Mini-futures – hävstång med horisont

Börshandlade produkter Med mini-futures kan du som erfaren investerare, precis som med certifikat, spekulera i en tillgångs upp-eller nedgång med hävstång. Men mini-futuren har en fiffig fördel som gör att den passar de lite mer långsiktiga.

Att spekulera i en tillgångs upp- eller nedgång med hävstång är något man kan göra med certifikat, något du läsa om här. Men en nackdel med certifikaten är att hävstången räknas om varje dag, vilket kan leda till en urholkningseffekt.

Med andra ord passar certifikaten inte så bra när det handlar om att ha positionen lite längre tid än kanske en dag. Detta gäller särskilt om hävstången är hög.

Utebliven urholkningseffekt med linjär hävstång

En mini-future, däremot, har en linjär hävstång. Det betyder att värdet inte holkas ur från dag till dag. Om den underliggande tillgången har stigit 5 procent på en vecka så har också mini-futuren, med låt säga en hävstång på 3, stigit 15 procent, oavsett hur mycket värdet på tillgången har stigit eller sjunkit under första, andra, tredje och fjärde dagen.

En mer grundläggande förklaring om hävstångseffekt kan du läsa i artikeln om en annan sorts börshandlad produkt, trackercertifikat.

En mini-future som stiger i värde när den underliggande tillgången gör detsamma kallas för minilong och den som kortar en tillgång, det vill säga ger avkastning om den underliggande tillgången sjunker i värde, kallas mini-short.

De förkortas ofta MFL respektive MFS eller mini L eller mini S och följs av namnet eller förkortningen på den underliggande tillgången samt emittenten. Det finns alltså inget i namnet som förklarar storleken på hävstången.

Exempel:

Mini L ATC 5 SG är namnet på en minilong med Atlas Copcos aktie som underliggande tillgång, SG står för emittenten Société Générale och 5 är numret på emissionen.

Finansieringsnivån höjs – eller sänks – varje dag

Eftersom mini-futuren har en hävstång betyder det att det finns en lånedel i produkten. Hur stor den lånedelen är kallas för finansieringsnivå. En finansieringsnivå på 50 procent ger en hävstång på 2, det vill säga dubbla avkastningen jämfört med om du hade ägt den underliggande tillgången direkt.

På lånedelen betalar du som har en lång mini-future en ränta. Räntan tas ut genom att finansieringsnivån höjs i mini-futuren dagligen.

För en kort mini-future får du i stället en ränta på summan av kapitalinsatsen och priset på den underliggande tillgången. Det blir ett tillgodohavande hos emittenten. I praktiken betyder det att finansieringsnivån minskar – alltså tvärtom från den långa mini-futuren.

Finansieringsnivån rör sig med räntan dividerat med 360 varje dag. Vilket i sammanhanget alltså blir en liten daglig förändring.

Räntekostnaden kan du läsa om i prospektet eller på hemsidan. Den är ofta kring tre procent per år, men kan också vara uppemot 10 procent. Spread och eventuellt courtage tillkommer också. För att ta reda på hela kostnaden får du undersöka skillnaden mellan köp- och säljkurs och hur mycket just din bank tar betalt.

Med många små positioner som man dessutom håller en kort tid är det lätt att tänka att avgifterna blir låga, eftersom det rör sig om små summor i absoluta tal. Men det kan vara en god idé att beräkna kostnaden för hela positionen i instrumentet över tid för att få en bild av den löpande kostnaden blir, så den inte skenar i väg.

Det vanligaste är att en mini-future handlas med open end, alltså utan ett särskilt slutdatum, men det finns även de som har en specifik löptid.

Så beräknas hävstången

Den som tittat lite på bull- och bearcertifikat kanske blir fundersam över vilken hävstång en mini-future har. Det är nämligen inte alls lika uppenbart, eftersom det inte står tydligt i namnet på produkten.

I stället får du själv räkna ut hävstången genom att dividera aktiekursen med priset på mini-futuren.

Exempel, hävstång på minilong:

Aktiekurs: 250 kr

Mini-future: 50 kr

Hävstång: 5 (250/50 = 5)

Hävstången blir alltså lägre när kursen på den underliggande tillgången stiger och högre när den sjunker. Det omvända förhållandet gäller för mini-futures med kort position.

Ibland kan emittenten eller mäklaren redovisa en indikativ hävstång för mini-futuren på sin hemsida.

Det är förstås viktigt att ha koll på hävstången när man går in i investeringen. Under tiden som du äger den är det alltså hävstången på köpdagen som gäller, inte den dagliga förändringen.

Exempel:

Anna köper en minilong för 20 kronor med en aktie som underliggande tillgång på 100 kronor. Finansieringsnivån är med andra ord 80 kronor (100 – 20 = 80).

Alltså är hävstången när Anna köper mini-longen 5 (100/20 = 5)

När Anna säljer sin mini-future efter tre veckor har priset på aktien gått upp 7,8 procent och därmed har mini-longen stigit med 39 procent (7,8 × 5).

Tänk på att exemplet är något förenklat, eftersom det inte tar med den stigande finansieringsnivån och ej heller avgifter för produkten.

För att det ska bli tydligt vad en mini-long är bra för i jämförelse med ett bullcertifikat (och vice versa för mini-short och bearcertifikat) så kan du läsa exemplet nedan.

Exempel:

Björn köper ett bullcertifikat för 20 kronor med en aktie som underliggande tillgång på 100 kronor. Finansieringsnivån är alltså 80 kronor (100 – 20 = 80) och den fasta, dagliga hävstången är 5.

Urholkningseffekten hos bullcertifikatet gör att mini-futuren har en högre avkastning över tid i en marknad där aktiepriset går upp och ned.

Nackdelen med mini-futuren jämfört med certifikatet är förstås att hävstången inte är fast.

Det finns undantag i hur hävstången beräknas

Det finns två undantag när det kommer till hur hävstången på mini-futures beräknas. Det ena är när en mini-future handlas med paritet. En mini-future handlas ofta med paritet när den underliggande tillgången är dyr per enhet. Det kan till exempel handla om en dyr aktie eller guld.

Guld har ofta pariteten 100, vilket betyder att du måste äga 100 mini-futures för att få avkastningen från ett ounce, vilket är enheten som guldpriset räknas i.

Exempel:

Aktie X = 100 kr

Finansieringsnivå Long = 80 kr

Finansieringsnivå Short = 120 kr

Paritet = 2

Pris Mini Long = (100 kr - 80 kr) / 2 = 10 kr

Pris Mini Short = (120 kr - 100 kr) / 2 = 10 kr

I praktiken kan det se ut så här:

Mini L Guld Ava 206

Pris: 20,66

Finansieringsnivå: 2 249

Paritet: 100

Indikativ hävstång: 12,93

Såhär kan det se ut med en Appleaktie:

En Apple-aktie kostar 385 dollar och en dollar 10 kronor. Priset på en minilong är 228 kr. Den handlas med paritet 10.

Hävstång = aktiepris i USD / minilongpris i USD

Minilongpris i USD: 228 / 10 = 22,8

385 / 22,8 = 16,9

16,9/10 = 1,69

Du behöver alltså 10 minilonger för att få avkastningen från en Apple-aktie med hävstång 16,9.

Mini-futuren har en stop-lossnivå

Investeringen på en mini-future har alltid en stop-lossfunktion. Den är till för att skydda finansieringen av produkten (lånet). På det sättet kan du aldrig få ett negativt värde på en mini-future.

Stop-lossnivån är rörlig och fastställs varje månad av emittenten.

Om Atlas Copco-aktien sjunker till 143,41 kronor slås denna mini-future ut och innehavaren får eventuellt restvärde.

Hur högt detta restvärde blir beror på hur priset på den underliggande tillgången utvecklas i samband med att stop-lossnivån nås. Det kan bli noll.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedInXSpotify och Soundcloud

Mer från förstasidan

Senaste aktieanalyserna på Placera

Kollage_analys

Här hittar du de senaste aktieanalyserna

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -