kommer Riksbanken att återkomma med en samlad bedömning.