Chris Giles bevakar och analyserar vad som händer i centralbanksvärlden för Financial Times räkning. Han är hedersdoktor i ekonomi och har prisats som Storbritanniens mest inflytelserika ekonomijournalist. När han sammanfattar de stora frågorna beskriver han en tämligen odramatisk utveckling. Inflationen är på väg ner och det syns inga tecken på en lågkonjunktur i den globala ekonomin. Nu handlar det främst för centralbankerna att återgå till vad som historiskt har varit mer normala räntor.

“De kan nå dit nästa år om inget går fel, men det sista är värt att betona: Om inget går fel. På tisdag har vi ett mycket viktig val i USA som kan förändra förutsättningarna.”

Giles säger att det inte finns någon anledning att tro att en seger för Kamala Harris skulle förändra spelplanen för centralbankerna. Men om Donald Trump vinner menar han att “all bets are off”.

“Vi vet helt enkelt inte vad han kommer att göra, eller vad han får igenom i kongressen. Men det värsta scenariot är att han kombinerar skattesänkningar med stimulanser, tullar och en ökad press på Fed. Det skulle potentiellt vara väldigt inflationsdrivande och då är trenden mot lägre räntor mycket mer osäker.”

Tillväxten hotad

FT-profilen understryker samtidigt att ränteeffekterna är sekundära jämfört med hur Trumps utlovade tullar skulle slå mot den globala ekonomins långsiktiga tillväxt.

“Tullarna är uppenbart ett hot mot andra ekonomier. Han har pratat om en 10-procentig tull på alla varor från omvärlden, och 60% för Kina. Det skulle motsvara de amerikanska tullarna som fanns på 1930-talet, och sannolikt skulle andra länder vidta motåtgärder”.

Chris Giles. Foto: Benjamin Renout/OECD

Fed-chefen Jerome Powell och en rad tunga ekonomer har länge varnat för att USA:s statskuld och budgetunderskott är ohållbart. Situationen förväntas förvärras ytterligare om Donald Trump driver igenom den expansiva finanspolitik han flaggat för.

“USA kan inte fortsätta att ha underskott på 7% av BNP varje år för evigt. Det är tyvärr ett faktum. Det är mycket svårt att förutsäga när detta kommer bli ett problem, men det är inte svårt att förutse att det kommer bli ett problem”, säger Giles.

Han pekar delvis på de ökade räntekostnaderna för staten. Dessutom finns det flera historiska exempel på att det kan bli mycket kännbart när marknaden förlorar förtroendet för ett lands regering och finanser. Mitt under brinnande inflationskris 2022 aviserade Storbritanniens dåvarande finansminister Liz Truss de största skattesänkningarna på 50 år, som var tänkta att finansieras med lån. Det fick pundet att rasa till sin lägsta nivån någonsin samtidigt som de brittiska obligationsräntorna skenade.

“Orealistisk politik”

Chris Giles har i krönikor benämnt det som att brittiska värdepapper fick en “idiotpremie”, det vill säga ett riskpåslag på grund av att regeringen betedde sig ekonomiskt oansvarigt. Han bedömer att marknaden kommer vara mer förlåtande mot USA givet dess viktiga roll i finanssystemet, men utesluter inte att samma öde kan drabba supermakten på längre sikt.

“Om Trump beslutar sig för att genomföra en så ekonomiskt orealistisk politik som han nämnt de senaste veckorna, som att avskaffa inkomstskatten och ersätta den med tullintäkter, då kommer siffrorna helt enkelt inte att gå ihop. Då kan det bli en ganska negativ reaktion på det.”

FT-kolumnisten säger samtidigt att det finns flera skäl att inte vara “alltför apokalyptisk” inför vad en ny presidentperiod med Trump skulle innebära. Han tror att många vallöften dels handlar om retorik och dels kan bli svåra att genomföra. Dessutom skänker utvecklingen i Brasilien ett visst hopp om att Feds oberoende kommer att respekteras.

“Där fanns det tidigare en enorm politisk konflikt kring centralbanken, där den nya regeringen under Lula ville ha lägre räntor. Men det förändrades över en natt när Lulas egen kandidat blev centralbankschef. Efter det klagade presidenten inte ens när räntan höjdes”, säger Giles.